Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska vĂ€rderingarna, den vĂ€stliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, dĂ€r "Turken" sedan lĂ€nge varit Europas "Andre" vars egenskaper har Ă€ndrats i takt med Europas förutsĂ€ttningar.Turkiet har, trots att det i Ă„r Ă€r tjugo Ă„r sedan de ansökte om fullvĂ€rdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet sĂ„ har man de senaste Ă„ren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgĂ€rdat förhandlingarna kan förstĂ„s i förhĂ„llande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa vĂ€rden som Ă€r grundade pĂ„ en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gĂ€llande.

MÄlsÀttningen för uppsatsen har varit att ifrÄgasÀtta det allmÀnmÀnskliga i mÀnskliga rÀttigheter, att problematisera en rÀttighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framstÀlls som sjÀlvskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre mÀnniskorÀttsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framstÀllningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, nÀrmare bestÀmt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska hÀndelser.FrÄgestÀllningarna fokuserade pÄ allmÀngiltigheten i organisationernas MR-bild, deras instÀllning till europeiska och vÀsterlÀndska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare Àn europeiska, och att de i allt vÀsentligt arbetar opÄverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sÀttas i relation till den begrÀnsade undersökningen, vilken kanske frÀmst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsomrÄdet Àr inte att förglömma.

Uppsatsen Àr en översÀttningssociologisk studie om översÀttningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och bestÄr av tvÄ delstudier. Den första studien Àr textbaserad och fokuserar pÄ revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översÀttningar i tre stadier frÄn franska till svenska frÄn EK. Den andra delstudien bestÄr av intervjuer med tvÄ översÀttare vid EK. Metoden till den första delstudien Àr hÀmtad frÄn Nordman (2009).

Uppsatsens syfte Àr att studera hur vÀrldsmarknadspriset pÄ olja, kol, naturgas samt den europeiska produktionen och konsumtionen av energi pÄverkar den europeiska efterfrÄgan pÄ energiimport frÄn Ryssland. Arbetet utföres genom att en ekonometrisk modell skapas dÀr respektive faktors pÄverkan framgÄr vid körning. Alla skattade koefficienter fick det förvÀntade tecknet, fyra av fem blev ocksÄ signifikanta pÄ 95 procents signifikansnivÄ. TvÄ framtida scenarier skapades. I det första antogs vÀrldsmarknadspriset pÄ olja stiga.

Uppsatsen behandlar stora byggföretags förutsÀttningar att överleva den ökade konkurrensen frÄn europeiska byggföretag.

Denna studie underso?ker hur inta?ktsdiversifiering i europeiska bankverksamheter pa?verkar aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna. Europeiska bankverksamheter har sedan mitten pa? 1980-talet expanderat mot tja?nster som genererar provisionsinta?kter eftersom den historiska uppfattningen har varit att inta?ktsdiversifiering kan minska variationen i vinsterna och potentiellt o?ka marknadsva?rderingen.Effekten av inta?ktsdiversifiering studeras utifra?n OLS-regressioner pa? paneldata som besta?r av 103 bankverksamheter fra?n 24 la?nder i Europa fo?r perioden 2005 till 2012. Aktiemarknadens va?rdering och variationen i aktiepriserna bera?knas utifra?n data o?ver aktiepriser och fra?n bankverksamheternas finansiella rapporter.

Vi ska i uppsatsen angripa problemet med grÀnsöverskridande koncernbidrag. Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag Àr tillÀmpliga, sÄvÀl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (grÀnsöverskridande koncernbidrag). Det kan fÄ stora skattemÀssiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till grÀnsöverskridande resultatutjÀmning. Vi ska utreda rÀttslÀget och ge en bild av gÀllande rÀtt pÄ koncernbidragsomrÄdet och koncernavdragsomrÄdet. VÄrt mÄl Àr att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

I mars 2006 stÀmde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna hÀndelse som innefattar att Sverige har olika lagar gÀllande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvÀgagÄngssÀtt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsÀljning, beskattning som gÀller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rÀtten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen Àr uppbyggd berörs samt hur skatteintÀkterna för den svenska staten ser ut i dagens lÀge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagÀndring av uppskovsavdrag skulle pÄverka den svenska staten och den enskilde.

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.

Skolverket och styrdokumentens vÀrdegrund formulerar vikten av att problematisera exkluderande faktorer mellan olika kulturer och etniciteter i skolan. Hur bemöter lÀromedel det uttalade mÄlet? Syftet med studien Àr att undersöka förhÄllandet mellan Vi och De i lÀromedel och dÀrmed hur framstÀllandet konstrueras och bidrar till en andrafierande diskurs. InnehÄllsanalysen utgÄr frÄn en kritisk textanalys i form av postkolonial teori dÀr sprÄkliga mönster, variationer och dolda budskap analyseras. För att bemöta studiens syfte formas kartlÀggningen kring att belysa hur icke-europeiska kulturer i lÀromedel i historia framstÀlls.

Bakgrund: Befintlig alignmentteori berör inte de svÄrigheter som företag möter i att uppnÄ strategisk alignment, sÀrskilt nÀr de genomgÄr större förÀndringar. De förÀndringar som amerikanska och europeiska fullserviceflygbolag har genomgÄtt genom att introducera lÄgprisalternativ visar att det har varit svÄrt att skapa lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr, att med hjÀlp av exempel frÄn flygbranschen, konkretisera befintlig alignmentteori, sÀtta alignment i relation till olika förÀndringsprocesser, samt att utifrÄn de olika förÀndringsprocesserna diskutera förutsÀttningar för att uppnÄ alignment vid en partiell förÀndring. Genomförande: SekundÀrdatastudie av den amerikanska och europeiska flygmarknaden. Resultat: FörutsÀttningarna för att uppnÄ alignment vid partiell förÀndring kan underlÀttas av en dialektisk förÀndringsprocess i kombination med ett livscykelsynsÀtt, och försvÄras av en teleologisk eller evolutionÀr förÀndringsprocess..

I en allt mer globaliserad vÀrld med en ökad internationell nÀrvaro pÄ den europeiska marknaden har utlandsetableringar blivit allt vanligare och viktigare för europeiska företag. I det hÀr arbetet undersöker vi hur bankers strategier förÀndras och anpassas för att möta de utmaningar som de stöter pÄ vid utlandsetableringar, genom att studera SEB och deras köp av den tyska banken BfG 1999. Vi har undersökt hur de utmaningar banken mötte pÄ den tyska privat- och företagsmarknaden pÄverkade strategin. För att lyckas med detta studerade vi Ärsredovisningar och intervjuade nyckelpersoner inom banken. Resultatet av undersökningen visar att de största utmaningarna var den tyska fragmenterade marknaden dÀr banken mötte icke-vinstdrivande konkurrenter, en hos kunderna frÀmmande mentalitet gÀllande banktjÀnster och ett annorlunda banksystem.

Syftet med denna uppsats Àr dels att utreda hur avsaknaden av möjligheter till grÀnsöverskridande förlustutjÀmning pÄverkar svenska företag att etablera sig pÄ nya marknader inom EU, dels att visa pÄ vilket sÀtt Sveriges medlemskap i EU och EG-rÀtten kan pÄverka det internationella företagande för svenska företag. För att utreda hur svenska företag pÄverkas av avsaknaden av möjligheter till grÀnsöverskridande förlustutjÀmning har en kvantitativ enkÀtundersökning med svenska företag genomförts. Utfallet visar att frÄgan om grÀnsöverskridande inkomstöverföringar Àr en viktig frÄga, speciellt för företag som redan finns etablerade i andra EU-lÀnder. Liknande resultat framgÄr ocksÄ av en tidigare europeisk undersökning som gjort pÄ initiativ av Europeiska kommissionen. Uppsatsen visar ocksÄ pÄ hur EU och EG-rÀtten pÄverkar det internationella företagsklimatet för svenska företag genom avgöranden frÄn EG-domstolen och förslag frÄn den Europeiska kommissionen..

[saknas].

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet ekonomisk verksamhet i mervÀrdesskattehÀnseende och att utreda vid vilken grad av aktivitet en sÄdan verksamhet uppkommer samt vilka objektiva omstÀndigheter som kÀnnetecknar begreppet .Ekonomisk verksamhet Àr ett av de mest grundlÀggande begreppen inom mervÀrdesskatteomrÄdet och mervÀrdesskattedirektivet. Begreppet Àr av vÀsentlig betydelse vid bedömningen av huruvida nÄgon utgör en beskattningsbar person och ska vara underkastad mervÀrdesbeskattning. Definitionen Äterfinns i artikel 9 i mervÀrdesskattedirektivet. Med ekonomisk verksamhet  avses sÄdan verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjÀnsteleverantör. HÀr inbegrips bÄde gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och dÀrmed likstÀllda yrken.