Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.

I takt med klimatförÀndringarna ökar riskerna för översvÀmningar. En översvÀmning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushÄllen och samhÀllen. Ett resultat av det översvÀmningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen Är 2007 Àr att det idag pÄgÄr ett aktivt arbete i mÄnga europeiska lÀnder för att kartlÀgga riskdrabbande omrÄden och öka informationen kring skyddsÄtgÀrder, för att minska skadorna vid en eventuell översvÀmning. En försÀkring kan till stor del tÀcka den ekonomiska förlusten som en översvÀmning kan innebÀra och pÄ sÄ vis skapa en trygghet hos försÀkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhÀllsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvÀmning.

För att ta reda pĂ„ hur svenska mammografiavdelningar stĂ„r sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjĂ€lp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor anvĂ€nts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskĂ„pen och filmens egenskaper har undersökts och jĂ€mförts med kraven i europeiska protokollet. AvgrĂ€nsningar har gjorts dĂ„ koncentreringen ligger pĂ„ mammografer som anvĂ€nder sig av film-skĂ€rm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjĂ€lpmedel. Efter bedömning och poĂ€ngsĂ€ttning av bilderna pĂ„ CDMAM-fantomet har vĂ€rdena förts in i ett Excel-program dĂ€r vĂ€rdena presenteras i grafer.

I denna uppsats studeras hur den Europeiska MonetÀra Unionen inverkat pÄ nÄgra europeiskalÀnders export till EMU-lÀnder och icke-EMU-lÀnder. Skattningen görs med paneldatametodpÄ kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som anvÀnds Àr en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder pÄ en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-lÀnderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-lÀndernamed 14 %.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmÀnhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Den Europeiska standarden Àr indelad i flertalet Eurokoder och dessa Àr de kommande berÀkningsreglerna som Är 2011 blir obligatoriska för alla bÀrande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersÀtta tidigare nationella regler och det Àr framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer pÄverkar nÀr en övergÄng frÄn svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgÀnglighet att göra. Det Àr inte lÀngre en frÄga om Eurokoderna skall börja tillÀmpas, utan istÀllet nÀr.Syftet med detta examensarbete Àr att det skall ge en allmÀn och överskÄdlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig frÄn sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.JÀmförelsen har baserats pÄ ett antal berÀkningar som har utförts pÄ ett framtaget referensobjekt, dÀr endast de delar som berör berÀkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jÀmföras. För att fÄ underlag till dessa berÀkningar har litteraturstudium av respektive regler tillÀmpats. Detta material har allt eftersom sammanstÀllts i denna rapport.Med utgÄngspunkt frÄn det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlÀgga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte Àr av större karaktÀr.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka variabler som pÄverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem Ären. Uppsatsen syftar Àven till att ge en grundlÀggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling pÄ den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen anvÀnt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lÀmpliga med tanke pÄ vÄrt problem och syfte. Vi valde ocksÄ att anvÀnda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansÄg lÀmpade sig bÀst med tanke pÄ vÄr tillgÀngliga data. I uppsatsen har vi Àven valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi fÄ fram nÄgot nytt.

Mitt examensarbete har frÀmst bestÄtt av inhÀmtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsÀttningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med tvÄ skolor, i tvÄ olika Europeiska lÀnder. Det viktigaste Àr att göra de olika momenten i rÀtt ordning. Till min hjÀlp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det hÀr pÄ sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhÀmtat informationen, har jag jobbat med att vÄr skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen mĂ„ste följa IASBs regelverk gĂ€llande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jĂ€mförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jĂ€mfört med de amerikanska US GAAP, Ă€ven om vissa mindre skillnader kvarstĂ„r. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lĂ€gre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden Ă€r att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger pĂ„ en mer stabil nivĂ„ i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige Ă€r tydligt exempel pĂ„ ett europeiskt land dĂ€r andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berÀttas en historia om vad som hÀnder med en bruksort och dess vardagslandskap nÀr ortens största nÀringsverksamhet lÀggs ner. I uppsatsen problematiseras frÄgor sÄ som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap Àr. Det diskuteras Àven vilken problematiken Àr kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingÄr i kategorin vardagslandskap.BerÀttelsen tar sin början i en bygd dÀr svedjebruk och stÄngjÀrnsproduktion Àr starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största nÀringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

Syftet med uppsatsen var att undersöka NorrlÀndska socialdemokratens och PiteÄ-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angÄende ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelÄg en samstÀmmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det nÀrstÄende partiets politik. Undersökningen har visat att de bÄda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angÄende huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda stÄndpunkter i frÄgan kan mÄhÀnda förklaras av att det nÀrstÄende partiet (s) var djupt splittrat i EU-frÄgan.

I uppsatsen söker vi orsakerna till hushÄllens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska lÀnder. Vi anvÀnder en utvidgad livscykelmodell för attbestÀmma nio olika förklaringsfaktorer till hushÄllens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad tidsseriedata. TvÄ skattningar genomförs, en som förklarar hushÄllenssparbeteende utifrÄn en gemensam funktion samt en som förklarar hushÄllens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan pÄ sparkvoterna för de undersökta lÀndernaskiljer sig Ät.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.