Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.

Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa vilka förutsÀttningar och möjligheter vÄldutsatta kvinnor med en rörelsenedsÀttning har att erhÄlla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmÀrksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i sprÄket och miljön. UtifrÄn diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnÀmns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen pÄ kvinnojourerna.Vi fann sÄvÀl i handlingsplanerna som hos personalen pÄ kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", dÀr de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gÀller för rörelsenedsatta kvinnor som utsÀtts för vÄld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgÄng till samhÀllets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

I januari 2011 delades de tva? sista fria IPv4-adressblocken ut av Internet Assigned Numbers Authority (IANA) till den asiatiska Internetregistratorn Apnic (Asia Pacific Network Information Centre). Detta inneba?r att adresserna som fanns i den centrala adresspoolen nu a?r slut. Registratorn hade anso?kt om dessa adressblock eftersom det ra?der akut brist pa? Internet Protocol version 4- (IPv4-adresser) i Asien samtidigt som Internetanva?ndarna i denna del av va?rlden o?kar explosionsartat (Magnusson, 2011a).

Bakgrund: Ofta ligger en hel branschs utveckling till grund för hur investerare vÀrderar enskilda företag men bara för att en bransch presterar sÀmre Àn övriga aktiemarknaden behöver inte detta betyda att enskilda företag inom denna bransch inte kan generera överavkastning. Med detta resonemang i baktanke Àr det intressant att undersöka om man med hjÀlp av investeringsstrategier kan hitta potentiella ?guldkorn? och pÄ sÄ vis uppnÄ en högre avkastning Àn den övriga aktiemarknaden.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om det med investeringsstrategier baserade pÄ relativvÀrdering gÄr att investera i företag inom den europeiska massa- och pappersindustrin och genom dessa skapa en högre avkastning Àn jÀmförelseindexet MSCI Europe, trots massa- och pappersindustrins historiskt svaga prestation i jÀmförelse med den europeiska aktiemarknaden.Metod: Studien bygger pÄ en deduktiv forskningsprocess för att förklara sambandet mellan teori och praktik. Vidare har ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds i studien dÀr en stor mÀngd data enligt den deduktiva metoden analyserats och testats.Resultat: Studien visar pÄ att det gÄr att generera överavkastning gentemot index genom att följa investeringsstrategier. Den investeringsstrategi som i denna studie genererade den högsta avkastningen var investeringsstrategin baserad pÄ EV/EBITDA justerat för biologiska tillgÄngar.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Denna studie tillÀmpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojÀmlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek pÄ offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska lÀnder och data har anvÀnts för Ären2000 ? 2010.Studiens syfte Àr att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik pÄverkar inkomstojÀmlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstÀmmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens pÄverkan pÄinkomstojÀmlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 lÀnder pÄverkas frÀmst avandelen fackförbundsanslutna och andel anstÀllda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som anvÀnts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant pÄverkan pÄ inkomstojÀmlikhet..

This essay focus on the European Union and its democracy both from a national perspec­tive and from an international perspective. Furthermore, the essay center on the con­cept of democratic deficit, this in order to study the European UnionŽs status regarding the democratic legitimacy. This study intends to nuance the problems that previous research and previous researchers have de­fined as democratic deficits in the European Union and ends up in conducting a textual anal­ysis of the latest European Union treaty, the Lisbon Treaty.The aim is that by using previous research on the democratic deficit in the European Union examine whether the Lisbon Treaty has enhanced the EU's position regarding democratic legitimacy. In other words, my study aims to identify what the deficit is and if it exists.The results show that the Lisbon Treaty has been trying to improve the democratic legitimacy and that some practical adjustments have been made, but it also show that there is much that still can be improved before citizens have full democratic rights..

The aim of this master?s thesis is to analyse the construction of European identity in three ofcontemporary EU initiated projects for the digitisation of collections from museums, archives, andlibraries. The source material consists of the web pages of the projects Minerva, MICHAEL, andEuropeana, as well as some other policy documents on digitisation and access from EU authorities.Theories on nationalism and construction of heritage are used as an overall context to the problem.After a brief description of the mentioned projects, the author undertakes an analysis of theways that the concept of ?European heritage? is depicted in the source material. The result is thefollowing: normally, the true European heritage is considered being united even though it isdiveded culturally, historically and linguistically.

The European Union is a self proclaimed leader in the field of climate change and has a common target for reductions of greenhouse gas emissions. In spite of this, there are great differences between the member states capacity and dedication to the cause of implementing the Unions climate policy and reduce their emissions. The purpose of this thesis is to contribute to an understanding of how different European states construct their identity in the context of climate change mitigation. By analyzing national documents from three European states and using tools deriving from discourse analysis, I aim to illuminate differences and similarities in their rhetoric. The result is that due to the states relationship to the European Union and the United Nations, there are great similarities in the way they construct mitigation and their identity.

Arbetet har utförts pÄ ABB i Ludvika med avsikt att förbÀttra revisionsprocessenför kontroll och skydd. En revision Àr en Àndring pÄ ett godkÀnt och klarmarkeratobjekt. DÄ objektet i frÄga redan kan vara levererat till kund och man behöver göraen Àndring krÀvs en strukturerad process för att utföra denna Àndring. Processen föratt göra detta Àr i dagslÀget komplicerad och krÀver en hel del administrativt arbete.Processen anvÀnder sig utav ett antal program för lagring och databaser sÄ som,Lotus Notes, HiDraw Studio, och HiDra32.Avdelningen för kontroll och skydd Àr i fasen att övergÄ till ett annat elCADsystem, Engineering Base. Detta Àr ocksÄ en av anledningarna att man önskar en nyprocess för revisionshantering.Arbetet bestod till en början av inlÀrning av den dÄvarande processen.

I de fem friheterna som ligger till grund för mĂ„nga vĂ€lfĂ€rdsprotokoll ingĂ„r frihet frĂ„n rĂ€dsla och smĂ€rta. FĂ„r uppvisar en mĂ€ngd olika beteenden som kan göra det möjligt för en erfaren bedömare att pĂ„ ett icke-invasivt och snabbt sĂ€tt uppskatta kĂ€nslolĂ€get hos djuren. Vid smĂ€rta ökar tiden i olika onormala stĂ€llningar. Även en ökning av normala beteenden till onormala proportioner kan ses. Sammanlagt kan dessa tvĂ„ beteendetyper vid svĂ„ra smĂ€rttillstĂ„nd uppta all djurets vakna tid. RĂ€dsla kan framkalla en rad olika beteenden dĂ€r mĂ„nga har sitt ursprung i fĂ„rens evolution som flyktdjur. Det kan röra sig om flyktförsök, ökad tveksamhet eller ökad eller minskad rörlighet. Även öronens lĂ€ge kan ge en uppfattning om kĂ€nslolĂ€get hos fĂ„r.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

Vilket rÀttssystem har enligt folkrÀtten företrÀde vid konflikt mellan folkrÀtten frÄn FN, Europakonventionen och gemen-skapsrÀtten, betrÀffande giltigheten av sÀkerhetsrÄdets resolutioner för bekÀmpande av den internationella terrorismen, i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter?SÀkerhetsrÄdets resolutioner har Àndrat karaktÀr nÀr det gÀller att bekÀmpa vÀrldens terrorism. Genom sÄ kallade intelligenta sanktioner Àr sÀkerhetsrÄdets mÄl nu att frysa egendom för enskilda individer och företag, utan att de drabbade har nÄgon rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng, efter att dessa svartlistats som knutna till terroristorganisationer. Svartlistningen sker pÄ mer eller mindre godtyckliga grunder som inte finner stöd inom folkrÀttens regler om jus cogens och sÀkerhetsrÄdet har förklarat att i kampen mot terrorismen Àr det nu tillÄtet att med alla medel slÄ tillbaka hot mot fred och sÀkerhet.MÀnskliga rÀttigheter utvecklades inom FN och dess stadga tillkom före Europakonventionen och torde i princip ha företrÀde framför konventionen och Europadomstolens praxis, vid tillÀmpning av principen lex posterior derogat priori.Dock har det tillskapats ett rÀttssystem av nytt slag (sui generis) inom gemenskaps-rÀtten, med ett starkare skydd för mÀnskliga rÀttigheter; i synnerhet egendomsrÀtten och rÀtten till rÀttvis domstolsprövning. Vid tillÀmpning av principen lex specialis legi generali derogat, torde dessa regler ha företrÀde framför de generella reglerna frÄn FN.EG-domstolens förstainstansrÀtt har i fallet Somaliasvenskarna (T-306/01) förklarat sig sjÀlv och unionen som bunden av FN:s stadga och sÀkerhetsrÄdets resolutioner och dÀrmed Äsidosatt egendomsskyddet och rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng för unionsmedborgare.I fallet gÄr rÀtten emot tidigare praxis frÄn EG-domstolen, genom att förklara unionen som bunden av FN-stadgan och genom att tilldela EU-rÄdet en kompetens som inte stÄr att utlÀsa i fördragen.En orovÀckande frÄga Àr vilka rÀttigheter som kommer att inskrÀnkas framledes.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.