Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

TrycksÄr Àr sedan lÀnge klassat som ett smÀrtsamt folkhÀlsoproblem. TrycksÄr uppstÄr som en komplikation till en annan sjukdom eller pÄ grund av immobilitet och orsakas av för högt tryck mot kroppens vÀvnad. Kostnaden för behandling och prevention av trycksÄr Àr klassad som den tredje dyraste efter cancer och kardiovaskulÀr sjukdom. PrimÀrpreventiva ÄtgÀrder, vilka anvÀnds innan trycksÄr uppkommit, behöver dÀrför tillÀmpas för att undvika ökat lidande, ökade vÄrdkostnader samt ökade vÄrdtider. Detta gÄr i linje med det hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsarbete som av sjukvÄrden ska bedrivas för att hjÀlpa patienter till att kÀnna uppnÄdd hÀlsa och samtidigt förebygga ohÀlsa.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att inhÀmta information om och evidensgradera sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos patienter med MS. Artiklar söktes ur databasen Electronic Libary Information Navigator (ELIN) via biblioteket pÄ Högskolan Dalarna. Sökorden ?multiple sclerosis? och ?quality of life? anvÀndes. Artiklarna kvalitetsgranskades efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier dÀrefter evidensgraderades artiklarna med hjÀlp av en tillÀmpad granskningsskala (Batshevani, 2008).

 Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvÄrdnaden av patienter med psykossjukdom. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benÀmns; bemötande, berÀttar sjuksköterskorna vad som Àr viktigt i relationen, bekrÀftelse och förhÄllningssÀtt. Den andra kategorin benÀmns vÄrdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skÀrmning framkommer under denna kategori.

Inledning: Patienter med sÄr förekommer överallt i vÄrden och det Àr ett tillstÄnd som leder till ökat lidande hos de drabbade patienterna. DessvÀrre fungerar inte alltid vÄrden kring patienter med sÄr pÄ önskvÀrt sÀtt. Subjektiva bedömningar görs och dokumentationen Àr bristfÀllig. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur bedömning och beskrivning av sÄr enligt riktlinjer och bedömningsformulÀr resulterar i förbÀttrad sÄrbehandling och sÄrlÀkning hos patienter jÀmfört med nÀr olika hjÀlpmedel inte anvÀnds. Metod: Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar.

SAMMANFATTNING Sedan lĂ„ng tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen Ă€r smĂ€rtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera pĂ„ hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsĂ€mnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förĂ€ndra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt dĂ€r smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett Ă€n rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan pĂ„ orneluktsĂ€mnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom Àr en progressiv, obotlig sjukdom som drabbar allt fler mÀnniskor i Sverige och övriga vÀrlden, framförallt beroende pÄ tobaksrökning. Sjukdomen pÄverkar mÀnniskans andningsfunktion vilket leder till begrÀnsning av hur kroppen kan anvÀndas och ett ökat beroende av andra för att klara av sin vardag. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie av vÄrdvetenskapliga kvalitativa artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrÄn Friberg (2006).

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories ?Comfort in their profession?, ?Support from the organization?and ?Fear of being contaminated?, and five subcategories ?Support from hygiene guidelines?, ? Thoughtfulness?, ?The own responsibility?, ?Feelings of fear and concern?and ?To meet preconceptions?, emerged.

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.

Motivation i arbetslivet Àr ett Àmne som genom Ären uppmÀrksammats mycket inom forskningen. Men vad som motiverar framtidens arbetskraft ? dagens studenter - att vÀlja olika utbildningar har i arbetet med denna uppsats visat sig vara ett omrÄde dÀr mycket ÄterstÄr att undersöka. UtifrÄn den bakgrunden finns det inte nÄgon vetenskaplig grund för att kunna generalisera mellan olika utbildningsgrupper sett till motivation. En kÀrnfrÄga för dagens arbetsgivare Àr att rekrytera och behÄlla mÀnniskor som passar in i verksamheten.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer som pĂ„verkade uppkomsten av trycksĂ„r samt de vanligaste förekommande preventiva Ă„tgĂ€rderna. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans roll vid förebyggandet samt behandlingen av trycksĂ„r. De vetenskapliga artiklar (n=21) som ingick i studien söktes manuellt samt datoriserat via databaserna Blackwell Synergy, CHINAL, Elin@Dalarna och Elsiever. Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapliga samt av kvalitativ och kvantitativ design. Även litteraturstudier inkluderades.

MI (Motivational Interviewing) Àr en samtalsmetod som avser att förbereda individer för förÀndringar. Socialstyrelsen (2004) anger i sina riktlinjer att svensk skolhÀlsovÄrd ska anvÀnda evidensbaserade metoder i det hÀlsopedagogiska arbetet. Fortlöpande utbildning i MI har genomförts de senaste Ären. Skolsköterskan har en god inblick i skolelevers hÀlsolÀge avseende ohÀlsosamma levnadsvanor, och har dessutom en möjlighet att pÄverka dessa. Syftet med studien Àr att undersöka skolsköterskors anvÀndning av MI i sitt omvÄrdnadsarbete med gymnasieelever.

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva nÄgra stödÄtgÀrder som kan anvÀndas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes dÀrefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vÄrdÄtgÀrder.