Svenskar 65 Ă„r eller Ă€ldre berĂ€knas öka frĂ„n dagens 1,6 miljoner till 2,3 miljoner Ă„r 2030. Äldre kan ansöka om bistĂ„nd vilket kan bestĂ„ av matleveranser eller helpension i sĂ€rskilt boende. LivsmedelssĂ€kerheten styrs av EG-lagstiftning och svensk lag gĂ€ller Ă€ven matleveranser och mat i sĂ€rskilt boende. Äldre i sĂ€rskilt boende utgör en högriskgrupp för livsmedelsburen smitta och i dagslĂ€get saknas en information om hur utbrott av livsmedelsburen smitta drabbat Ă€ldreboenden. Mot bakgrund av avsaknad av information har detta arbete utförts. En litteratursökning gjordes via ISI Web of Knowledge, sökorden elderly* and food poison* och gastroenteritis and elderly and food anvĂ€ndes.

Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga orsakerna till pulverspridningen pÄ O?boyavdelningen samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan förbÀttra och underlÀtta arbetet med den periodiska rengöringen. Vid tillverkning av livsmedel Àr det av stor vikt att produktionen Àr hygienisk och att produkterna har hög kvalitet. MÄnga gÄnger, i synnerhet vid tillverkning av pulverprodukter, sÄsom O?boy, kan det vara svÄrt att uppnÄ den önskvÀrda graden av renhet.

BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste Ärtiondena och Àr idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller Àr ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation anvÀnds stamceller tagna frÄn benmÀrg, navelstrÀngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, dÀr personens egna stamceller anvÀnds, eller allogent, dÀr stamcellerna hÀrstammar frÄn en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgÄr personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrÄlning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat pÄverkar personens förmÄga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska Àr det viktigt att uppmÀrksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Bakgrund: Inom förskolan finns det mÄnga aktivitetersom utsÀtter bÄde barnoch personal för risken att bli drabbad av smittsam sjukdom. Detta pÄverkar inte bara deras hÀlsa utan Àven spridningen av infektioner i samhÀllet. Barn i förskola löper tvÄ till tre gÄnger högre risk för att fÄ infektioner Àn barn som inte vistas pÄ förskola. Tidigare studier visart.ex. att enkla förÀndringar pÄ förskolan som skrivna riktlinjer för hygienrutiner, följsamhet till hand-och blöjbyteshygien och utbildning av personal och förÀldrarkan minska sjukfrÄnvaron och risken förspridning av smitta.Syfte: 1) Att kartlÀgga grundlÀggande kunskaper hos förskolans personal,om hur sjukdomar sprids och hur man kan minska smittspridning.

Groddar har de senaste Ärtiondena varit kÀllan till ett antal stora matförgiftningsutbrott (bÄde i Sverige och internationellt), varav de flesta har orsakats av olika serotyper av salmonella. Groddar anses vara ett risklivsmedel pÄ grund av att:- fröerna vid skörd inte betraktas som blivande livsmedel (vilket gör att kraven pÄ hygien inte Àr sÄ stora)- risken för mikrobielltillvÀxt Àr stor under groddning, dÄ denna sker i en gynnsam miljö för mikroorganismer med avseende pÄ temperatur och fuktighet- det inte finns nÄgon optimal kontrollmetod för att hindra mikrobielltillvÀxt under groddning. I Sverige tillÀmpas vÀrmebehandling av fröerna innan groddning men groddar vÀrmebehandlas inte före konsumtion. Biokontroll med bakteriofager har tidigare undersökts pÄ fröer innan groddning samt andra livsmedel. En minskning av salmonellahalt har setts med upp till 3,5 log (99,97%).I den hÀr studien undersöktes bakteriofagens pÄverkan av antal salmonellabakterier bÄde i lösning och under groddning.

SmÄgrisdödligheten har ökat de senaste Ären och orsaken Àr till stor del fortfarande okÀnd. Upp till 80 % av de smÄgrisar som dör innan avvÀnjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smÄgrisarna dör Àr att de blir ihjÀllegade av suggan eller att de svÀlter ihjÀl. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har nÄgon koppling till resultatet i smÄgrisproduktionen. För att hitta svar pÄ vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data frÄn 13 besÀttningar.

Hunden Àr ett av vÄra vanligaste sÀllskapsdjur och de flesta hundÀgare strÀvar efter att förse sin hund med bÀsta möjliga skötsel och omsorg. Att rÄutfodra hundar anses av dietens föresprÄkare frÀmja optimal hÀlsa och intresset för rÄutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom Àmnet och att förhÄlla sig till utfodringsregimen utifrÄn tillgÀnglig information kan vara svÄrt. Syftet med denna uppsats Àr att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med rÄutfodring för att öka förstÄelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebÀr. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad RÄ Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, Àr en karnivor anpassad till en kost bestÄende av rÄtt kött, organ, tarmar (med innehÄllande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad frÄn sin vilda förfader, utvecklat förmÄga att bryta ner stÀrkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronÀringsÀmnen i kosten har visats.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller mÄnaderna pÄ grund av deras omogna sugbeteende. Hur man pÄ bÀsta sÀtt stödjer barnet i övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr inte klart samt att vÄrden kring övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vÄrdrutiner. Syftet med studien var att utvÀrdera effekter av och följsamhet till en ny vÄrdrutin, ?viktfri amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsÄgs att beskriva mammors upplevelse av amning pÄ neonatalavdelningen dÄ vÄrdrutinen ?viktfri amning? anvÀndes.

Bakgrunden till att jag valt detta Àmne för mitt examensarbete kommer frÄn mitt intresse för getter och gÄrdsmejeri. Det började redan i min barndom och har vuxit fram med tiden. Jag har jobbat med getter och tycker att de Àr underbara djur att jobba med. Min mÄlsÀttning Àr att bli getbonde med eget gÄrdsmejeri.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka vad man behöver tÀnka pÄ för att utforma ett gÄrdsmejeri som klarar kraven för att fÄ tillverka ostar till försÀljning.För att klara kraven pÄ gÄrdsmejerier Àr det viktigt att tÀnka pÄ hygien och renlighet. VÀggarna skall vara slÀta och tÀckta med ett ljust ytskikt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning Àr att undersöka vad idrottslÀrare har för uppfattningar kring elevers duschning samt vistelse i omklÀdningsrummet efter genomförd idrottslektion.Hur ser idrottslÀrarna pÄ att eleverna duschar eller inte duschar efter idrottslektionen?Vilka anledningar kan det finnas bakom idrottslÀrarnas Äsikter?Hur tÀnker lÀrarna kring deras möjliga ansvar att fÄ eleverna att duscha och sköta sin hygien? MetodKvalitativ metod har anvÀnts för att fÄ fram resultatet, dÄ genom semistrukturerade intervjuer som spelats in med diktafon. I studien medverkar fem idrottslÀrare som för nÀrvarande arbetar inom grundskolan. Ett hermeneutiskt arbetssÀtt har anvÀnts för att analysera den data som samlats in under intervjuerna. Varje lÀrare har intervjuats tvÄ gÄnger och intervjuerna Àr analyserade utifrÄn teman som har hittats i de transkriberingar som gjorts av intervjuerna.

Denna studie har genomförts pÄ Judiska Hemmet i Stockholm dÀr ca 75 % av de boende Àr överlevande frÄn Förintelsen under andra vÀrldskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vÄrda Àldre personer som har upplevt trauma. FrÄgestÀllningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bÀst lÀrs in. Vidare tillfrÄgades informanterna om vad de anser vara viktigt att tÀnka pÄ i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads Àven beskriva sina upplevelser av svÄrigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svÄrigheter.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Denna studie har genomförts pÄ Judiska Hemmet i Stockholm dÀr ca 75 % av de boende Àr överlevande frÄn Förintelsen under andra vÀrldskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vÄrda Àldre personer som har upplevt trauma. FrÄgestÀllningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bÀst lÀrs in. Vidare tillfrÄgades informanterna om vad de anser vara viktigt att tÀnka pÄ i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads Àven beskriva sina upplevelser av svÄrigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svÄrigheter.

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Antibiotikaresistens hos bakterier har de senaste Ärtionden ökat drastiskt och Àr idag en av de största medicinska utmaningarna samhÀllet stÄr inför. Resistensutvecklingen har ökat i takt med den oförsiktiga anvÀndning av antibiotika som prÀglat bÄde sjukvÄrd och djuruppfödning i mÄnga Är. Via akvatisk miljö har antibiotikaresistensgener stora möjligheter att spridas och Àr svÄrkontrollerbara. Den hÀr litteratursammanstÀllningen undersöker vilka ursprung antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kan ha och om det kan ske en horisontell genöverföring mellan bakterier. Vidare undersöks olika risker med antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö, vilken möjlig roll de kan ha i resistensutvecklingen och hur de kan spridas tillbaka till mÀnniskor och landlevande djur. Antibiotikaresistensgener i akvatisk miljö kommer ifrÄn utslÀpp av resistenta bakterier frÄn djuruppfödningar, akvakultur, sjukhus och bostÀder.