Den tilltagande misstron gentemot redovisningen och revisionen som följt i företagsskandalernas spår, tillsammans med dagens ägarstruktur samt det faktum att revisionsbolagen blivit allt mer beroende av diverse konsultationstjänster ger upphov till en situation som utan handling kommer att bli bräcklig för det ekonomiska systemet i stort. Den nya revisorslagen (2001:883) som introducerades den första januari år 2002 kom i överensstämmelse med den Europeiska kommissionens utredning att innehålla en ny syn på revisorns oberoende. Borta var de tidigare förekommande förbudslistorna som nu hade ersatts av en analysmodell för logisk utvärdering av eventuella hot mot objektiviteten. Modellens implementerande i den svenska lagstiftningen har ifrågasatts och tvivel har framförts beträffande dess förmåga att komma till rätta med den allmänna opinionens sviktande förtroende för revisionsbranschen. Utifrån den koncisa problemdiskussionen fastlades tre för studien intressanta problemformuleringar; Har införandet av analysmodellen underlättat fastställandet av revisorns oberoende gentemot de tidigare förekommande förbudslistorna i lagen (1995:528) om revisorer.

Sedan sin introduktion på 1940-talet har antibiotika varit några av de viktigaste läkemedlen vi har, både inom human- och veterinärmedicin. De används för att behandla och förebygga bakteriella infektioner. Världen över har det också använts i tillväxtstimulerande syfte i varierande grad, och på sina håll fortfarande även idag. Då administreras det i subterapeutiska koncentrationer under en lång tid vilket medför stora resistensproblem i det långa loppet. Syftet med denna litteraturstudie var att se hur fem länders antibiotikaresistensläge ser ut idag och vad som påverkar det. Detta uppnåddes genom jämförelser av ländernas antibiotikaanvändning och resistensläge på gris, exemplifierat genom tre olika bakterier ? MRSA, ESBL-producerande Escherichia coli och erythromycinresistenta Enterococcus spp.. De länder som studerades var Sverige, Danmark, Nederländerna, USA och Kina. Skillnader som finns mellan länder är exempelvis huruvida antibiotika får användas i tillväxtstimulerande syfte, om antibiotika måste vara receptbelagt och om det används i profylaktiskt syfte.

Denna uppsats tar sikte på att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU även för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt säte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstår. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna på det bolagsrättsliga området. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda på varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit någon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.Beträffande den första frågan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen är att medlemsländerna tillämpar olika lagvalsprinciper som i många fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt.Svenska H&M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé.

En förvaltningsfastighet har i syfte att generera hyresinkomster eller en värdestegring. År 2005 implementerades standarden IAS 40 som behandlar förvaltningsfastigheter, vilket bidrog till möjligheten att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde i koncernredo-visningen. Fokus i den här studien ligger på IAS 40 och de värderingsmetoder och upplys-ningar som framkommer i standarden. IAS 40 är en konvergerad standard som ges ut av IASB för att skapa större jämförbarhet mellan redovisningen och värderingen i de europeiska länderna och övriga världen.Studien syftar till att undersöka hur fastighetsförvaltningsbolagen noterade på NASDAQ OMX Stockholm redovisar och värderar förvaltningsfastigheter i koncernens finansiella rapport under åren 2007-2011. Studien syftar även till att undersöka om upplysningskraven i IAS 40 p.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Bakgrund och problem: Samtliga börsnoterade företag är på något sätt exponerade för finansiella risker, inte minst efter den senaste tidens turbulens på de internationella marknaderna. Att företagen via de finansiella rapporterna upplyser om vilka finansiella risker de är exponerade för och på vilket sätt de hanteras är därför viktig information för företagets användare. Standarden IFRS 7: Upplysningar har tillkommit år 2005 och ställer i förhållande till tidigare standarder högre krav på företagens riskupplysningar gentemot sina användare. Avsikten med standarden är följaktligen att minska informationsasymmetrin mellan företaget och användarna vilket är ett dominerande problem inom redovisningen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur väl företagen på Small respektive Large Cap företag uppfyller de krav IFRS 7 ställer och om det möjligtvis föreligger samband mellan företagens upplysningsgrad och Cap tillhörighet. Vidare granskar studien även vilka konsekvenser företagens upplysningsgrad rörande finansiella risker kan tänkas ha på prisutveckling på egna aktier.Avgränsningar: Studien begränsar sig till företag på OMX börsen i Stockholm noterade på Small och Large Cap som är verksamma inom industribranschens kapitalvaror.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.

AbstractFrån och med den 1 januari 2005 ska alla företag inom Europeiska unionen vars aktier ellervärdepapper är noterade på en reglerad marknad tillämpa IFRS i sin koncernredovisning. IAS36 är en del av det internationella regelverket och innebär att goodwill inte längre får skrivasav löpande, utan ska istället årligen nedskrivningsprövas. När goodwill prövas för ettnedskrivningsbehov ska förvärvad goodwill fördelas på de kassagenererande enheter somförväntas dra nytta av förvärvet. Vid nedskrivningsprövningen jämförs det redovisade värdetmed tillgångens återvinningsvärde, vilket definieras som det högsta av nyttjandevärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Tillgången ska skrivas ned om detta värde understiger det redovisade.Värdet på goodwillposten kan därmed ha en betydande inverkan på resultatet, i synnerhet omden representerar en stor andel av företagets totala tillgångar.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva ett tillvägagångssätt för att hantera den alltmer utbredda sjukdomen kastanjeblödarsjuka. Kastanjeblödarsjuka är en relativt ny sjukdom som drabbar hästkastanjer, Aesculus hippocastanum. Den upptäcktes i Holland så sent som år 2002 och nyligen har även Sverige drabbats. Sjukdomen orsakas av bakterien Pseudomonas syringae pv. aesculi. I många europeiska parker och alléer har blödande hästkastanjer blivit ett stort problem men även platser i vårt närområde har drabbats, som t.ex.

Intresset för vattenfrågor har ökat efter införandet av EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet, 2000/60/EG) och inneburit att vattenvård och hänsynstagande till vatten inom skogsbruket fått större fokus. Målet med vattendirektivet är att alla vatten inom EU (Europeiska Unionen) ska erhålla en god kemisk och ekologisk status innan år 2015 samt att ingen försämring får ske. Skogsbruket kan i vissa fall ha negativa effekter på vattenmiljöer. NPK+ och Blå målklassning är två skogliga vattenplaneringsverktyg som har utvecklats för att öka vattenhänsynen i skogen. Verktygen utgörs av ett inventeringsprotokoll som bedömer vattenmiljöns naturvärde (N), påverkan (P), känslighet för skogsbruk (K) samt plusvärden (+).

I denna intervjustudie har utrymning uppåt i höga trappschakt studerats. Syftet har varit att studera vilken lagstiftning och vilka bakomliggande krav som styrt utformningen, huruvida utmattningsproblematiken vid utrymning uppåt analyserats samt klarlägga räddningstjänstens syn på problematiken med utrymning uppåt och insats nedåt.Undermarksanläggningar så som vägtunnlar, tågtunnlar och tunnelbana blir allt vanligare i dagens samhälle och vid en olycka i dessa sker utrymning ibland uppåt i trappschakt. Det finns dock en brist på forskning och utförda studier kring utrymning uppåt och den utmattningsproblematik som kan uppstå. Ett problem för räddningstjänsten då de går ner i dessa trappschakt är att de riskerar att möta de utrymmande och hälsofarliga brandgaser. Detta skapar en farlig miljö vilket försvårar räddningstjänstens insatsförmåga och möjlighet att bistå utrymningen.

Skandalen i Enron skakade hela företagsvärlden då ett av USA:s mest framgångsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen på företaget som handlade i eget intresse utan hänsyn till aktieägarna. Tillika förvånade blev vi svenskar när skandalen i Skandia uppdagades. Även här agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieägarna. Till följd av en rad uppmärksammade företagsskandaler, såsom i Enron och Skandia, har det därför införts regleringar angående den interna revisionen och den interna kontrollen.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.