Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angÄende brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som Àr att betrakta som mÄlsÀgande i Sverige och victim i England. Efter det gÄr jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex omrÄden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers sÀkerhet, stödfunktioner, rÀtt till information och hÀnsyn och ersÀttning..

Syfte: Syftet med studien Àr att öka kunskapen om de strategiska möjligheter företag har att vÀlja mellan nÀr det gÀller IP-skydd pÄ emerging markets. Vidare syftar studien till att presentera en karta av handlingsmöjligheter nÀr det gÀller IP-skydd. Studiens bidrag ska sÀrskilt vara till nytta för företag som planerar en affÀrsetablering pÄ den kinesiska marknaden genom att belysa vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ och vilka metoder som finns att tillgÄ för att skydda IP. Förutom detta praktiska bidrag syftar studien Àven till att ge ett teoretiskt bidrag i form av viss teoretisk belysning av sambandet mellan IP-strategi och konkurrensstrategier i företag. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr varför författarna valt att anta ett hermeneutiskt forskningsideal.

Möbeldesign, d.v.s. en möbels utseende, Àr betydelsefullt av flera anledningar. Det Àr dÀrför vanligt förekommande med s.k. efterbildning. Hur mycket en formgivare fÄr inspireras av föregÄngare och dÀrmed hur rÀttsligt skyddad en möbel Àr mot efterbildning har argumenterats vara ett av immaterialrÀttens mest svÄrlösta problem.

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Vi lever idag i vad som populÀrt brukar kallas för ett informationssamhÀlle, vilket innebÀr att det i mÄnga företag förekommer en avsevÀrd mÀngd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad kÀllkod, om affÀrsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. SÄdan företagsspecifik information kan skyddas bÄde genom immaterialrÀttsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk Àr i svensk rÀtt intimt förknippade med en syn pÄ information som nÄgot abstrakt och icke-fysiskt, nÄgot som i sig sjÀlvt inte kan Àgas pÄ samma sÀtt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information dÀrmed inte kan Àgas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall Àr berÀttigat att inte se information som allmÀn egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rÀttighetshavare frÄn obehörigas tillgrepp.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

Det finns barn som placeras i familjehem i bÄde Sverige och Norge av respektives lands myndigheter. Barnen placeras pÄ detta sÀtt hos andra familjer för att de vill ge barnen en tryggare uppvÀxt pga. att de biologiska förÀldrarna brister som vÄrdnadshavare. De kan t.ex. vara psykiskt sjuka, hota att döda barnen, inte ge dem mat, utnyttja dem sexuellt eller vara en fara för deras psykosociala hÀlsa och utveckling.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rÀttigheter i juni 1990 och blev dÀrmed bundet att respektera principerna och bestÀmmelserna i konventionen. I december 2010 godkÀnde riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stÀrka barnets rÀttigheter i Sverige och som dÀrmed ersÀtter den strategi som gÀllt sedan 1999. Strategin innehÄller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och ÄtgÀrder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebÀr bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda pÄ hur barnet uppfattar sin situation. DÀrtill handlar det Àven om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Den amerikanska armén har under lÄng tid haft doktriner som behandlat strid i bebyggelse medolika typer av motstÄndare, frÄn sovjetiska divisioner som anfaller in i VÀsttyskland tillupprorsbekÀmpning i Mellanöstern och Afrika. Uppsatsen handlar om hur den amerikanska taktiskasynen pÄ strid i bebyggelse har utvecklats frÄn 1979 till 2003.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för den taktiska utvecklingen somskett kopplat mot de grundlÀggande förmÄgorna verkan, skydd & rörlighet.En kvalitativ textanalys har anvÀnts som metod för att analysera de aktuella doktrinerna. TeorinutgÄr ifrÄn Doktrin för markoperationer och i synnerhet ifrÄn de grundlÀggande förmÄgorna verkan,skydd & rörlighet.Resultatet visar att anvÀndningen av dessa förmÄgor utvecklas med hÀnsyn till förvÀntadmotstÄndare och civilbefolkning. Utvecklingen av verkan gÄr mot mer kvalitativa medel ochmetoder, motstÄndarens rörlighet har förÀndrats och sÄ har ocksÄ hans vilja att strida i bebyggelse.AnvÀndningen av assymmetriska metoder för att uppnÄ skydd Àr en ny metod som uppkommit.VÀrdering av den terrÀngen Àr dÀremot nÄgot som inte har förÀndrats..

En medlemsstat inom Europeiska Unionen (EU) ska anpassa de nationella bestÀmmelserna för att möta de EU-rÀttsliga bestÀmmelserna. Ett exempel pÄ en sÄdan reglering Àr mervÀrdesskatten. Syftet med regleringen av mervÀrdesskatten har varit att skapa och stimulera en inre marknad inom EU, utan skillnader mellan medlemslÀnderna. MervÀrdesskatten har harmoniserats genom mervÀrdesskattedirektivet som medlemsstaternas Àr förpliktigade att implementera. Implementering av ett direktiv ger medlemsstaterna möjligheten att sjÀlva tolka och avgöra tillvÀgagÄngssÀttet, sÄ lÀnge direktivets syfte uppnÄs.