Barns exponering för partnervåld har under de senaste åren blivit identifierat som ett samhällsproblem och tack vore den ständigt ökande forskningen kring ämnet, har kartläggningen av fenomenet varit möjlig. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie var bland annat att baserat på den tidigare forskningen kring de partnervåldexponerade barnen belysa den psykologiska situation dessa barn kan befinna sig i samt ge en översikt av det aktuella kunskapsläget gällande exponeringens konsekvenser på barn. Det empiriska materialet utgjordes av peer review artiklar publicerade mellan 2000 och 2009. Resultatet tyder bland annat på att barnen uppvisar internaliserings- och/eller externaliseringsbeteenden som konsekvens av IPV exponeringen. Barnens kön, tidpunkten för exponeringen samt barnens sociala situation är de faktorer som har funnits vara betydelsefulla för exponeringens konsekvenser.

En betydelsefull period i många tonåringars liv är gymnasietiden. Avgångsbetygen i gymnasiet spelar en viktig roll för framtida möjligheter att välja yrke eller komma in på universitet eller högskola. Kontexten kan vara avgörande för hur självbilden utvecklas. Syftet med studien var att se om det fanns en skillnad mellan pojkar och flickor i den sena adolescensen angående self-esteem, self-efficacy och sensitivity to criticism. Speciellt intressant var att se eventuella samband mellan dessa psykologiska fenomen och betygen i engelska, matematik och idrott/hälsa samt programvalet.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar konsumentens butiksupplevelse. Detta för att få kunskap om hur butiker kan möta kundens behov, genom utformning av butiksutrymmet samt personalens bemötande. Studien ämnar ta reda på vilka faktorer som skapar en positiv respektive negativ respons från konsumenten. Undersökningen genomfördes genom deltagande observationer, där en person åt gången observerades och intervjuades under en shoppingtur. Detta för att ta del av både konsumentens åsikter samt agerande i miljön.Ett ord som var återkommande i samtliga deltagande observationer var struktur, då deltagarna ansåg att butikens struktur var mycket viktig för helhetsintrycket.

This study aims to investigate possible correlations between cognitive functions and self perceived psychological wellbeing, possible correlations between cognitive functions and degree of mindfulness and possible correlations between degree of mindfulness and self perceived psychological wellbeing. 18 patients diagnosed with ICD-10 taking part in a transdiagnostical cognitive behavioural group therapy participated in the study. The study measures relevant variables before and after a group therapy. Of the 18 patients participating, only 11 were able to be tested on both occasions due to time limit. The following tests are used: Rey Auditory Verbal Learning Test, Wechsler Adult Inventory Scale-III, Trail Making Test, Controlled Oral Word Association Test, Colour Word Test, Beck's Anxiety Inventory, Beck's Depression Inventory, Quality of Life Inventory and Kentucky Inventory of Mindfulness Skills.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av aggressionsersättningsträning (ART) program på tre kriminalvårdsanstalter och två frivårdskontor. Huvudfrågeställningen som belyses i studien är: förändras deltagarna i ART-program med avseende på empati och attityder till kriminalitet? För att besvara dessa frågor har vi utfört för- och eftertester på tre kriminalvårdsanstalter och två frivårdskontor. Instrumenten som användes i testerna är Davis Interpersonal Reactivity Index (IRI) och Mill's Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA).Slutsatserna som kan dras utifrån denna studie är att den emotionella empati-komponenten "personal distress" visar en minskning som kan förklaras av interaktionen med ART.The aim of this study is to investigate the effects of Aggression Replacement Training (ART) program in some of the prisons and probation authorities of the Swedish correctional system. The specific questions we are trying to answer are: (1) does ART-program change the clients' empathic concern and (2) does ART-program help in changing participants' attitudes towards criminality? This investigation is based on a quantitative inquiry consisting of Interpersonal Reactivity Index (IRI) and Measures of Criminal Attitudes and Associates (MCAA) tests.The overall results of this study indicate that the emotional empathy-component "personal distress" shows a statistically significant reduction, which can be explained by the interaction with ART..

What is it that drives a person with criminal behavior to change their lifestyle? What are the obstacles to a lifestyle change? These issues have been guiding us during this study. In the introduction, we describe the previous research that has been done among crime in men. The themes that will follow us through the course of the study are as follows; cause of crime, Self-efficacy, social network and lifestyle change. The aim of the study was to investigate the factors that a former prison convicted individual believes has been significant, as they break their criminal behavior associated with a lifestyle change.

Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anställda på ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anställda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhåller sig till det pågående förändringsarbetet samt hur de ser på sin framtida arbetssituation.Två olika metoder användes, en enkätundersökning samt djupintervjuer. Frågeformuläret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anställda kände en trygghet i sin anställning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. Förändringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstånd, där bland annat känslor av oro och ovisshet manifesterades.

This master thesis in library- and information science is about the intermediary function of the library room from an environment-psychological point of view. Young people are a group in society who often reduce their visits to the library when growing up. There are lots of reasons for this maybe more attractive activities occur outside the library doors, making the young choose not to use the library. But if the library interior is attractive in itself, and has a welcoming atmosphere, there might be a change and the young people may well choose to pay the library a visit. What is important to young people how do they want their library room to look? Our purpose is to see how the physical environment affects young people in libraries.

Well-functioning bicycle paths are relevant issues in today´s society as a way to increase active transport. Active transport means working for a better global climate, urban environment and public health. What we experience on a bicycle affects the choice of a bicycle path and is a subject where there is much left to explore. This essay examines methods in environmental psychology literature that measure the experiences of landscape. The aim is to find and apply methods to measure the experience of two bicycle paths in the Skåne plains.

Syftet med detta arbete var att på ett tydligt sätt beskriva respondenternas upplevelse av anställningsotrygghet för ca 7 år sedan. Hur detta har påverkat deras hantering och upplevelse av liknande händelser i efterhand. Förteorierna som vi använde i vår bakgrund var bland annat det faktum att många människors anställningar har blivit osäkra och föränderliga. Ansatsen var kvalitativ med en hermeneutisk tolkningsspiral som transkriberingsmetod. Det psykologiska kontraktet, hantering och upplevelser av stress togs vidare upp i vår fördjupning och konkretisering som till exempel miljöstress, betingning och känslan av sammanhang. Resultatet av vårt arbete är att deltagarna efter ca 7 år fortfarande upplever en sänkt förmåga att hantera stress, respondenterna beskriver en kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och en ökad känslighet för stress. Ett av de resultat vi fann var att otrygghetens följder gav nyckelord som kunde kategoriseras under utbrändhet. I diskussionen hanteras deltagarnas beskrivning av kvardröjande osäkerhet, sänkt tilltro till sin egen förmåga och misstänksamhet.

This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:?Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.? To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms län? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments? We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms län.

For most pupils homework is a natural part of school and their education and there are several providers of homework assistance: the pupil's parents, sibblings, friends, Internet forums, hired private tutoring, non-profit organisations and at times even the pupil's school. This study has investigated the use of the school-based homework assistance programme at the Upper Secondary School of Psychology in Stockholm and why the programme is not more frequently used by its pupils. The school offers homework assistance two hours each Thursday afternoon, with at least two teachers being present to tender for the school's 127 pupils. The cost of the programme has been estimated to approximately 12 500 Swedish kronor per week. Through the main use of a questionnaire given to both the school's students and teachers, as well as an interview with the school's headmaster, this study will show that despite receiving the opportunity few pupils take part of the programme on a regular basis.

This study examined if individuals act in a less discriminating way and in a more fair way when they receive instructions about justice and not being discriminating while recruiting. 96 randomly assigned students at the University of Lund participated in this study. The participants were informed that they would act as a recruiter. They would then choose and place three of the best personal record in order of preference. There were three different kinds of company policies/instructions.

Uppsatsen har syftet att besvara huvudfrågan: Hur betraktar nutida psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhållandet mellan värderingar och psykoterapi / psykoanalys och hur ser de på sin behandlarroll utifrån detta?För att ta reda på hur nutida teoretiker besvarar denna fråga gjordes en begränsad litteraturstudie. Med hjälp av ett frågeformulär undersöktes också hur ett femtiotal svenska praktiker - psykoanalytiker och psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter - förhåller sig till frågan om värderingar och inflytande i psykoterapi.Resultatet av litteraturgenomgången visar att en problematisering av det psykoanalytiska neutralitetsidealets objektivistiska utgångspunkt ägt rum bland teoretiker inom fältet och att dessa på olika sätt försöker hantera inkongruensen mellan den traditionella behandlingssynen och nutida kunskapsteori. Psykoanalytikerns kunskapsanspråk i behandlingen problematiseras och den psykoterapeutiska relationen - som nu betraktas som behandlingens kurativa inslag - tenderar att uppfattas konstruktivistiskt. Hos flera av de teoretiker som ingått i litteraturstudien kan man också skönja en tendens mot att omformulera behandlarens roll i mer pedagogiska termer.