Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

Harmoniseringen av upphovsrättsskyddet inom den Europeiska unionen har lett till ändringar i nationell rätt av flera medlemsstater. Vissa länder har som effekt av olika direktiv infört bestämmelser som gör det möjligt för domstol att ålägga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgång till tjänster eller webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.Hovrätten har i mål nr Ö 10146-09 och i mål nr Ö 7131-09 vid vite ålagt internetleverantörer att sluta tillhandahålla internetuppkoppling för tjänster som används för att begå upphovsrättsintrång.Det torde vara lagenligt att genom föreläggande om vitesförbud även ålägga internetleverantörer att neka sina användare tillträde till en sådan tjänst. Detta torde vara fallet även om tjänsten i fråga är belägen i ett tredje land. Ett sådant föreläggande kan inte anses strida mot censurförbudet, även om tjänsten skulle vara grundlagsskyddad.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven på företagen ökar då konsumenterna efterfrågar varor till lägre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa väljer istället att förflytta den till Asien, där de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har därmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa står sig gentemot Asien och då främst Kina. Det finns därmed en rad faktorer som kan ha en påverkan på ämnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska såväl som den asiatiska textilmarknaden.

Skolverket och styrdokumentens värdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter läromedel det uttalade målet? Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan Vi och De i läromedel och därmed hur framställandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. Innehållsanalysen utgår från en kritisk textanalys i form av postkolonial teori där språkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartläggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i läromedel i historia framställs.

 Problem: Dagens höga frekvens av gränsöverskridande handel kräver homogena regelverk inom många olika områden, även inom redovisning. I arbetet med att försöka harmonisera medlemsländernas redovisningsprinciper beslutade Europarådet att alla börsnoterade företag inom Europeiska unionen från den 1 januari 2005 skall följa IASB: s regelverk, IAS/IFRS, vid upprättandet av koncernredovisningen. Motiven bakom beslutet var att för-söka erhålla en ökad transparens av information och att öka jämförbarheten mellan företag inom unionen, vilket i sig skulle underlätta för investerare och verka för en välfungerande kapitalmarknad. En av skillnaderna med att tillämpa IAS/IFRS istället för de svenska reglerna som blir väldigt tydlig för fastighetsbolagen är att förvaltningsfastigheter ska värderas antingen till verkligt värde enligt IAS 40 alternativt anskaffningsvärde minus komponentav-skrivningar. I det svenska regelverket ska redovisning ske till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar enligt RR 24.

Bakgrund: Befintlig alignmentteori berör inte de svårigheter som företag möter i att uppnå strategisk alignment, särskilt när de genomgår större förändringar. De förändringar som amerikanska och europeiska fullserviceflygbolag har genomgått genom att introducera lågprisalternativ visar att det har varit svårt att skapa lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är, att med hjälp av exempel från flygbranschen, konkretisera befintlig alignmentteori, sätta alignment i relation till olika förändringsprocesser, samt att utifrån de olika förändringsprocesserna diskutera förutsättningar för att uppnå alignment vid en partiell förändring. Genomförande: Sekundärdatastudie av den amerikanska och europeiska flygmarknaden. Resultat: Förutsättningarna för att uppnå alignment vid partiell förändring kan underlättas av en dialektisk förändringsprocess i kombination med ett livscykelsynsätt, och försvåras av en teleologisk eller evolutionär förändringsprocess..

I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori.

Historiskt sett har miljöfrågor inte varit av någon större vikt inom politiken och har därför inte heller varit särskilt aktuella på den politiska agendan. I de fall där miljöfrågor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det främst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bättre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefär tre årtionden tillbaka har detta dock kommit att förändras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nära kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrågor fått större genomslag och blivit allt mer framträdande på den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten där uttrycket hållbar utveckling myntades.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

För att minska utsläppen av koldioxid har länderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pågå fram till 2007. Genom att systemet är marknadsbaserat så bestäms priset på utsläppsrätter genom utbud och efterfrågan på marknaden. Företag som inte innehar tillräckligt med utsläppsrätter måste således köpa utsläppsrätter av andra företag som säljer utsläppsrätter på marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utsläppsrätter vara av strategisk natur för företag.

I en allt mer globaliserad värld med en ökad internationell närvaro på den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det här arbetet undersöker vi hur bankers strategier förändras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter på vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte på den tyska privat- och företagsmarknaden påverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi årsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden där banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna främmande mentalitet gällande banktjänster och ett annorlunda banksystem.

Problem Utgångspunkten för kvalitetskontrollen är EG-kommissionens rekommendation av den 15 november 2000 om kvalitetssäkring av lagstadgad revision i Europeiska unionen och tar sikte på alla kvalificerade revisorer som är ledamöter av FAR respektive SRS och deras tillämpning av god revisionssed och god revisorssed. De större byråerna har ofta ett byråinternt kvalitetskontrollsystem och FAR/SRS utför granskning av detta och substansgranskningen av enskilda revisorer görs av kollegiala kontrollanter. Hos en mindre revisionsbyrå finns sällan något internt kvalitetskontrollsystem utvecklat. FAR/SRS kontrollanter utför då substansgranskning av revisorns arbete genom hela revisionsprocessen. Efter utförd kvalitetskontroll avger kontrollanten en rapport till den aktuella byrån och till Kvalitetsnämnden medan en kollegial kontrollant rapporterar till kontorschefen.

Syftet med denna uppsats är dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning påverkar svenska företag att etablera sig på nya marknader inom EU, dels att visa på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU och EG-rätten kan påverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag påverkas av avsaknaden av möjligheter till gränsöverskridande förlustutjämning har en kvantitativ enkätundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frågan om gränsöverskridande inkomstöverföringar är en viktig fråga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-länder. Liknande resultat framgår också av en tidigare europeisk undersökning som gjort på initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar också på hur EU och EG-rätten påverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden från EG-domstolen och förslag från den Europeiska kommissionen..

Allt eftersom världen förändras och globaliseras har ett gemensamt redovisningsramverk varit i behov för att förenkla jämförbarheten mellan olika länder. En koncernredovisning upprättad enligt IAS/IFRS standarder krävs sedan 2005 för samtliga börsnoterade bolag inom Europeiska unionen. (Marton et al., 2008, s. 1-2) Detta har medfört att företag ska utföra årliga nedskrivningstester av sin goodwill, till skillnad från förr då ett nedskrivningstest endast upprättades då det fanns en indikation på att det krävdes (Persson & Hulten, 2006, s. 29).