Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur unga invandrarkvinnor pÄ gymnasiet upplever sin skolgÄng i Sverige. Vi som blivande gymnasielÀrare vill fÄ en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever pÄ ett bra sÀtt och vilka faktorer som bör tas stÀllning till för att ge dessa unga kvinnor en likvÀrdig och rÀttvis utbildning. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tre gymnasieskolor. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lÀrare, att de kÀnner sig rÀttvist bedömda och att de kÀnner att de har inflytande över sin utbildning.

Titel: De unga mÀnnens relation till sjöjungfrunFörfattare: Lisa Ligardh & Ellen SeijsingKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500,Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgsuniversitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Britt BörjessonSidantal: 55 sidorSyfte: VÄrt syfte Àr att undersöka unga mÀns attityder och kunskap om varumÀrket Bok och bibliotek och dess mÀssa.Metod och material: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av tvÄ fokusgrupper.Huvudresultat: Efter att ha utfört tvÄ fokusgrupper med sammanlagt 13 unga mÀn boende i Göteborgsregionen, kan vi utifrÄn vÄrt empiriska material se följande mönster. De unga mÀnnen anser Bok och biblioteksmÀssan vara bra och intressegivande, men av majoriteten verkar det vara av lÄg prioritering att besöka denna. De unga mÀnnen har godkunskap om att Bok och biblioteksmÀssan existerar, Àven de som sjÀlva inte har besökt den. DessvÀrre finns det mindre kunskap om vad denna mÀssa erbjuder, endast att försÀljning av litteratur förkommer. Kunskap omseminarierna sÄvÀl som de Ärliga teman som förekommer var nÀstintill obefintlig.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Unga mÀn i Sverige idag förknippas ofta med sociala problem vilket ocksÄ understödjs av aktuell statistik som visar att det Àr unga mÀn mellan 16 och 24 Är som i störst utstrÀckning blir utsatta för misshandel och utmÀrker sig vad det gÀller andelen misstÀnkta vÄldsbrott. Den hÀr studien syftar till att undersöka hur till synes vanliga unga mÀn ser pÄ sig sjÀlva som mÀn, vilket utrymme vÄld har i deras vardag och om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vÄld Àr en del i deras manliga identitetsskapande. Slutsatsen av undersökningen Àr att de unga mÀnnen har en stereotyp bild av vad manlighet generellt stÄr för. DÀremot Àr de sjÀlva nÄgot ambivalenta vad det gÀller sin egen identitet som mÀn, och Àr Ànnu inte redo att gÄ alltför lÄngt bortifrÄn den stereotypa bilden av hur en man anses ska vara. I undersökningen framgÄr ocksÄ att vÄld inte Àr nÄgot normaliserat för dessa unga mÀn.

Syftet med mitt arbete Àr att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lÀrande pÄ en gymnasiesÀrskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lÀrmiljö för sina elever? AnvÀnder de sig av nÄgra sinnliga lÀrmetoder och i sÄ fall hur? Min metod bestÄr bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgÄngsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar pÄ gymnasiesÀrskolan kan ses som en god praktik dÀr fenomen som individuella mÄl, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lÀrande, upplevelse, synliggörande samt att lÀra av varandra Àr centrala och viktiga delar.

Det Àr fler arbetande kvinnor och familjer dÀr bÄda vuxna arbetar pÄ arbetsmarknaden idag. Kraven har ökat eftersom de nu har ansvar gentemot bÄde arbetet och familjen som kan vara stressigt att hantera. Syftet med denna undersökning var att undersöka vad en arbete/privatliv-balanspolicy kan inkludera i ett företags arbete för att underlÀtta för de anstÀlldas balans mellan arbetsliv och privatliv och om en sÄdan policy kan fungera som en förebyggande ÄtgÀrd för att minska de anstÀlldas stress. Genom att intervjua fjorton anstÀllda pÄ ett multinationellt företag framkom att en arbete/privatliv-balanspolicy kan inbegripa ett flexibelt arbete. Eftersom de anstÀllda hade en flexibel arbetsplats sÄ kunde de undvika rollkonflikt och arbete/familj-konflikt.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn?t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohÀlsa och bristen pÄ uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förÀndringar vid 1,5 Ärs uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjÀlp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förÀndring. Till störst hjÀlp i terapin var att fÄ tid och utrymme att fokusera pÄ sig sjÀlv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. FörbÀttrad förmÄga att hantera pÄfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmÄgan att sÀtta grÀnser mot andra i synnerhet förÀldrarna, var de viktigaste förÀndringarna.

Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi pÄ grund av risken för krÀkning och aspiration av ventrikelinnehÄllet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angÄende preoperativ fasta och dÀrigenom har riktlinjerna förÀndrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten Àr det idag mer regel Àn undantag att fasta frÄn midnatt för patienter som ska genomgÄ elektiv kirurgi pÄ förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer pÄ erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara tvÄ timmar för vÀtska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan Àr den som Àr ansvarig för patienternas omvÄrdnad i den kliniska verksamheten.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemÀssigt hÀnt de elever som slutat pÄ elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet pÄ Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier pÄ elprogrammet haft..

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.