Iliotibialt friktions syndrom (ITFS) är en av de vanligaste överbelastningsskadorna som drabbar knäet. Traditionellt har skadan betraktats som ett friktionssyndrom, senare studier har dock hävdat att en kompression av underliggande fettvävnad är orsaken till diagnosen. Etiologin och patologin bakom diagnosen har därmed inte kunnat fastställas. Kliniskt tillämpas stretching, styrketräning av höftabuktorer, neuromuskulär korrigering och myofaschiella behandlingsmetoder i rehabiliteringen av ITFS. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa det vetenskapliga underlaget för behandlingsmetoder vid iliotibialt friktions syndrom.

Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.

Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och även främja hälsa (Clift, 2012). Norrbottens läns landsting har som mål att stärka norrbottningarnas hälsa med hjälp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsättningarna för kultur i vården på hälsocentralerna i Luleå och Bodensamt hur informationsmaterialet Kulturhälsoboxen har tagits emot. Kulturhälsoboxen har skickats ut till alla hälsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. Frågeställningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer känner inför ett införande av kultur i vården.

Nutrition är en viktig och central del av människans liv. När man inte får i sig tillräcklig mängd näring kan det få allvarliga följder så som malnutrition, ett tillstånd som ofta sätts i samband med trycksår. Trycksår orsakar lidande både fysiskt och psykiskt för de som drabbas och har därigenom påverkan på deras livskvalitet. Syftet med studien var därför att söka Evidens för betydelsen av näringstillskott för läkningen av trycksår. Evidensstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar.

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av Evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design.

Bakgrund. Det var ett välkänt problem att patienter, som genomgått hjärtoperation med insättande av nya kranskärl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmänt samlade på sig vätska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjärtats blodförsörjning kopplades förbi förträngningar och skador i kranskärlen genom användandet av kroppsegna blodkärl, så kallade grafter. Grafterna togs från underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sårläkning.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka Evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva Evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Fotboll är en av de största sporterna i världen med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner är damer. Skadefrekvensen är hög och skadepanoramat skiljer sig åt mellan damer och herrar. Två vanligt förekommande skador inom damfotbollen är ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna är hjärnskakning. Därför är det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva åtgärder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanställa Evidens för preventiva åtgärder för ACL, fotledsdistorsion och hjärnskakning inom damfotboll.

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva Evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Skador på senor är vanligt förekommande hos både idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder används vid tendinopatier. Tvära friktioner är en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrätt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvära friktioner är att behandlingen stimulerar till en naturlig läkningsprocess i vävnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vävnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien är att sammanställa Evidensen för behandling med tvära friktioner vid tendinopatier.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Ankyloserande spondylit är en systematisk, inflammatorisk och kronisk sjukdom med ett progressivt förlopp. Typiska symptom är inflammatorisk ryggsmärta, morgonstelhet, perifera artriter, entesiter och extraartikulära symptom. Sjukgymnastik är en viktig del av behandlingen och består till stor del av träning. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns dokumenterade vid Ankyloserande spondylit samt att undersöka vilken Evidens som finns för dessa. Studien gjordes som en litteraturstudie och sökningar skedde i databaserna PubMed, Cinahl med fulltext, AMED och PEDro.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån Evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av Evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av Evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd.