VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstÄgen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron pÄ Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid fÄr sin legitimitet genom tron pÄ demokratin.För besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteratur, tidningsartiklar och kÀllor pÄ Internet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begrÀnsa oss till InternetkÀllor med sÄ god trovÀrdighet som möjligt. Den litteratur vi anvÀnt oss av Àr skriven av vÀlkÀnda författare.Resultatet visar att den mest framtrÀdande likheten Àr att bÄda krig har anvÀnt sig av samma argument för att legitimera kriget. DÀr USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stÀrka pÄvemakten samt Äterta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande Àr vÀldigt viktigt i krig.

Syftet med studien var att kartlÀgga vilka förutsÀttningar boendestödjare i VÀrmland och Dalsland har att hantera sina arbetsuppgifter utifrÄn kompetens och evidens. Vi anvÀnde oss av en kvantitativ metod och gruppenkÀter för att kunna göra denna kartlÀggning. Studien riktade sig till enhetschefer inom socialpsykiatrin samt dess personal som jobbar inom boendestöd mot brukare med egen bostad. TvÄ enkÀter gjordes varav den ena riktades mot enhetscheferna och den andra mot personal. Totalt tillfrÄgades 23 kommuner att delta i studien och av de svarade 17 kommuner pÄ enkÀterna vilket ger en svarsfrekvens pÄ 74 %.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Uppsatsen behandlar det genomgÄende motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten Àr en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berÀttande men Strindberg gÄr ofta lÀngre i sina dramer. Huvudpersonen kÀmpar mot religionen, andra mÀnniskor eller sig sjÀlv och kampen Àr en strÀvan efter makt över motstÄndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer frÄn Strindbergs ungdomsÄr, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel pÄ maktkamper som Àr hÀmtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Aim: The aim of this study was to examine health professionalsŽ experiences of giving advice regarding sleep to parents of infants and to perform and evaluate an intervention in the form of introducing information about the sleep of infants.Method: The study was designed as an intervention study with a qualitative approach where data was collected from two focus groups in the form of interviews. The intervention consisted of the information material Sugen pÄ sömn. There were five participants whom three of them participated in the second interview. The interviews were processed by content analysis.Results: Health professionalsŽ experience of giving advice on sleep was summarized in three themes. The experiences of giving advice in interaction with parents, health professional themselves experienced the power to influence the parents with the advice they gave, while the parents' previous experience and knowledge impacted on how the advice came into practice.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa Ă€r 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, Ă€rftlighet Ă€r en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen Ă€r vĂ€ldigt olika. Överaktivitet Ă€r den vanligaste men Ă€ven underaktivitet förekommer.Litteraturens roll i lĂ€roplanerna har Ă€ndrats under Ă„ren.

Vi riktar detta arbete till mÀnniskor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrÀdesvis har hjÀlp av rapporten Àr de som jobbar inom omrÄden som berör samtal och vÀgledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och tvÄ personer som jobbar professionellt med samtal och vÀgledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har Àven anvÀnt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lÀmplig litteratur pÄ bibliotek i Vetlanda, TranÄs och Ydre samt sökt lÀmpligt materiel via Internet, vi har Àven talat med personer som Àr berörda av vÄrt Àmne. I vÄrt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestÀmda ramar, konkreta och tydliga mÄl som Àr nÄbara, samt relevant information som Àr förklarande i sitt sammanhang.

HjÀrt-kÀrlsjukdom Àr en sjukdomskategori som drabbar mÀnniskor över hela vÀrlden, bara i Sverige insjuknar Ärligen över 36000 individer i en akut hjÀrtinfarkt. Sjukdomen leder till en rad förÀndringar hos patienten som inte bara Àr av fysisk utan Àven sjÀlslig karaktÀr. NÀr den mÀnskliga kroppen pÄverkas som en direkt följd av hjÀrtinfarkten sker Àven en förÀndring i patientens sjÀlvbild, hon uppvisar ett unikt reaktionsmönster av kÀnslor och funderingar som inte kan Äterfinnas hos nÄgon annan. För att förstÄ den enskilde individens situation mÄste vÄrdpersonal vÄga nÀrma sig patienten i samtal, detta kan dock försvÄras av en tidspressad arbetssituation pÄ sjukhusavdelningen.Syftet Àr att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av en hjÀrtinfarkt. Studien bygger pÄ den forskningsmodell som syftar till att bidra till evidensbaserad omvÄrdnad med grund i analys av kvalitativ forskning.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda pÄ hur man anvÀnder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, Är 7-9. Jag var Àven intresserad av vad lÀrare och elever hade för synpunkter pÄ att vara ute i skolarbetet. Som utgÄngspunkt för arbetet hade jag frÄgestÀllningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del pÄ No?,Vad har eleverna för synpunkter pÄ undervisning utomhus i No?,Vilken Àr lÀrarnas instÀllning till att anvÀnda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de anvÀnder respektive inte anvÀnder utemiljön i undervisningen.För att ta reda pÄ detta gjorde jag en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor bland elever i Är 7-9 som hur de arbetade med No Àmnen i skolan. UtifrÄn enkÀten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda pÄ vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskÀmnet Àr en sjÀlvklarhet för alla svensklÀrare och ingÄr i styrdokumenten. Den litterÀra kanon ska ingÄ i de kunskaper eleven har med sig nÀr den gÄr ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers lÀsförstÄelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremÄl för forskning. MÄnga forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förstÄelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell dÀr en individ genomgÄr flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förstÄelse.

I Sverige Àr det omkring 200 000 personer som fÄtt diagnosen demens. LÀkemedelskostnaderna för behandling av demenssymtomen anses uppgÄ till 160 miljoner kronor/Är i Sverige. Att anvÀnda sig utav icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder kan ses som ett alternativ, bÄde ur etisk synpunkt sÄvÀl som ekonomisk. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som finns tillgÀngliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder i omvÄrdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med demens.