Grundidén i denna uppsats utgår från antagandet att en enskild person kan lämna kunskap om sin samtid till efterkommande generationer. Huvudtemat i denna undersökningen är att framställa hur en person legitimerar sig själv och sina vetenskapliga rön genom att skapa relationer till specifika patroner.[utdrag ur inledningen].

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie.Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras avSveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kringbegreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angåendetrovärdighet läggs fram.Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser avett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare.Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet iframställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna påredaktionen..

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.   .

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

Ekologiska system är dynamiska och komplexa, och världens resurssystem, såsom skogar, är ständigt under mer eller mindre förändring. Naturliga orsaker, eller antropogen påverkan kan leda till nya förhållanden i en naturmiljö. Adaptiv förvaltning handlar om att anpassa förvaltningen efter dessa nya förändringar och förutsättningar. Om det man vill förvalta är dynamiskt, så borde även dess förvaltning vara det. Adaptiv förvaltning ser på förvaltningsåtgärder som vetenskapliga experiment, och att förvalta adaptivt ät att lära medan man utför.

Kärnkraften har så länge den funnits varit en omdebatterad energikälla. Syftet med denna uppsats är att utreda och få en bild av hur och på vilket sätt natursynen hänger ihop med åsikter om kärnkraft. Jag har redogjort för vad energi är, kärnkraftens historia i Sverige och som energikälla samt beskrivit för- och nackdelarna med kärnkraften. För att kunna ge en bild av kärnkraft och natursyn har jag genomfört kvalitativa intervjuer med personer som på olika sätt är insatta i problematiken kring kärnkraften. Min undersökning visar bland annat att natursyn är ett komplext och stort begrepp som vi bör vara medvetna om hur det fungerar i arbetet för att förbättra miljön..

För mig är kläder det ultimata sättet att uttrycka och kommunicera en historia. I mina tidigareprojekt har jag konsekvent arbetat med att skapa karaktärer, vars historier jag har velat berättagenom kläder.Jag är intresserad av hur kläder används för att på olika sätt markera och understryka enpersons identitet, grupptillhörighet och sociala ställning. Det fascinerar mig mycket att iakttamänniskors rollspel, vad man dels manifesterar men också döljer. Jag har i mitt arbete funderatöver de masker och skal vi tar på oss, de roller vi själva tar, men också de vi ofrivilligt får ochibland har svårt att leva upp till.Min titel, I is another , är ett citat av Arthur Rimbaud. Det är senare känt som något Bob Dylansa, och syftar just till jaget som någon utanför en själv, någon man inte helt förlikar sig med..

Sverige hade under 1800-talet mycket låg standard på bostäder, det var trångbott och ohygieniskt. Industrialiseringen orsakade urbanisering och bostadssituationen i landets storstäder var oduglig.År 1965 blev startskottet för genomförandet av miljonprogrammet vilket innebar att en miljon bostäder skulle byggas under en tioårsperiod. Målet med programmet var att trångboddheten och bostadsbristen skulle byggas bort.Idag har de tidigare problemen med bostadsbrist har återigen uppstått och situationen har blivit mer och mer kritisk i Sveriges större städer, särskilt i Storstockholm.Det är framförallt tre faktorer som påverkar bostadsutformningen; politik, ekonomi och familjekonstellationer. Utifrån dessa faktorer presenteras förslag på fyra typer av flexibla framtida.