Postoperativ sårinfektion är en komplikation som var tionde patient drabbas av efter ett kirurgiskt ingrepp. Det medför inte bara lidande och förlängd vårdtid för patienten utan kan även vara direkt livshotande. Den förlängda vårdtiden medför dessutom kostnader för samhället, och resurser skulle kunna användas till annan vård. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sådana omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativa sårinfektioner. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder som, var för sig minskar risken för att patienten ska drabbas av en postoperativ sårinfektion, och tillsammans utgör grunden för en säker vård.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad som publicerats angående vilka metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att förhindra spridning av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i sjukhusmiljöer. Bakgrund: Infektioner orsakade av MRSA gör MRSA till en av de största utmaningarna i modern sjukhusmiljö runt om i världen. Dominerande är att smittan sprids från patient till patient genom vårdpersonalens händer eller förorenade handskar. I enlighet med gällande riktlinjer är sjuksköterskan skyldig att förebygga smitta. Metod: Litteraturstudie med artiklar från primärkällor. Dessa granskades med Willmans granskningsmall. Resultat: Totalt identifierades och beskrevs fyra olika teman. 1.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Bakgrund Tidigare studier visar att vårdtagare inom äldreomsorgen utsätts för brister och missförhållanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhållanden är försummelse av vårdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter är att värna att god och jämlik vård bedrivs. God vård bedrivs genom att respektera och bevara vårdtagarens integritet.Syfte Syftet var att studera huruvida vårdpersonal uppmärksammat brister och missförhållanden på särskilt boende för äldre samt vilka typer av brister de i så fall uppmärksammat. Syftet var även att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhållanden och personalens kunskap om Lex Sarah.Metod Studiespecifik enkätstudie med kvantitativ ansats.Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmärksammat någon form av brist och missförhållande under de senaste sex månaderna.

SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie har varit att pröva den antroposofiska rörelsens vetenskaplighet. Jag har då valt att göra detta genom att studera deras medicin, deras bild av människan, deras syn på hälsa, sjukdom samt läkemedel och sedan göra en jämförelse med dagens skolmedicin. Resultatet visar att det föreligger klara skillnader i begreppet vetenskaplighet mellan skolmedicinen och antroposofin. Skillnader som idag inte har överbryggats. Den naturvetenskapliga evidensbaserade medicinen forskar för att få fram mätbara reproducerbara fakta.

Denna uppsats syftar till att unders?ka hur unga konservativa m?n resonerar kring k?nsroller, j?mst?lldhet och feminism samt hur de motiverar sina st?ndpunkter. Tidigare forskning har visat att unga kvinnor och m?n skiljer sig alltmer i j?mst?lldhetsfr?gor, d?r unga kvinnor tenderar att inta mer progressiva positioner medan unga m?n i st?rre utstr?ckning uttrycker konservativa och kritiska h?llningar. Forskningen pekar p? flera m?jliga mekanismer och f?rklaringar till detta, men f?ngar i begr?nsad utstr?ckning hur unga konservativa m?n sj?lva resonerar och motiverar sina st?ndpunkter.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva varför följsamheten gällande handhygien ofta är låg bland vårdpersonal, samt hur man kan öka följsamheten för handhygien bland vårdpersonal. Metoden som använts var en litteraturstudie. Datainsamling skedde via databaserna Medline (PubMed), Cinahl (EBSCO host) och Academic Search Elite. Sökorden som använts: prevention, hand disinfection, hand washing, infection control, nosocomial infection och education. Totalt användes 15 vetenskapliga artiklar.

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

Introduktion: Alla patienter oavsett ålder och hälsohistoria, riskerar att utveckla trycksår i samband med kirurgiska ingrepp. Vårdskador sker dagligen i vården och patienter som genomgår kirurgi, har hög prevalens för tryckskador. Den vanligast förekommande skadan är trycksår och så många som var 7:e patient drabbas. Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskans trycksårspreventiva omvårdnadsinterventioner och dess evidens i samband med patientens perioperativa omvårdnad. Metod: En integrerad litteraturstudie valdes och genom databaserna CINAHL, PubMed och Cochrane söktes vetenskapliga studier.

Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit).

Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats.