Staphylococcus aureus Àr en bakterie vanligt förekommande i nÀsa och pÄ hud hos mÀnniskor och djur. Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har förvÀrvat resistens mot ?-laktamantibiotika och har lÀnge varit en nosokomial patogen humant. PÄ senare Är har infektioner orsakade av MRSA börjat upptrÀda mer frekvent i samhÀllet och Àven setts kolonisera och infektera djur. Problematiken kring MRSA hos djuren har framförallt varit sÄrinfektioner, men Àven som orsak till kolonisation hos mÀnniskor i kontakt med dem.

Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Syftet med studien Àr att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom omrÄdet svÄra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjÀlp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer nÄr vi förstÄelse för hur chefer och personalansvariga upplever svÄra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frÄgor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svÄra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal Àr svÄra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrÄn denna studie Àr att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svÄra samtal pÄ arbetsplatsen.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av smÀrtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smÀrtlindrande syfte samt patienternas instÀllning till Botox.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv och explorativ design. Urvalet bestod av sju patienter, sex kvinnor och en man, vilka behandlas men botoxbehandling vid SmÀrtcentrum pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala.Resultat: Materialet analyserades enligt syftet under tre kategorier: smÀrtlindring, oro/nedstÀmdhet samt instÀllning till Botox. Samtliga informanter har fÄtt en minskad smÀrta till följd av botoxbehandlingen och upplever att livskvaliteten förbÀttrats. Trots biverkningar kÀnner sig patienterna nöjda med behandlingen sÄ lÀnge fördelarna Àr fler Àn nackdelarna. Ingen av informanterna förutom en kÀnde nÄgon oro/nedstÀmdhet.

Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

I en vÀrld dÀr vi mÀnniskor lever allt lÀngre pÄ grund av bÀttre kunskap om allt frÄn kost och hygien till avancerad sjukvÄrd befinner sig sjukvÄrden i stÀndig brist pÄ resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvÄrden, mer resultatbaserad ersÀttning till vÄrdutföraren och olika styrmodeller frÄn den privata sektorn har under ett flertal Är etablerats inom sjukvÄrden. De nya reformerna kan dock stöta pÄ motstÄnd mot förÀndringen.PrimÀrvÄrden i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersÀtter primÀrvÄrden mer och mer igenom prestationsbaserad ersÀttning. Hög vÄrdproduktion i kombination med bra vÄrdkvalitén premieras. Patienten fÄr numera sjÀlv vÀlja vÄrdcentral och kan fritt byta vÄrdcentral om man inte Àr nöjd.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund: För tidig eller för sen urtrÀning frÄn ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, dÀrför bör det identifieras nÀr patientens tillstÄnd tillÄter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urtrÀningen övergÄtt mer frÄn lÀkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjÀlpmedel sÄsom evidensbaserade urtrÀningsprotokoll. Dessa medför en mer samstÀmmig behandling och har ocksÄ visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vÄrdpersonalens kunskap, utbildningsnivÄ, erfarenhet, ansvarsomrÄden och hur organisationen ser ut pÄverkar hur urtrÀningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om urtrÀning frÄn ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

SAMMANFATTNING Sveriges befolkning blir allt Àldre och antalet personer över 80 Är ökar. MÄnga vill bo kvar hemma men Àldre med stora hjÀlpbehov flyttar till Àldreboende. Syftet med studien var att belysa Àldres uppfattningar om att vara Àldre och deras syn pÄ Àldreboende. Vidare hur de ser pÄ att sjÀlva bo pÄ ett Àldreboende och deras syn pÄ att diskutera en framtida flytt till Àldreboende med anhöriga eller vÄrdpersonal. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervjuer gjordes.

LuftvÀgssjukdomar Àr ett av de största hÀlsoproblemen bland dagens slaktgrisar. Problemet har ökat i takt med att besÀttningsstorlekarna och dÀrmed smittrycket har ökat. Spolmask i nÀrvaro av en ett annat smittÀmne som till exempel Mycoplasma hypneumoniae kan orsaka luftvÀgssjukdomar. Spolmask Àr en av de vanligast förekommande parasiterna hos gris och orsakar bland annat skador pÄ grisens lungor. Det Àr ett problem bland sÄvÀl konventionella som ekologiska slaktgrisar.

Introduktion: För att tandvÄrden skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvÄrd som ett stöd. Dessa grundas pÄ tidigare forskning och bygger pÄ evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning tandhygienister kÀnde till och tillÀmpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvÄrd avseende preventions- och behandlingsÄtgÀrder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.FrÄgestÀllningar:Var har tandhygienisterna funnit information gÀllande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva ÄtgÀrder enligt NR anser tandhygienisterna Àr de bÀst lÀmpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av ÄtgÀrder efter jÀmfört med före implementeringen?Metod: TrettioÄtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förÀndringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtrÄd i kombination med fluorpreparat vid tillstÄndet ?Initial kronkaries? jÀmfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan ÄtgÀrd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , vÀrdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förÀndringsagenter anvÀnde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit Àn tidigare.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Bakgrund: IPV Àr vanligt förekommande över hela vÀrlden bland gravida kvinnor. De negativa hÀlsokonsekvenserna till följd av IPV Àr mÄnga och kan leda till död. De ekonomiska och sociala kostnaderna till följd av IPV Àr extremt höga, dÀrför Àr IPV ett globalt samhÀlls- och folkhÀlsoproblem, som behöver förebyggas. Faktorerna som kan leda till IPV Àr mÄnga, komplexa och beroende av varandra. Syfte: Syftet med studien var att finna evidensbaserade riskfaktorer, negativa hÀlsoeffekter pÄ den gravida kvinnan och pÄ hennes foster/nyfödda barnet orsakade av IPV, för att kunna rekommendera pÄlitliga folkhÀlsoÄtgÀrder.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.