Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och frÀsch idé?. Vi har stÀllt oss frÄgan vad socialt arbete kan ha för anvÀndning av coaching. DÄ litteraturen om coaching Àr mÄngfacetterad har vi sjÀlva först behövt tydliggöra och förstÄ vad coaching innebÀr. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fÄtt för anvÀndning av coaching.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik pÄ de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar pÄ hur handlÀggning av missbruksÀrenden gÄr till i praktiken. En enkÀt utformade med vinjetter samt frÄgor om de tio senaste faktiska Àrendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandlÀggare bidrog med svar. Resultatet visar att handlÀggarna försöker tillÀmpa de nationella riktlinjerna som Ànnu Àr relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemÄl och den för tillfÀlligt bÀsta vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemÄl samt faktorer hos denne Àr nÄgot mer övergripande Àn de övriga tvÄ kunskapskÀllorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom Àven fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handlÀggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krÀvs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

En legitimerad sjuksköterska Àr enligt lag skyldig att arbeta i överrensstÀmmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebÀr att utföra omvÄrdnad med hög patientsÀkerhet, pÄ bÀsta vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanstÀlla sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvÄrdnad. UtgÄngspunkten var tre frÄgestÀllningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvÄrdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan frÄn att leda en omvÄrdnad byggd pÄ evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvÄrdnad byggd pÄ evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor Àr ointresserade och oförstÄende till begreppet evidens.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.FrÄgestÀllningar: Mina frÄgestÀllningar Àr:- Vad Àr lycka och vilka Àr dess bestÀmningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestÀmningsfaktorer förstÄs i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en sÄ kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstÄ och finna skÀrningspunkter mellande tvÄ vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste kÀllorna till denindividuella lyckan Àr fÄ till antalet och att det som gör oss mÀnniskor lyckliga Àr ganska sjÀlvklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skÀrningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lÀrdomar och vÀgledning iarbetet med mÀnniskor..

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.

VÄrt syfte Àr att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna pÄ socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta pÄ hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna pÄ termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta pÄ frÄgestÀllningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjÀlp av sprÄket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vÄr undersöknings syfte och frÄgestÀllning.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vilka förutsÀttningar personal inom socialt arbete har för att kunna arbeta med sÀkrare sex med sÀrskilt riskutsatta ungdomar och unga vuxna. För att undersöka detta har en enkÀtundersökning genomförts som skickats ut till fÀltverksamheter samt öppenvÄrdsmottagningar som i nÄgon utstrÀckning tar upp omrÄdet alkohol och droger. EnkÀten har skickats ut till 89 verksamheter i SkÄnes samtliga 33 kommuner. Sammanlagt har 229 svar inkommit, vilket motsvarar en svarsfrekvens pÄ 60,1 procent. HÀr framkommer att personalen har begrÀnsade förutsÀttningar att arbeta med sÀkrare sex och att de organisatoriska resurserna för att stödja detta arbete brister.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.