Uppsatsen kartlÀgger det amerikanska agerandet i frÄga om EU: s skapande av en militÀr krishanteringsförmÄga. Dessutom görs ett försök att med hjÀlp av en teori vars födelse Àgde rum före det kalla kriget, förklara USA:s sÀkerhetspolitiska beteende gentemot Europa. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att ur ett geopolitiskt-realistiskt perspektiv belysa hur USA betraktar den Europeiska Unionens sÀkerhetspolitiska utveckling.I uppsatsen kan det konstateras att USA:s officiella syn pÄ den europeiska utvecklingen i huvudsak har varit positiv och att man vÀlkomnar att de europeiska allierade staterna satsar mer pÄ sin respektive försvarsförmÄga vilket ger en mer jÀmbördig fördelning av kostnaderna. USA vÀlkomnar europeiska utvecklade förmÄgor för att förbÀttra NATO:s kapacitet. Det föreligger en amerikansk oro för att den europeiska uppbyggnaden skall leda till att NATO:s betydelse minskar.

I samband med att en stat tilltrÀder den Europeiska Unionen (EU) överför staten Àven kontrollen över en mÀngd omrÄden till unionen. De omrÄden över vilka kontrollen överförs gÄr till största delen att Äterfinna inom de sÄ kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebÀr att medlemsstaterna inte fÄr hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjÀnster. Den fria rörligheten för personer involverar sÄvÀl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

UpphovsrÀtten har den senaste tiden varit ett av de mest omdiskuterade juridiska omrÄdena. Dagens lagstiftning ger upphovsmÀns prestationer skydd under hela upphovsmannens livstid plus i ytterligare 70 Är medan en utövande musikers prestation endast skyddas i 50 Är. En utövande musiker har sÄledes inte samma starka skydd som en upphovsman. EU-kommissionen har emellertid lagt fram ett förslag pÄ förÀndring av de regler som omfattar just de utövande musikerna.Syftet med denna uppsats Àr att diskutera om det finns ett behov av ett utökat skydd för utövande musiker. Vidare kommer vi att diskutera huruvida förslaget Àr en lÀmplig lösning för att uppnÄ ett starkare skydd för de utövande musikernas förevigade prestationer..

Den 25 augusti 1993 slÀpptes smÄviltsjakten fri ovanför odlingsgrÀnsen och pÄ renbetesfjÀllen. FrislÀppandet, som i stort innebÀr att staten till skillnad frÄn tidigare inte lÀngre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jaktrÀtt till enskilda, har kritiserats hÄrt frÄn bl.a. jurist-, same- och naturvÄrdshÄll. FrÄn samiskt hÄll menade man att beslutet om frislÀppandet var Ànnu ett rÀttsligt övergrepp pÄ de gamla samiska rÀttigheterna eftersom staten inte pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunde visa att de har sin pÄstÄdda jaktrÀtt inom de aktuella omrÄdena. SÄ sent som till Är 1987 hade staten den instÀllningen att jakten i de avlÀgsna fjÀllomrÄdena inte var aktuell för nÄgon annan Àn samerna.

Konspirationsteorier ?r ett v?xande problem f?r demokratins vidmakth?llande och det finns behov f?r en ?kad f?rst?else f?r under vilka omst?ndigheter konspiratoriskt t?nkande ?r starkt. Tidigare forskning visar att hotuppfattning resulterar i subjektiva k?nslor av os?kerhet, kontrollf?rlust och oro, som kan ligga till grund f?r konspiratoriskt t?nkande. Det finns en brist p? empiriska studier av sambandet mellan hotuppfattning och konspiratoriskt t?nkande. Det finns ocks? grund att tro att sambandet kan se olika ut beroende p? vilken typ av hotfull situation det r?r sig om.

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.

Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Den 20 augusti Är 2013 trÀdde Maritime Labour Convention 2006 i kraft. Denna studie har genom intervjuer med nautiska befÀl ombord pÄ svenskflaggade fartyg och genom en litteraturstudie, undersökt hur effekten av den nya konventionen upplevts. Syftet med studien var att fÄ insikt i hur konventionen pÄverkat besÀttningsmedlemmar samt undersöka hur kraven efterlevs och vilka förÀndringar som behövts göras ombord med avseende pÄ arbetstid, vilotid och bemanning. I intervjuerna framkom det att inga större förÀndringar har gjorts ombord i samband med implementeringen av konventionen. Detta eftersom större delen av konventionens krav redan varit implementerade i svensk lagstiftning.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

I detta arbete unders?ks ?gonr?relser p? tavlan Terrassen vid Sainte Adresse (1867) av Claude Monet, med hj?lp av en stokastisk modell som simulerar hur betraktarens blick f?rflyttas p? tavlan. Modellen baseras p? ?gonr?relsedata fr?n 20 f?rs?kspersoner som observerade tavlan i tre minuter, d?r modelleringen begr?nsats till de f?rsta 30 sekunderna. I analysen anv?nds sackader och fixeringar f?r att beskriva ?gonr?relser.