Varje Är dör 125 mÀnniskor i Sverige i alkoholrelaterade trafikolyckor och Ànnu fler skadas. Detta medför stora kostnader för samhÀllet och lidande för de som drabbas. Unga vuxna Àr överrepresenterade i olycksstatistiken för alkoholrelaterade olyckor. Syftet med studien var att undersöka unga vuxna högskolestuderandes (mellan 18-24 Är) vanor och attityder till alkohol och bilkörning. Vi gjorde en enkÀtstudie pÄ en högskola.

Att arbeta inom den sociala barnavÄrden Àr ett hÄrt yrke - inte bara pÄ grund av de svÄrigheterman möter i arbetet gÀllande barnen, utan Àven pÄ grund av den stress som idag ligger pÄ denenskilde socialarbetaren. Vi har undersökt vilka svÄrigheter och stressfaktorer som pÄverkarde yrkesverksamma inom denna grupp. Huruvida de har strategier för hanteringen av dessapÄfrestningar, vilka dessa i sÄ fall Àr och hur effektiva de Àr. Vi har Àven undersökt vilken rollsocialt stöd har i dessa processer, hur det i sÄ fall kan se ut och om det kan ha en positivinverkan. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat fyra socialarbetare föratt reda pÄ deras individuella upplevelser och erfarenheter inom dessa omrÄden.

FrÄgan om ungdomsbrottslighet gÀller inte bara pÄföljdssystemet utan Àven myndigheternas handlÀggning av Àrenden som gÀller unga misstÀnkta. Ansvar för de unga delas mellan socialtjÀnsten och rÀttsvÀsendet. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka lagar som gÀller unga lagövertrÀdare i olika Äldersgrupper samt hur de lagarna förhÄller sig till varandra. Vidare Àr uppsatsens syfte en jÀmförelse av myndigheternas befogenheter vid brottsutredning. I uppsatsen anvÀnds traditionell juridisk metod, som innebÀr anvÀndande av lag, förarbetena, praxis och doktrin.

Studien syftar till att undersöka hur personal och ledning pÄ ett familjecenter definierar begreppet kulturkompetens och hur de anvÀnder det i arbetet med barnfamiljer och eller barn, oftast av utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till centret pÄ uppdrag frÄn SocialtjÀnsten. Avsikten Àr att belysa fördelar och nackdelar, som i studien kallas för framgÄngar och fallgropar, relaterat till att anvÀnda sig av kulturkompetens i arbetet. Avslutningsvis lyfter studien fram respondenternas tankar och idéer för ett förbÀttrat arbete med kulturkompetens i framtiden. Studien Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod och empirin har inhÀmtats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar pÄ att det inte finns en entydig definition kring begreppet kulturkompetens.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Detta arbete undersöker frÄgan om hur man kan gÄ tillvÀga för att skapa en kÀnsla av liv i en postapokalyptisk spelvÀrld med hjÀlp av fÀrger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och fÀrglÀra. Arbetet tar ocksÄ upp verktyg som anvÀndes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som anvÀndes pÄverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillvÀga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det Àr möjligt att skapa en kÀnsla av liv i en postapokalyptisk spelvÀrld i en egen produktion och hur man kan förbÀttra de metoder som anvÀnts i en eventuell uppföljning av detta arbete.

Our purpose with this study was to look at the connection between social capital and integration. Particularly if meetings between people from different cultures can increase social capital and in that way affect integration. We start by identifying the social integration perspective we are going to use through out the study and then we introduce social capital theory as a way of narrowing down the field even more. The study was done through six semi structured interviews. We interviewed three women that was established in the Swedish society and three women that had immigration background.

TonÄrsaborter har ökat i Sverige under de senaste Ären. Enligt forskning bÀr de unga kvinnorna med sig mÄnga kÀnslor efter ingreppet, men det Àr inte lÀngre lagstadgat med stödsamtal i samband med en abort. Eftersom tonÄrsaborter numera Àr sÄ vanliga Àr det viktigt att lÀgga fokus pÄ de unga kvinnornas upplevelser i kontakten med vÄrdpersonalen. Studiens syfte var att undersöka unga kvinnors upplevelser av stödjande samtal med vÄrdpersonal i samband med en abort. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ empirisk studie, fyra intervjuer gjordes och granskades.

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblÄsartraditionen. I arbetet har jag valt att lÀgga fokus pÄ dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjÀrnan samarbetar.Under det hÀr projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas pÄ. Dels traditionella tekniker men ocksÄ nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder.

I uppsatsens inledning pÄtalas att medier influerar samhÀllet och dÀrigenom mÀnniskors sÀtt att vara och kÀnna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhÀllets syn pÄ text framhÄlls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen Àr att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lÀsstimulerande arbete i ett samhÀlle som ses stÄ inför ett nytt textlandskap. Resultatet Àr en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvÀrgruppen Unggruppen pÄ Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lÀsstimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga pÄ folkbibliotek.Det teoretiska ramverket bestÄr av ett sociokulturellt perspektiv sÄ som det beskrivs av Roger SÀljö.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka vad personalen pÄ en akutpsykiatrisk heldygnsvÄrdsavdelning tycker Àr ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan anvÀnda sig av denna kunskap.FrÄgestÀllningar Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka Àr dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? AnvÀnder du dig av nÄgra specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har mÀrkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som hÀnder i mötet mellan dig och patienter har nÄgon effekt pÄ behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrÄgan har Ätta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrÄn kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till Àr de professionellas förmÄga att kunna se personen bakom sjukdomen Àr central.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har pÄ sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de anvÀnder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel pÄ vilka pedagogiska metoder och arbetssÀtt som kan anvÀndas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgÄngspunkterna Àr sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och anvÀndning av tecken Àr de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn pÄ deras möte med barn med autism Àr tydlighet, lyhördhet, stÀndig bekrÀftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet Àr fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla kÀnslor hos barn med autism..

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheter och hinder med Àmnesövergripande arbete i Àmnena matematik och samhÀllskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. UtifrÄn studiens möjligheter och hinder ges förslag pÄ hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat Àmnesövergripande arbete mellan dessa Àmnen..

Denna studie syftade till att undersöka varför de mÀn som deltagit i vÄra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som pÄverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehÄlla. Kvalitativa forskningsintervjuer har anvÀnts som metod. Resultaten visar att mÀn sökte utbildningen pÄ grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna sÄg socionomyrket som könsneutralt. De ansÄg det önskvÀrt med en mer representativ bild av samhÀllet dÀr bÄda könen var representerade.