Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte Àr att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för vÀlbefinnandet beroende pÄ individens psykologiska ÄterhÀmtningsförmÄga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - vÀlbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? vÀlbefinnande. Hypotesen Àr att det sociala stödet har en större betydelse för individer med lÄg ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnade och att det sociala stödets betydelse Àr mindre för individer med hög ÄterhÀmtningsförmÄga för deras vÀlbefinnande. Det kvantitativa stödet innebÀr hur ofta en individ trÀffar mÀnniskor.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga mÀn i Äldern 16-25 Är ser pÄ manlighet ochkvinnlighet. VÄr studie bygger pÄ en kvantitativ metod i form aven enkÀt som metod vilkengranskar en eventuell koppling mellan de populÀrkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky,övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mÀns syn. EnkÀternahar delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar pÄ unga mÀnsschablonmÀssiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan lÀsning av valdtidskrift och synen pÄ manligt och kvinnligt. Undersökningen visar Àven pÄ ett sambandmellan unga mÀns könssyn och samhÀllets socialiseringsprocess.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ orsaker till varför mobbning uppstÄr samt att se vad man kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ vilka metoder som finns för att bekÀmpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske sÄ har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utstrÀckning skolan arbetar efter nÄgon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgÄngen. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Syftet med denna uppsats Àr att se möjliga effekter av ett förvÀrv pÄ företagets ekonomiska stÀllning. Denna studie Àr en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har anvÀnt oss av sekundÀr data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjÀlp av RIV metoden har vi med flera olika formler och berÀkningar nÄtt vÄrt resultat som sÀger att företag fÄtt negativ ekonomisk stÀllning vid förvÀrv..

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of LundÂŽs population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the familiesÂŽ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clientsÂŽ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka hur teater- och dramapedagogiska metoder kan anv?ndas i arbetet mot mobbning i skolmilj?. Genom en systematisk genomg?ng har 18 empiriska studier analyserats f?r att f? en djupare f?rst?else f?r metodanv?ndning, hur olika metoder p?verkar eleverna samt vilka begr?nsningar dessa metoder har i det praktiska arbetet. Resultatet visar att processdrama, forumteater och Creative Drama ?r de vanligast f?rekommande metoderna i det granskade materialet.

Detta examensarbete Ă€r utfört i samarbete med Enertech AB. Det Ă€r ett konstruktionsprojekt med mĂ„l att utveckla en överkĂ„pa med justerbar höjd. ÖverkĂ„pan ska passa pĂ„ tre olika vĂ€rmepumpar EcoHeat V3, EcoHeat 300 and EcoEl V3.0.Vi har valt att följa Fredy Olssons metoder Principkonstruktion och PrimĂ€rkonstruktion. Detta Ă€r metoder vi tillĂ€mpat tidigare och de passar bra in pĂ„ detta projekt. För att fĂ„ en lĂ€mplig design sĂ„ har vi Ă€ven tillĂ€mpat mĂ„nga metoder enligt SVID.Det inledande arbete har bestĂ„tt utav en produktdefinition, en konkurrentsanalys och designverktyg som till exempel Moodboard och Persona.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka flyktingrÀttsrörelsen i Sverige ur ett motstÄndsperspektiv för att kunna kartlÀgga motstÄndsmetoder, svara pÄ vad som utgör motmakten mot vilken motstÄndet riktas samt visa vilken roll rörelsen anser sig ha. Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med personer som Àr engagerade i nÄgra av rörelsens grupper, samt pÄ litteraturstudier. Litteraturen kring rörelsen i Sverige har varit mycket bristfÀllig och dÀrför Àr min uppsats fokus motiverad. Uppsatsen har fallit inom ramarna för motstÄndsforskning men ocksÄ anvÀnt sig av teorier utvecklade i maktforskning och forskning pÄ sociala rörelser.Studien visar att flyktingrÀttsrörelsen i Sverige Àr en heterogen rörelse med en bred repertoar av praktiker och strategier för motstÄnd, vilka jag har kategoriserat i en motstÄndstypologi. Flera metoder sammanfaller med metoder som beskrivits i studier av motsvarande rörelser i andra lÀnder.

En uppförandekod Àr ett antal riktlinjer som ett företag eller en organisation stÀller upp i syfte att tillse att deras verksamhet bedrivs pÄ ett etiskt, socialt och/eller miljömÀssigt föredömligt sÀtt. MÄnga företag anvÀnder sig av uppförandekoder för att implementera CSR (Corporate Social Responsibility)-arbete i den egna organisationen. För att CSR-arbetet ska bli trovÀrdigt mÄste uppförandekoderna Àven implementeras i leverantörs- och distributionskedjorna. NÀr företag söker lÀgre produktionskostnader och anvÀnder sig av underleverantörer i lÄglönelÀnder, kan svÄrigheter med denna implementering uppstÄ. SvÄrigheterna beror till stor del pÄ att företagen Àr separerade geografiskt, vilket i sin tur leder till affÀrskulturella, sociala, politiska, ekonomiska och legala skillnader.