EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en e-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.

Efterlevande makes arvsrÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar under 1900-talet i svensk rÀtt. FrÄn en vÀldigt svag position under tidigt 1900-tal till en betydligt starkare stÀllning i dagens Àrvdabalk. Den senaste förÀndringen skedde 1986 dÄ efterlevande make började Àrva framför gemensamma barn. Det liknade den förÀndring som tidigare skett med arvingar i den andra arvsklassen, dÀr efterlevande make Àrvde före dessa arvingar men arvingarna hade i sin tur rÀtt till ett efterarv nÀr efterlevande make avled. I dagens Àrvdabalk Àr den stora motsÀttningen mellan sÀrkullbarn och efterlevande make, dÀr sÀrkullbarn Àrver före maken. SlÀktbanden har under de senaste Ärhundradet luckrats upp och det Àr inte lÀngre av samma vikt att arvet hÄlls inom slÀkten som det tidigare varit nÀr det frÀmst var den fasta egendomen som var det viktiga i arvet för att kunna bruka jorden.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Uppsatsen redogör för den rÀttsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare sÄ belyses förfarandena i de rÀttsregler och principer fastlagda till skydd för rÀttsÀkerheten pÄ omrÄdet. Inom ramen för uppsatsen har tvÄ undersökningar företagits för tvÄ skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

I den hÀr statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med bÄde över- och mellanstatlighet, folkrÀttsliga hÀnsynstagande gÀllande erkÀnnandefrÄgor om nybildade stater. Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrÀttsliga hÀnsyn i officiella uttalanden genom tvÄ förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet Àr Àven att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som Àr konstruerad att förklara staters agerande, pÄ en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras pÄ primÀra kÀllor, sÄsom EU:s officiella hemsida och sekundÀra kÀllor, sÄsom nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjÀlp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssÀtt.Utredningen pÄvisar realistiska och idealistiska sÀrdrag i EU:s offentliga argumentation gÀllande Krims folkrÀttsliga och statsrÀttsliga kriterier.

Vi Àmnar kartlÀgga arbetet kring varumÀrkesstrategier hos Öhrlings PriceWaterhouseCoopers, avsedda för att attrahera, behÄlla och utnyttja kompetent personal. VÄrt syfte blir sÄledes att undersöka företagets ñ€employer brandñ€, samt hur det pÄverkar organisationens interna arbetsprocesser och positionering pÄ kompetensmarknaden. Uppsatsen Àr av kvalitativ och kartlÀggande fallstudiekaraktÀr och vi har anvÀnt oss av en induktiv undersöknings ansats. PrimÀrdata utgörs av intervjuer med representanter frÄn fallföretaget samt en expertintervju. Ur studien gÄr att urskönja att investeringar görs i företagets employer brand.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige frÄn och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS pÄ koncernnivÄ. För svenska företag innebÀr detta stora förÀndringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella omrÄdena inom redovisningen varit goodwill och frÄgan om dess vÀrdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvÀrv. Denna rekommendation innebÀr att Europeiska företag för första gÄngen följer gemensamma regler kring goodwill.

Bakgrund En elitidrottare uts?tts f?r mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de beh?ver f? vardagen att flyta. Dock finns det begr?nsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen s?tter h?g press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen.

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.

I den hÀr rapporten presenteras hur en sammankoppling görs mellan ett elektronisktskydd till en effektbrytare och en dator. Det görs med en presentation av komponenternaföljt av en beskrivning över hur strömförsörjning och sammankoppling kan göras.Rapporten innefattar Àven en beskrivning av hur ett kommunikationstest mellan dehopkopplade komponenterna kan utföras..

BÄde nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor Àr enextra utsatt grupp i samhÀllet dÄ de mÄnga gÄnger exkluderas frÄn sina mÀnskligarÀttigheter. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i VÀstra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hÀnsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit reda pÄ hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanstÀllda pÄ kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjÀnstenfÄr som konsekvens att papperslösa kvinnor mÄnga gÄnger exkluderas frÄn deskyddade boendena.