En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Titel: Synen pĂ„ genus och dess pĂ„verkan pĂ„ ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om VĂ„rd av Unga (LVU) och ungas problematik i förhĂ„llande till denna, utifrĂ„n ett genusperspektiv. Detta utifrĂ„n intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gĂ€llande paragrafen. Studien Ă€r framarbetad utifrĂ„n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet bestĂ„r av socialsekreterarnas syn pĂ„ kriterierna i 3 § LVU i förhĂ„llande till kön, deras syn pĂ„ rĂ€ttsystemet, och hur den egna yrkesrollen pĂ„verkas av samhĂ€llsvĂ€rderingar gĂ€llande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och pĂ„verkar arbetet med unga.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Dagens sjuksköterskeutbildning gÄr under akademisk skolning och omvÄrdnad ska enligt lagar och författningar grundas pÄ vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och Àr dÀrigenom ett bevis pÄ hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frÄgestÀllningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar dÀr resultatet visade att sjuksköterskans förutsÀttningar för implementering av evidens i omvÄrdnaden underlÀttades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

Denna studies syfte Àr att undersöka invandrares syn pÄ och upplevelser av praktik i samband med svenskstudier. Studien grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor som alla har erfarenheter av praktik i samband med sfi och studier i svenska pÄ högre nivÄer.Deras upplevelser har sammanstÀllts under fyra olika teman; sprÄkutveckling, handledarens roll, möjligheter till arbete, samt integration. Dessa olika teman jÀmförs Àven med en rad statliga utredningar och andra rapporter som tar upp praktik och kopplingen till de olika temana.Studiens teoretiska referensram visar pÄ högt stÀllda politiska intentioner nÀr det gÀller praktik som ÄtgÀrd för en etablering i samhÀllet. Praktiken ska bl.a. gynna intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och vara sprÄkutvecklande.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Evidensbaserad praktik inom socialtjÀnsten förutsÀtter att de professionella stÀller sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och anvÀndandet av bedömningsinstrument. I vÄr studie undersöks vilken tilltro socialarbetare pÄ vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien Àr en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frÄgestÀllningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handlÀggare, en projektledare samt enhetschefen pÄ verksamheten. Forskning visar att handlÀggare upplever olika fördelar och nackdelar i anvÀndandet av ASI.

Hur pÄverkas socialarbetares handlingsutrymme och relation till brukare i arbete medmanualbaserade metoder, enligt de yrkesverksamma? Vilka hinder kan uppstÄ nÀr manualbaserademetoder importeras och anvÀnds i svenska förhÄllanden? Hur kan den lokala organisationen tahÀnsyn till dessa kulturella skillnader? Vad kan arbete med manualbaserade metoder innebÀra försocialarbetarna? Hur pÄverkas professionen och socialarbetarnas syn pÄ sin yrkesroll?Vad kanarbete med manualbaserade metoder, enligt socialarbetarna, innebÀra för brukare?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbete med manualbaserade metoder, i en utvaldstadsdel i Göteborg, kan pÄverka det sociala arbetet som profession, samt hur det kan pÄverkasocialarbetare och brukare. Vi har intervjuat tio socialarbetare, verksamma inom behandlande ochförebyggande arbete med barn och familjer. Dessa semi-strukturerade intervjuer analyserar viutifrÄn begreppen humanism, etiska vÀrden, normer och vÀrderingar samt teorier ombehandlingsarbete och bemötande i socialt arbete.För de yrkesverksamma finner vi att arbetet med manualbaserade metoder kan leda till enlojalitetskonflikt mellan rollerna hjÀlpare och utvÀrderingsassistent. Relationen till brukarnaförÀndras sÄ att teknik, kompetens och ekonomiska vÀrden fÄr ökad betydelse, kanske pÄ bekostnadav humanistiskt hÀnsynstagande.

Syftet med studien Àr att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar anvÀnder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hÀnsyn till förutsÀttningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt frÄn krigsdrabbade lÀnder kan ha svÄra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. FrÄgestÀllningarna lyder: Hur viktigt anser personalen pÄ HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsÀttning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder anvÀnds i verksamheterna? Vilka inslag frÄn evidensbaserade metoder anvÀnds?Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkÀt som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvÄrdnad bedrivas utifrÄn vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvÄrdnad i den kliniska verksamheten. För att fÄ svar stÀlldes följande frÄgor: Vilka faktorer pÄverkar sjuksköterskor nÀr det gÀller införandet av evidensbaserad omvÄrdnad? Vilka möjligheter och svÄrigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvÄrdnad? Hur kan sjuksköterskor gÄ till vÀga för att förklara och förankra evidensbaserad omvÄrdnad? Tio sjuksköterskor frÄn tvÄ olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. FrÄgestÀllningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas syn pÄ arbetslöshet, arbetspraktik och hur detta pÄverkar deras anstÀllningsbarhet. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta könsneutrala intervjuer med unga vuxna som erfarit arbetslöshet och deltagit i arbetspraktik. Resultat och analys visar att trots de sociala strukturerna med en hög ungdomsarbetslöshet hÄller deltagarna sig sjÀlva som frÀmst ansvariga för arbetslösheten. Synen pÄ arbetspraktik Àr generellt sett god, men det framhÄlls att arbetspraktiken Àr i behov av förbÀttringar. AnstÀllningsbarhet likstÀlls med att hÄlla sig attraktiv pÄ arbetsmarknaden och att sjÀlva ansvara för framgÄng och motgÄng, vilket kan hÀrledas till individualiseringsteorin.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. FrÄgestÀllningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som lÀggs vid brukarens kunskap. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framtrÀdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja tvÄ diskurser som har anvÀnts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras förÀldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med mÀnniskor med en annan kulturell bakgrund Àn den egna. PÄ grund av detta kan det vara viktigt att tala om mÄngkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mÄngkulturellt socialt arbete. I denna uppsats Àr den valda frÄgestÀllningen följande: Vad innebÀr mÄngkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som anvÀnts för att analysera det empiriska materialet Àr mÄngkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar pÄ att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mÄngkulturellt arbete innebÀr att man skall respektera varje mÀnniska utifrÄn dennes förutsÀttningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer Àn den egna..

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

Tidigare forskning om skapande verksamhet i socialt arbete berör ofta bara en form av skapande, riktad till en specifik mÄlgrupp som exempelvis konst eller trÀdgÄrdsodling för gruppen psykisk ohÀlsa eller teater för gruppen funktionshindrade. Denna studie syftar till att undersöka hur skapande verksamhet, oavsett form fungerar som metod i socialt arbete.Skapande verksamhet i socialt arbete, Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ deltagares upplevelser av att anvÀnda sig av skapande metoder, inom det sociala arbetets verksamhetsfÀlt.Studiens teori utgÄr ifrÄn analysmetoden grounded theory och bygger pÄ intervjumaterial ifrÄn fyra fokusgrupper som representerar olika sociala verksamheter i Sverige.BÀttre sjÀlvförtroende, identitetsskapande och lÀttare integration i samhÀllet Àr nÄgra av slutsatserna som presenteras..