Debatten om den kontroversiella signalspaningslagen Àr högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den Àr ett skydd mot hot utifrÄn eller om den hotar medborgarna i det svenska samhÀllet. NÀr uppsatsen avslutas har lagen trÀtt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att trÀda i full kraft förrÀn i oktober 2009.Terrorism Àr ett fenomen som har fÄtt en ny betydelse för mÀnniskor i det globala samhÀllet. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhÀllet, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under Ären frÄn att vara en terrorism dÀr grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium frÄn de stora lÀnderna till att handla om att pÄverka politiska beslut genom att skrÀmma civila. Cyberterrorism Àr ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan dÄ den riktar sig mot det nya informationstekniska samhÀllet som har blivit allt mer sÄrbart ju lÀngre utvecklingen gÄr.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen Àr ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida signalspaning rÀttfÀrdigas av ÀndamÄlet, det vill sÀga att ge Sverige ett fungerande sÀkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats Àr att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det Àr inte en avgörande eller ensam faktor.

IntrÄngsundersökningsreglerna anvÀnds av rÀttighetsinnehavare av immateriella rÀttigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstÀnkt intrÄngsgörare i jakt pÄ bevis för intrÄngets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstÀnkta intrÄngsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, fÄr en intrÄngsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrÄngsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan dÀrför rÀttssÀkerheten för företagshemlighet ifrÄgasÀttas.Denna risk har i praktiken visat sig vara pÄtaglig, frÀmst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nÄ upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Efter Andra VÀrldskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrÀtten har huvuddelen av de vÀpnade sammandrabbningarna haft karaktÀren av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsÀttning aktörer. Samtidigt har den vÀrst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av SÀkerhetsrÄdets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras dÀrefter utifrÄn van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvÀgda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen Àr att skyddet endast tycks adresseras av vÀrldssamfundet..

Den Svenska Basketligan Àr en av fÄ europeiska nationella ligor (oavsett sport) som tillÀmpar det stÀngda seriesystemet inom lagidrott. Sedan sÀsongen 92/93 har den högsta svenska ligan i basket varit stÀngd och upp- och nedflyttning har vilat pÄ framförallt ekonomiska skÀl, och inte sportsliga. Detta Àr vÀldigt ovanligt i Europa och i akademisk litteratur görs en tydlig uppdelning mellan europeisk och amerikansk idrottsstruktur. En faktor som bidrar till att göra ligans karaktÀr stÀngd Àr att mÀstarlagen och övriga topplags deltaganden i europeiska och regionala sammanhang Àr oregelbundna.I uppsatsen tillÀmpas ett systemteoretiskt perspektiv som grund och teorier om konkurrens och kompetensutveckling anvÀnds som stödteorier. 5 spelare, varav 3 med internationell erfarenhet,2 coacher samt en basketfokuserad skribent ger i uppsatsen deras synpunkter pÄ hur ligans struktur pÄverkar deras och ligans internationella konkurrenskraft.Studiens resultat pekar pÄ att det finns stora möjligheter till en förbÀttrad internationell konkurrenskraft, men att det krÀvs förÀndringar i strukturen och synen pÄ vad basketligan har för syfte..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:20.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Att bevarandet av biologisk mÄngfald Àr en grundpelare för att nÄ en hÄllbar utveckling enades vÀrldens lÀnder om i Konventionen om biologisk mÄngfald (CBD) som upprÀttades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen föresprÄkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket Àr en strategi som innebÀr en helhetssyn pÄ ekosystem. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken grad EA tillÀmpas pÄ nationell och regional nivÄ. FrÄgan Àr ocksÄ om EA Àr en bra utgÄngspunkt för att upprÀtthÄlla biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ samt vad som kan öka tillÀmpningen av EA pÄ regional nivÄ.

Investor har i en skrivelse till Justitiedepartementet föreslagit att emissionsreglerna för aktiemarknadsbolag ses över. Ett ökat antal nyemissioner tillsammans med tolkningssvÄrigheter av gÀllande regelverk anses föreligga. Vidare hÀvdas att svenska aktiemarknadsbolag har konkurrensnackdelar gentemot motsvarande bolag i andra europeiska lÀnder. Mot den bakgrunden har de svenska reglerna avseende kapitalanskaffning för aktiemarknadsbolag analyseras. En jÀmförelse har gjorts med ett antal europeiska lÀnder för att utröna huruvida pÄstÄendet stÀmmer.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

?År 1973, kom ett antal lĂ€nder överens om att handel inte fĂ„r vara orsaken till att vilda djur och vĂ€xter utrotas.? http://www.wwf.se/show.php?id=1122930 Idag hotas över 30,000 arter av djur och vĂ€xter vĂ€rlden över av utrotning och en fjĂ€rdedel av jordens vĂ€xter och djur befaras att utrotas inom de nĂ€rmsta 50 Ă„ren. De senaste 100 Ă„ren har mer Ă€n 50 % av den tropiska regnskogen tagits ner och nĂ€r miljön förĂ€ndras Ă€r det flera djurarter som har svĂ„rt att anpassa sig och dĂ€rmed minskar i antal. Utöver miljöhotet Ă€r handeln en viktig bidragande faktor till att arter minskar i antal. Handeln med redan hotade djurarter Ă€r ofta illegal och de ekonomiska intressena Ă€r stora dĂ„ risken för upptĂ€ckt Ă€r liten och straffen Ă€r lĂ„ga.