Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka huruvida ett koffeinintag (3 mg/kg kroppsvikt), intaget 30?90 minuter f?re prestationstest, p?verkar prestationsf?rm?gan hos manliga elithockeyjuniorer i ?ldrarna 16?19 ?r. Metod: Studien genomf?rdes som en dubbelblind, randomiserad och motbalanserad kors?verstudie med totalt 22 manliga elitjuniorer mellan ?ldrarna 16?19 ?r. Deltagarna exponerades f?r b?de koffein och placebo vid olika tillf?llen, och prestationen m?ttes via st?ende l?ngdhopp. Upplevda biverkningar unders?ktes ocks? med hj?lp av enk?ter. Resultat: Resultatet visade ingen statistiskt signifikant skillnad i hoppl?ngd mellan koffein (254,75 cm) och placebo (254,75 cm).

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Denna studie behandlar hur vÀl invÄnarna i BorÄs tÀtort skyddar sina trÄdlösa nÀtverk. Eftersom trÄdlösa nÀtverk blir allt mer vanliga ökar dÀrmed efterfrÄgan pÄ högre sÀkerhet. Det kan för lÀsaren dÀrför vara intressant att veta vad mÀnniskor anvÀnder för skydd samt om det finns nÄgra skillnader i olika Äldersgrupper och hur de Àr bosatta. Vi har Àven diskuterat lite om vilken inverkan IPRED-lagen kan ha pÄ hur mÀnniskor vÀljer att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av ett fordon utrustat med datorer och en antenn för bÀttre rÀckvidd som vi körde igenom ett antal utvalda omrÄden i BorÄs innerstad med. OmrÄdena Àr utvalda efter befolkningsmÀngd i Äldrarna 19-64.

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste Ären, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mÄngfald. I dom besluten som vi har antagit ingÄr vÄra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv stÄr det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fÄngst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall ocksÄ vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, sÀrskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan dÄ Sverige som land bedriva jakt pÄ dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsÀttningar fÄr förekomma jakt pÄ dessa.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit ? decentralization, participation and the distribution of information ? and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.  .

Dagens modeindustri har kommit att bli alltmer globaliserad och kraven pÄ företagen ökar dÄ konsumenterna efterfrÄgar varor till lÀgre priser. Flertalet företag som tidigare haft sin textila produktion i Europa vÀljer istÀllet att förflytta den till Asien, dÀr de framförallt erbjuds produktion till ett billigare pris. Konkurrensen mellan de europeiska textilproducenterna och de asiatiska har dÀrmed kommit att öka.Syftet med denna uppsats var att belysa och diskutera hur textilindustrin i Europa stÄr sig gentemot Asien och dÄ frÀmst Kina. Det finns dÀrmed en rad faktorer som kan ha en pÄverkan pÄ Àmnet. För att kunna uppfylla syftet har vi kartlagt den europeiska sÄvÀl som den asiatiska textilmarknaden.