Vårt syfte är att redogöra för ett antal intressenters uppfattning om slopandet av revisionsplikten för små aktiebolag samt identifiera tänkbara konsekvenser av slopad revisionsplikt. Vårt empiriska underlag består av svaren från våra 18 respondenter. Underlaget analyserar vi med hjälp av vårt litteraturkapitel. Detta består av tre teoretiska förklaringsmodeller, fakta om revision samt en beskrivning av utvecklingen efter avskaffandet i tre europeiska länder. Vi har kommit fram till att en övervägande del av våra respondenter är negativa till ett slopande, framförallt gäller detta banker och finansbolag.

Historiskt sett har miljöfrågor inte varit av någon större vikt inom politiken och har därför inte heller varit särskilt aktuella på den politiska agendan. I de fall där miljöfrågor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det främst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bättre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefär tre årtionden tillbaka har detta dock kommit att förändras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nära kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrågor fått större genomslag och blivit allt mer framträdande på den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten där uttrycket hållbar utveckling myntades.

På grund av dagens hårdare företagsklimat är det viktigt för företag att styra sina affärsprocesser så effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krävs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete är hantering av likvida medel, det vill säga cash management (CM). I internationella företag är det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM på det mest effektiva sättet för företaget. Uppsatsens syfte är därför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan säljenheter i en internationell koncerns sätt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstått.

Ända sedan Sverige gick med i EU har man varit medveten om att Sverige strider mot EU:smervärdesskattedirektiv. Än idag har Sverige fortfarande inte anpassat alla sina delar imomslagen till direktivet och på grund av detta inledde EU år 2009 ettfördragsbrottsförfarande mot Sverige. Utredningen som Sverige själva gjorde under 2009 komfram till att Sverige fortfarande inte var förenliga med direktivet i vissa delar, framförallt detfaktum att Sverige undantar alla allmännyttiga ideella föreningar från mervärdesskatt. Efterutredningen lämnade Sverige in ett förslag till EU-kommissionen angående ändringar iSveriges momslagstiftning. Idetta förslag stod det bland annat att Sverige, istället för attundanta alla ideella föreningar, endast skulle undanta de föreningar med en omsättning under1 000 000 kr om året från momsplikt.I februari 2011 fick Sverige avslag på detta förslag och debatten i Sverige kom igång påallvar.

Sverige har likt många andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 åren. I ett försök att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden valde regeringen att i två steg sänka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De båda sänkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften från 31 till 15 procent. Tidigare forskning påvisar försumbara sysselsättningseffekter. Detta till följd av att skattesänkningen på längre sikt övervältras till löntagaren i form av högre lön.

Uppsatsen är en kvalitativ studie som syftar till att se vilka värden Europeiska Unionen vill bygga på och uppmärksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrån det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgår från kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jämställdhetsdokument för att ta reda på värdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om närvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De två första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jämlikhet och jämställdhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en fråga om demokrati, utan att föreslå några aktiva åtgärder.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Sammanfattning Examensarbete i företagsekonomi, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Revision, Magisteruppsats, VT 2011. Författare: Caroline Lillevang & Anna Norrsell Karlsson Handledare: Gunnar Rimmel & Fredrika Askenmalm Titel: Oligopolets fall? ? En analys av EU kommissionens förslag till att lösa upp revisions- och rådgivnings-branschens marknadskoncentration Bakgrund och Problem: Enligt den utgivna Grönboken är det nödvändigt för den finansiella stabiliteten att re-visions- och rådgivningsbranschen och dess marknadsstruktur utvecklas. EU kommissionen vill lösa upp mark-nadskoncentrationen och diskuterar bland annat ett införande av krav på gemensam revision för större bolag samt krav på byrårotation. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida Grönbokens förslag är rätt väg att gå för att uppfylla EU kommissionens önskan om att förändra revisions- och rådgivningsbranschens marknadsstruktur.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrätten tillämpas i Sverige och de svenska konkurrensrättsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken är att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrätten får en viss genomslagskraft. EU:s mål om en sund konkurrens nås främst genom att de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen medan de lägre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillämpningen av unionsrätten.Skyldigheten att begära förhandsavgöranden har till syfte att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den är dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillämpa unionsrätten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen.

Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

En stor del av befolkningen har en hörselnedsättning men långt ifrån alla som skulle kunna dra nytta av hörselhjälpmedel söker vård i tid. Det finns ett behov av att kunna göra ett snabbt och enkelt screening-test hemifrån och i flera andra europeiska länder har det för det ändamålet tagits fram telefon- och Internetbaserade hörseltest av tresiffertyp. Dessa tester spelar upp tre inlästa siffror samtidigt som ett störande brus-ljud och en adaptiv metod används för att automatiskt uppskatta testpersonens genomsnittliga, uppfattbara signal-brus-förhållande. Studier har visat att förmågan att urskilja tal i brus försämras för personer med hörselnedsättning och att den absoluta uppspelningsvolymen inte spelar väsentlig roll så länge ljudet är klart hörbart. Ett svenskt talmaterial för ett sådant test har tagits fram inom EU-projektet HearCom. Syftet med examensarbetet var att implementera och validera en funktionell och prisvärd lösning i samarbete med en aktör inom telekommunikationsbranschen. Efter en upphandlingsprocess valdes ett Linux-baserat system med den öppna telefonserver-programvaran Asterisk. En normalstudie genomfördes där resultaten pekar på att det utvecklade testet är jämförbart med liknande test i andra länder.

Uppsatsen heter Förskolebarns lärande ? en diskursanalys av förskolans reviderade läroplan. Studiens syfte är att tolka hur föreställningar om barns lärande formuleras i den omarbetade läroplanen för förskolan genom att göra en diskursanalys av olika policydokument. Frågeställningarna för studien är: Hur formuleras lärande i förskolans omarbetade läroplan? Hur har synen på lärande influerats av svenska dokument som föregått revideringen? Hur har synen på lärande influerats av europeiska handlingsprogrammet livslångt lärande och internationella Konventionen om barnets rättigheter? Teoretisk och metodologisk inspiration hämtas ifrån Foucaults diskursanalys och Faicloughts lingvistiska diskursanalys.

För att minska utsläppen av koldioxid har länderna inom den europeiska unionen enats om att införa ett system för handel med utsläppsrätter. Handelssystemet infördes 2005 och skall i sin första period pågå fram till 2007. Genom att systemet är marknadsbaserat så bestäms priset på utsläppsrätter genom utbud och efterfrågan på marknaden. Företag som inte innehar tillräckligt med utsläppsrätter måste således köpa utsläppsrätter av andra företag som säljer utsläppsrätter på marknaden. I en tidigare studie anses miljökrav likt handel med utsläppsrätter vara av strategisk natur för företag.

Problem Etiketterna i dina plagg avslöjar säkerligen att de flesta av dina kläder har producerats i Asien. En region där flertalet företag outsourcar sina mest arbetsintensiva delar för att göra kostnadsbesparingar. Inom en snar framtid kan dock fler europeiska länder komma att synas på etiketterna. Textilföretagens intresse för omlokalisering av produktion ökar och lokaliseringsbeslut har blivit ett alltmer strategiskt val. Många lokaliseringsbeslut börjar däremot i fel ände med leverantörsutvärderingar, vilket leder till att företag förbiser en del problem som kan uppstå vid outsourcing av produktion.

Studien fokuserar på elevers val av tyska på gymnasiet, deras tillgångar och investeringar samt attityder till Tyskland och det tyska språket. Utgångspunkt för studien är Bourdieus utbildningssociologi. Som grund till studien ligger en enkätundersökning där sammanlagt 132 elever från sex gymnasieskolor i Västerås deltog. Resultatet visar att det främst handlar om elever, vars föräldrar har en hög utbildningsnivå och social klasstillhörighet. Det finns även en myckenhet av ärvt språkkapital i hemmet, vilket blir tydligt genom att det förutom de stora europeiska språken även talas 30 olika språk i denna grupp, antingen av eleverna själva eller minst en av föräldrarna.