SmÄgrisdödligheten har ökat de senaste Ären och orsaken Àr till stor del fortfarande okÀnd. Upp till 80 % av de smÄgrisar som dör innan avvÀnjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smÄgrisarna dör Àr att de blir ihjÀllegade av suggan eller att de svÀlter ihjÀl. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har nÄgon koppling till resultatet i smÄgrisproduktionen. För att hitta svar pÄ vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data frÄn 13 besÀttningar.

Hunden Àr ett av vÄra vanligaste sÀllskapsdjur och de flesta hundÀgare strÀvar efter att förse sin hund med bÀsta möjliga skötsel och omsorg. Att rÄutfodra hundar anses av dietens föresprÄkare frÀmja optimal hÀlsa och intresset för rÄutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom Àmnet och att förhÄlla sig till utfodringsregimen utifrÄn tillgÀnglig information kan vara svÄrt. Syftet med denna uppsats Àr att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med rÄutfodring för att öka förstÄelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebÀr. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad RÄ Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, Àr en karnivor anpassad till en kost bestÄende av rÄtt kött, organ, tarmar (med innehÄllande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad frÄn sin vilda förfader, utvecklat förmÄga att bryta ner stÀrkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronÀringsÀmnen i kosten har visats.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller mÄnaderna pÄ grund av deras omogna sugbeteende. Hur man pÄ bÀsta sÀtt stödjer barnet i övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr inte klart samt att vÄrden kring övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vÄrdrutiner. Syftet med studien var att utvÀrdera effekter av och följsamhet till en ny vÄrdrutin, ?viktfri amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsÄgs att beskriva mammors upplevelse av amning pÄ neonatalavdelningen dÄ vÄrdrutinen ?viktfri amning? anvÀndes.

Bakgrunden till att jag valt detta Àmne för mitt examensarbete kommer frÄn mitt intresse för getter och gÄrdsmejeri. Det började redan i min barndom och har vuxit fram med tiden. Jag har jobbat med getter och tycker att de Àr underbara djur att jobba med. Min mÄlsÀttning Àr att bli getbonde med eget gÄrdsmejeri.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad man behöver tÀnka pÄ för att utforma ett gÄrdsmejeri som klarar kraven för att fÄ tillverka ostar till försÀljning.För att klara kraven pÄ gÄrdsmejerier Àr det viktigt att tÀnka pÄ hygien och renlighet. VÀggarna skall vara slÀta och tÀckta med ett ljust ytskikt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vad idrottslÀrare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklÀdningsrummet efter genomförd idrottslektion.Hur ser idrottslÀrarna pÄ att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen?Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslÀrarnas Äsikter?Hur tÀnker lÀrarna kring deras möjliga ansvar att fÄ eleverna att duscha och sköta sin hygien? MetodKvalitativ metod har anvÀnts för att fÄ fram resultatet, dÄ genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslÀrare som för nÀrvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssÀtt har anvÀnts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lÀrare har intervjuats tvÄ gÄnger och intervjuerna Àr analyserade utifrÄn teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna.

Denna studie har genomförts pÄ Judiska Hemmet i Stockholm dÀr ca 75 % av de boende Àr överlevande frÄn Förintelsen under andra vÀrldskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vÄrda Àldre personer som har upplevt trauma. FrÄgestÀllningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bÀst lÀrs in. Vidare tillfrÄgades informanterna om vad de anser vara viktigt att tÀnka pÄ i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads Àven beskriva sina upplevelser av svÄrigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svÄrigheter.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Denna studie har genomförts pÄ Judiska Hemmet i Stockholm dÀr ca 75 % av de boende Àr överlevande frÄn Förintelsen under andra vÀrldskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vÄrda Àldre personer som har upplevt trauma. FrÄgestÀllningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bÀst lÀrs in. Vidare tillfrÄgades informanterna om vad de anser vara viktigt att tÀnka pÄ i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads Àven beskriva sina upplevelser av svÄrigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svÄrigheter.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste Ärtionden ökat drastiskt och Àr idag en av de största medicinska utmaningarna samhÀllet stÄr inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga anvÀndning av antibiotika som prÀglat bÄde sjukvÄrd och djuruppfödning i mÄnga Är. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och Àr svÄrkontrollerbara. Den hÀr litteratursammanstÀllningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till mÀnniskor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrÄn utslÀpp av resistenta bakterier frÄn djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostÀder.

BakgrundKvinnlig könsstympning innebÀr att hela eller delar av könsorganen avlÀgsnas. I vÀrlden uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgÄtt ingreppet. Kvinnlig könsstympning Àr frÀmst förekommande i de vÀstra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet Àr inte en religiös plikt utan har sedan 2000 Är tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartlÀggning av faktorer som pÄverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att fÄ svar pÄ vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst pÄverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning.

Syftet med studien Àr att genom en forskningsanalys identifiera orsaker bakom och konsekvenser av den snabba befolkningstillvÀxten i Latinamerikanska storstÀders socioekonomiska periferi. Arbetet utgör en geografisk studie och fokus i analysen ligger dÀrför pÄ rumsliga aspekter. Studien tar avstamp i en orsaksanalys för att förklara den kraftiga urbanisering som tog fart i Latinamerika under 1900-talets andra hÀlft. Sedan analyseras de socioekonomiska och rumsliga konsekvenserna av denna urbanisering. I studien identifieras fyra huvudsakliga orsaker och sex huvudsaliga konsekvenser.

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

FÄrproduktion Àr en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion stÀller högre krav pÄ smittskydd och ÄtgÀrder för att förhindra smittor att komma in i besÀttningen. Förekomsten av en smitta i en besÀttning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utstrÀckning, stÀllas allt högre krav frÄn allmÀnheten pÄ producenterna rörande smittskydd med tanke pÄ de senaste utbrotten i vÀrlden av fÄgelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vÄrt arbete undersökt smittskyddstÀnkandet hos fÄrklippare i Sverige idag och frÄgat ut nÄgra av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkÀtkaraktÀr.