Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/Evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Användning av forskningsresultat är betydelsefullt för utveckling av omvårdnaden och för en evidensbaserad vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsätta forskning i vårdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist på tid för att ta del av forskning, brist på tid och resurser för implementera forskningsrön och brist på inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvändning. För att underlätta sjuksköterskors forskningsanvändning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang från chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade ämnen, samt utveckling och utvärdering av modeller för att stödja tillämpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vård..

Dagens sjuksköterskeutbildning går under akademisk skolning och omvårdnad ska enligt lagar och författningar grundas på vetenskapliga metoder och beprövad erfarenhet. För att kunna möta dessa krav fordras att forskning och implementering av forskning kan genomföras i sjuksköterskans dagliga arbete. Forskningsresultat ska vara evidensbaserade och är därigenom ett bevis på hög kvalité. Syftet med denna litteraturöversikt och tillika frågeställningen var att beskriva sjuksköterskors möjlighet till implementering av evidensbaserad omvårdnad. Studien omfattas av nio nationella och internationella artiklar där resultatet visade att sjuksköterskans förutsättningar för implementering av evidens i omvårdnaden underlättades av fyra faktorer: stöd och uppmuntran, kunskap, samarbete och tid.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Kraven på hälso- och sjukvården ökar ständigt, inte minst på sjuksköterskorna där en evidensbaserad omvårdnad eftersträvas. För att evidensbaserad omvårdnad ska kunna bedrivas krävs att nya forskningsrön ständigt förs in och omsätts i sjuksköterskans vardagsarbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka hinder och förutsättningar som finns för sjuksköterskor att införa och omsätta omvårdnadsforskning till praktiken. Relevant litteratur för studien söktes fram genom sökning i olika databaser. Litteraturstudien omfattar tolv artiklar som sammanställts och analyserats utifrån studiens syfte.

Införandet av de nationella riktlinjerna och implementeringen av evidensbaserad praktik på de svenska socialkontoren har medfört ett behov av studier som visar på hur handläggning av missbruksärenden går till i praktiken. En enkät utformade med vinjetter samt frågor om de tio senaste faktiska ärendena skickades ut till olika socialkontor i Sverige och tio missbrukshandläggare bidrog med svar. Resultatet visar att handläggarna försöker tillämpa de nationella riktlinjerna som ännu är relativt nya och att samtliga respondenter beskriver ett samspel mellan sina egna erfarenheter, klientens önskemål och den för tillfälligt bästa vetenskapliga kunskapen. Resultatet visar dock att klientens önskemål samt faktorer hos denne är något mer övergripande än de övriga två kunskapskällorna i evidensbaserad praktik. Undersökningen kom även fram till att det finns behov av ytterligare kunskap kring handläggning av personer med samsjuklighet, missbruk/beroende i samband med psykisk sjukdom, att det förekommer stora skillnader i val av insats för klienterna samt att det krävs mer kunskap och utbildning av strukturerade bedömningsinstrument..

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

Mat och dryck är nödvändigt för att kunna upprätthålla kroppsfunktioner samt för att kunna förebygga och läka sår. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förut-sättningar för att patienten ska få i sig tillräckligt med näring. Tidigare forskning visar brist på kunskap om nutritionens betydelse hos sjuksköterskor. Syftet med studien var att sammanställa den evidensbaserade kunskap om vilken kalorimängd och vilka näringsämnen som har betydelse för läkningen av trycksår. Studien ut-gick från två frågeställningar: Vilken kalorimängd har betydelse för läkningen av trycksår samt vilka näringsämnen har effekt för läkningen av trycksår.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga bevis. Omvårdnad är sjuksköterskans akademiska ämne och inom hälso- och sjukvården är omvårdnad sjuksköterskans ansvarsområde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvårdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvårdnad är en medveten ändamålsenlig process som visar på ett förhållningssätt för insamling, kvalitetsgranskning och användning av de bästa tillgängliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebär dessutom att hänsyn tas till en för omvårdnad specifik kontext när man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en fråga.

Bakgrund: Snabb kunskapsutveckling, ökade krav på kvalité och kostnadseffektivitet inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att sjuksköterskor har god förmåga att söka och använda evidensbaserad kunskap. Idag finns ett glapp mellan forskning och klinik. Sjuksköterskor upplever flera hinder till att arbeta evidensbaserat. Under hösten 2010 och våren 2011 pågick ett projekt på ett sjukhus i en stad i mellansverige. Projektet hette ?Klinisk bibliotekarie?, syftet var att höja vårdkvalitén och patientsäkerheten genom att det dagliga vårdarbetet ska bli mer evidensbaserat och att sjuksköterskorna ska känna större säkerhet i att ta fram vetenskapligt underlag för sitt arbete.Syfte: Belysa sjuksköterskornas erfarenhet av projektet ?Klinisk bibliotekarie?.Metod: Studien har en kvalitativ design.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man.

The purpose with this review is to investigate evidence-based practice (EBP), and which arguments are used to justify EBP. The year of 2006 Bergmark and Lundström published an article regarding the problems concerning EBP. They are discussing that several different definitions of EBP are existing, which they mean can lead to difficulties using the EBP-methods in real life. In this study six articles, from the years 2007-2011, have been analyzed using Mertons structure-functional theory and Lipskys theory of street-level bureaucracy. Different definitions of EBP are discussed in the articles and there seem to be a need to clarify the concept.

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..