Syftet med uppsatsen var att undersöka kriminalvÄrdspersonalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd. Vidare undersöktes chefernas uppfattning om hur personalen upplever den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll och socialt stöd.Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som genomfördes med totalt 15 deltagare varav 10 var kriminalvÄrdspersonal och 5 var chefer pÄ en sluten anstalt.Resultatet i undersökningen delas in i ett tema, psykosocial arbetsmiljö med fyra kategorier: krav, kontroll, socialt stöd arbetskamrater och socialt stöd chef.Resultaten visade att kriminalvÄrdspersonalen upplevde höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett lÄgt socialt stöd frÄn chef. Vidare visade resultatet frÄn cheferna att de upplevde att personalen hade höga krav, lÄg kontroll, bra socialt stöd frÄn arbetskamrater och ett bra socialt stöd frÄn chef.Avslutningsvis framkom att personalens psykosociala arbetsmiljö kan pÄverkas negativt om det finns en diskrepans mellan personal och chefers upplevelse om personalens psykosociala arbetsmiljö utifrÄn krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet diskuterades utifrÄn tidigare forskning och teoretiska referensramar..

Uppsatsen stÀller frÄgan om vilket medvetande som formerades i en kampanj för bojkott av de olympiska spelen i Berlin 1936. Bojkottkampanjen behandlas som en praktik, det vill sÀga som ett sammanhang dÀr betydelser skapades genom mÄnga mÀnniskors samverkan. Syftet Àr att visa pÄ en underström inom den svenska arbetarrörelsen vid tiden för formeringen av den svenska samförstÄndsandan, samt att föra ljus mot en svensk antinazism..

Psykosocial arbetsmiljö Àr ett problem som Äterfinns inom mÄnga arbetsplatser i vÀrlden. Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte Àr att undersöka, förstÄ och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan pÄverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrÄn de förutsÀttningar som finns. De arbetar utifrÄn att förbÀttra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbÀttring men det finns fortfarande brister kvar.

Syftet med denna studie var att via förÀldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mÄl att undersöka pÄ vilket sÀtt Äldern för diagnosen pÄverkat barnens/de ungas situation. Vi ville Àven belysa hur barnens/de ungas relationer med jÀmnÄriga gestaltade sig under skoltiden och under tonÄrstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhÄllit frÄn samhÀllet. Studien baserar sig pÄ intervjuer med förÀldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt pÄ litteraturstudier.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhÀllet. Men vilken betydelse har vÀlfÀrden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa gÄr sÄ lÄngt som att sÀga att trygghet Àr en fundamental faktor för att undvika sociala fÀllor. Men kan man dÄ skapa socialt kapital genom vÀlfÀrden? Detta skulle innebÀra att en generösare vÀlfÀrd mer Àr en investering för samhÀllet Àn en vÀlgörenhet..

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med denna undersökning Àr att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos lÄngtidsfrisk administrativ personal pÄ Högskolan VÀst. Begreppet lÄngtidsfrisk betyder i sammanhanget tvÄ Ärs utebliven sjukfrÄnvaro med en anstÀllning pÄ tre Är. Undersökningen syftar Àven till att utforska arbetets och fritidens betydelse för lÄngtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjÀlp av en fenomenologisk ansats som innebÀr att fenomen undersöks utifrÄn de medverkande respondenternas berÀttelser av sin livsvÀrld. Till hjÀlp för analysen av data har ett verktyg anvÀnts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillÀmpas genom en systematisk genomgÄng av transkriptionen.

Bakgrund: Oro och Ă„ngest Ă€r ett Ă„terkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför smĂ„ och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark kĂ€nsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och Ă„ngesten patienter upplever före operation kan pĂ„verka patientens tillstĂ„nd och finnas kvar efter operation och ge en försĂ€mrad Ă„terhĂ€mtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvĂ„rdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och Ă„ngest. Metod: Litteraturöversikten baserades pĂ„ 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehĂ„llsanalys.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska KonstnÀrinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnÀrsgruppen De unga och deras första utstÀllning pÄ Hallins konsthandel 1909 stÀmmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns nÄgot samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska KonstnÀrinnor grundades dÄ enskilda kvinnor inte hade rÀtten att stÀlla ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnÀrernas önskan om förbÀttrade juridiska rÀttigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag ocksÄ konstatera att det inte finns nÄgot samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta dÄ de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska KonstnÀrinnors utstÀllningar Àr allt för lÄgt för att kunna ha haft nÄgon pÄverkan. .

Genom hela 1900- och början av 2000-talet har det tillkommit lagar eller gjorts lagĂ€ndringar för att sĂ€kerstĂ€lla att barn som Ă€r familjehemsplacerade fĂ„r sĂ„ bra vĂ„rd som möjligt. År 2006 sĂ€ndes dokumentĂ€ren ?Stulen barndom? som visade pĂ„ hur illa barn hade haft det under en barnhemsplacering. Den debatt detta skapade resulterade i nya paragrafer i SocialtjĂ€nstlagen och Lagen med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga. MĂ„let med denna studie var att undersöka om socialtjĂ€nsten i tre kommuner i Sverige hade implementerat den nya lagen och om arbetet hade förĂ€ndrats och i sĂ„dana fall hur.

Baserat pÄ den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska lÀroböcker för vuxna andrasprÄksinlÀrare behandlar temat hÀlsa. Analysen görs pÄ tre nivÄer: text, diskursiv praktik och social praktik. PÄ textnivÄ visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur lÀroböckerna framstÀller hÀlsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. PÄ den diskursiva praktikens nivÄ fokuserar uppsatsen pÄ interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger pÄ ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhÄller analysen hur texterna Àr en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hÀlsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhÀlle, och fungerar som en brÀnnpunkt för vÀrden som Àr framtrÀdande i vÀsterlÀndsk kultur..

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.