Sökresultat:
467 Uppsatser om Evidensbaserade hygienćtgärder - Sida 31 av 32
Svenska Turistföreningens fjÀllstugor - UppvÀrmning, ventilation och elförsörjning
Svenska turistföreningen hÄller pÄ att uppföra ett enplanshus. Huset Àr pÄ 279 m2 varav ca entredjedel Àr gemensamhetsutrymmen med kök, uppehÄllsrum, toalett, hygien- och torkrum. Detplaneras 10 sovrum med 24 bÀddar. Uppgiften Àr att undersöka om det gÄr att uppfylla dagenskrav pÄ inomhusmiljö vad gÀller uppvÀrmning, ventilation och elbehov i svÄrtillgÀnglig miljö dÀrmöjligheten till extern el inte finns tillgÀnglig. Rapporten presentera Àven berÀkningar ochinformation som belyser möjliga energisparande ÄtgÀrder och vilken effekt de har pÄenergikonsumtionen.
Meticillinresistenta stafylokocker aureus i det dagliga livet
Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr Stafylokocker aureus som Àr resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det Àr ett vÀlkÀnt internationellt problem och delas in i vÄrdförvÀrvad och samhÀllsförvÀrvad. VÄrdförvÀrvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus Àr de som sprids pÄ sjukhus, medan den sistnÀmnda sprids ute i samhÀllet. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens hÀnder till patienten.
UtvÀrdering av wellpappsströ avseende gödselvolym, ströÄtgÄng, arbetstid och ekonomiskt utfall
REFERATI tusentals Är har hÀsten varit nÀra mÀnniskan och tjÀnat som krigs-, arbets- och sportdjur. NÀr hÀsten domesticerades för tusentals Är sedan begrÀnsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lÀttillgÀngliga. HÀsten ska ha tillgÄng till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen Àr spÄn, halm och torv. PÄ senare Är har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter frÄn pappersindustrin.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier
Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola.
Problemomra?de
De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.
UllerÄker sjukhus : trÀdgÄrd och park : vÄrdprogram
In the middle of the 19th century came an opposite reaction against the hospitals? treatment of their patients and a more human way was requested. A link between crowded housing, bad hygien and other bad conditions had been noticed and nature was considered to be healthy. Hospitals and sanatiories moved closer to nature due to influences from England, USA and Germany, and cities began building public parks. Employment was seen as calming and healthy for the patients.
Pollenallergier i urbana miljöer
Trots att pollenhalterna Àr högre pÄ landsbygden har allergikerna ÀndÄ ökat mest i stadsmiljöer. 85 % av Sveriges befolkning bor i tÀtorter och allergierna kan kosta samhÀllen miljarder i form av sjukskrivningar och lÀkarkostnader. I och med att pollen kan spridas sÄ lÄnga vÀgar med hjÀlp av vinden medför det att man vid landskapsprojekteringar inte lÀgger sÄ stor vikt kring pollen och gör inget heller för att förhindra besvÀren som uppstÄr.
Syftet med studien Àr att undersöka om man vid projektering kan göra nÄgot för att underlÀtta för pollenallergiker i de urbana miljöerna. MÄlet Àr att ta reda pÄ om man kan pÄverka pollenhalten pÄ en viss plats genom förebyggande ÄtgÀrder. Resultatet har baserats pÄ en litteraturstudie samt tvÄ intervjuer.
Pollenkornen som sprids i stora mÀngder med vinden kan göra det mer eller mindre omöjligt att skydda sig.
MĂTNING AV LUFTTĂTHET I FLERBOSTADSHUS : GĂ€llande krav, praktiskt genomförda mĂ€tningar samt en tillĂ€mpbar metod
Stor förvirring rÄder kring hur lufttÀtheten ska mÀtas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhÄlls vid tÀthetsprovning av smÄhus Àr inte alltid applicerbara pÄ flerbostadshus Àven om mÀtenheterna Àr de samma. Detta föranleder problemstÀllningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttÀtheten i ett flerbostadshus pÄ ett praktiskt tillÀmpbart sÀtt, som ocksÄ gör det möjligt att jÀmföra resultat frÄn olika objekt?Metoderna som anvÀnds för att undersöka detta Àr litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mÀtmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtÀtning har stor betydelse för en byggnads energianvÀndning, fuktsÀkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrÄn och in.
Reservvattenförsörjning i Stockholms lÀn : en hÄllbarhetsanalys
Befolkningen i Stockholms lÀn vÀntas öka med omkring 445 000 personer frÄn Är 2010 till Är 2030. Det stÀller krav pÄ mÄnga samhÀllsfunktioner, dÀribland dricksvattenförsörjningen. Idag försörjs mer Àn 90 % av lÀnets invÄnare med vatten frÄn MÀlaren. Vattenförsörjningen kommer behöva anpassas efter befolkningsutvecklingen, bÄde för att producera tillrÀckliga dricksvattenvolymer och för en driftsÀker leverans. Vid problem med den reguljÀra dricksvattenförsörjningen kan vattenleveranserna sÀkerstÀllas genom tillgÄng till reservvatten-tÀkter.
Ansvar hos förskolebarn
Sammanfattning
Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap.
Sidantal: 47
Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers
uppfattningar om barns ansvar.
Författare: Mia Jetsén.
Handledare: Marjanna de Jong.
Datum: 2006 december.
Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav pÄ oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans lÀroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smÀlta in i omgivningen och dÀrför Àr vÄr förmÄga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse.
Syfte: Syftet Àr att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.
Giftfria förskolor : inventering av förskolor och ÄtgÀrdsförslag till minskad exponering för hÀlsoskadliga Àmnen
MÄnga av de sjukdomar och hÀlsoförÀndringar som ökat i vÀstvÀrlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. SÄdana Äkommor Àr exempelvis cancer; leukemi och hjÀrncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad
infektionskÀnslighet, reproduktionssystemsstörningar; försÀmrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmÄga och infertilitet, missbildningar pÄ pojkars könsorgan sÄsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering
för hÀlsoskadliga Àmnen under fostertid och barndom, Àv
en om de visar sig först i vuxen Älder.
I dagslÀget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn frÄn kemikalieexponering. HÀlsoskadliga Àmnen och kemikalier kan sÄledes finnas i de material och produkter som mÀnniskor omges av i vardagen. Kemikalierna kan lÀcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.
De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst
SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.
Strösystem inom mjölkproduktion
Dagens lantbruk blir allt mer mekaniserat och tunga manuella arbeten byts ut mot maskiner eller automatiska system. MÄlet med denna uppsatts Àr att fÄ fram för- och
nackdelar med nÄgra av de strösystem som finns pÄ marknaden, var olika strösystem lÀmpar sig bÀst och om det Àr skillnader i strö- och tidsÄtgÄng. Detta ska sedan kunna
vara en grund för lantbrukare vid nyinvestering.
Ströprocessen Àr det minst mekaniserade momentet inom dagens djurproduktion.
Arbetet med ströning Àr monotont och kan innebÀra hÀlsorisker. Dammet frÄn strömedel kan bland annat skapa hudirritationer, sömnproblem och andnöd. Förutom hÀlsorisker
kan arbetet Àven orsaka risk för personskador dÄ arbetet sker inne bland djuren.
Utvecklingen av automatiska och mekaniserade strösystem har pÄgÄtt under en lÀngre tid och idag finns ett flertal olika alternativ pÄ den svenska marknaden.
Dödlighet hos renkalvar vid kalvning i hÀgn
Renen Àr ett hjortdjur som i Sverige Àgs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta gÄr renarna fritt och livnÀr sig pÄ naturligt bete, men samlas ihop vid sÀrskilda tillfÀllen för exempelvis mÀrkning och slakt. RennÀringen idag Àr hÄrt pressad av rovdjurrelaterade
förluster i renhjordarna. Detta examensarbete Àr en del av ett pÄgÄende projekt som handlar om björnens predation pÄ renar och ÄtgÀrder för att skydda renkalvar frÄn björnpredation under deras första levnadsveckor.
I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor frÄn tvÄ skogssamebyar in i fyra olika hÀgn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssÀndare vid utslÀpp ur hÀgnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas Àven under sommarbetesperioden.
UtvÀrdering av nya affÀrsomrÄden för Luna : en analys av hortikulturindustrin inom EU
Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft.
Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.