Sökresultat:
915 Uppsatser om Europeiska Landskapskonventionen - Sida 53 av 61
Leasing - kan omarbetning av IAS 17 motiveras?
Bakgrund och problem: Utvecklingen inom leasingområdet har ställt krav på normgivarnaatt utforma standarder för leasingredovisningen som följer med utvecklingen. De senasteåren har det uppmärksammats hur stor del av företagens leasade tillgångar som hamnarutanför balansräkningen. Problemet med dagens sätt att redovisa anses vara att företag kanutforma leasingavtal som leder till att de tillgångar och skulder som uppkommer i och medett leasingavtal inte aktiveras i balansräkningen. Detta påverkar jämförbarheten mellanföretag negativt. Amerikanska FASB och europeiska IASB bestämde i december 2006 att detillsammans skall utforma en ny standard för redovisning av leasingavtal.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för varför IASB valt att starta engrundläggande omarbetning av IAS 17 ?Leasingavtal?.
Proportionalitetsprincipen ? tillämpas eller tillplattas? Principens påverkan på svensk arbetsrätt
The principle of proportionality is a guideline to interpret laws and agreements. The guideline has emerged within the EC-law as a moral aid to interpret laws. During the development of the guideline the EC Court of Justice has had the expression "appropriate and necessary" in mind. To consider the act as proportional it must fullfill the purpose, but not be more invasive than necessary. The advantage of the act must be proportional to the risk of damage.
Infrastrukturförändringar och dess påverkan på den regionala utvecklingen : en studie av områden utmed E4 mellan Uppsala och Sundsvall
Under efterkrigstiden har den regionala tillväxten i industriländerna undergått en explosionsartad utveckling. Samtidigt skedde en massiv utbyggnad och förbättring av infrastrukturen. Dessa båda områdes avancemang avslutades abrupt med den globala finanskrisen under 1970-talet. När konjunkturen vände tillbaka och tillväxten tog fart igen var det däremot inte med samma starka stäv som innan krisen. Denna tröga utveckling förbluffade makroekonomerna, som sökte med ljus och lyckta efter möjliga orsaker såsom energipriser, social reglering och regioners näringslivssammansättning.
Motivation bland sjuksköterskor : Hur kan motivationsfaktorer använda bland sjuksköterskor på sjukhus för att bidra till en bättre arbetsmiljö?
Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.
Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet
Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet
År 2000 höll det Europeiska rådet ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den så kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa fler jobb och ökad social sammanhållning i Europeiska Unionen (EU). Målet för denna strategi är att göra den EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Ett mycket viktigt steg i detta är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. År 2000 antog därför kommissionen en strategi för tjänster på den inre marknaden.
Gemenskapsinterna förvärv : Har Skatteverkets dokumentationskrav konstitutionellt stöd?
Gemenskapsinterna förvärv är ett uttryck för handel mellan näringsidkare i olika medlemsstater inom Europeiska gemenskapen (EG). Enligt huvudregeln i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) ska ett förvärv beskattas i ursprungsstaten, varifrån transporten påbörjas. Vid gemenskapsinterna förvärv finns det dock speciella regler framtagna för beskattningen, i syfte att undvika dubbelbeskattning. Reglerna innebär att säljaren blir undantagen från skatteplikt i dennes etableringsland medan köparen beskattas för förvärvet i sitt etableringsland.Den svenska lagstiftningen anger att för att ett gemenskapsinternt förvärv ska undantas från beskattning måste varan transporteras av säljaren, köparen eller någon för deras räkning från ett EG-land till ett annat. Vidare måste köparen vara registrerad som skattskyldig till mervärdesskatt i ett annat EG-land än det som varan utgick ifrån.
?Den sköna metropolis? : En studie om upplevelse av Berlin
En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden.
Ansvar för hållbara godstransporter i Europa : Hinder, åtgärder och aktörernas roll
Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.
Spårbarhet i tillverkningsindustrin : En branschöverskridande kunskapsjämförelse med fokus på läkemedelsindustrin
Spårbarhet medför möjligheten att följa och spåra information om produkter i hela värdekedjan. Genom att tillämpa en heltäckande spårbarhet kan sjukdomsspridning begränsas, hälsorisker elimineras och ekonomiskt fördelaktiga riktade återkallningar göras. Att dokumentera all information kontinuerligt i förädlingsprocessen medför möjligheten att göra spårbara ändringar löpande. Tillämpningen av unika identifikationsnummer möjliggör för bland annat apoteken att spåra köpare på individnivå, samtidigt som dessa nummer avsevärt försvårar piratkopieringen av läkemedel. Denna rapport visar resultaten av en branschöverskridande jämförelse där information i hela förädlingsprocessen studerats hos flertalet företag, från råvara till kund.
Akademi och Näringsliv i Samverkan : Akademisk frihet och arbetsmarknadsanknytning i svenska, franska och tyska högskoleutbildningar - en jämförelse.
På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.
Hälsa= fysisk aktivitet? : En studie av idrottslärares tal om arbete och motiv till sättet att beröra hälsa i skolämnet idrott och hälsa.
Syftet med studien var att ta fram en utvecklingskurva för internationella toppsimmare inom simsättet frisim. Målet var att ta fram en generell utvecklingskurva för de fem åren innan en simmare uppnår 900 FINA-poäng första gången. Ytterligare en målsättning var att ta fram en mall för vilka nivåer en viss FINA-poäng motsvarar på internationella tävlingar d.v.s. vad som krävs för att placera sig som 8:e, 16:e samt sista kvaltiden till de stora internationella mästerskapen. Frågeställningar:Hur ser den generella utvecklingskurvan för Europeiska simmare ut 5 år innan de uppnår 900 FINA-poäng första gången?Vad motsvarar tävlingskval på SM, EM, VM & OS mätt i FINA-poäng i respektive grenar? Vilka FINA-poäng krävs för att sluta som topp 16 respektive topp 8 på SM, EM,VM samt OS i respektive grenar under de senaste mästerskapen?Finns det någon skillnad mellan de olika frisimsdistanserna?Metod: Resultattider för åren 2011-2014 sammanställdes med hjälp utav Swimrankings.net.
Basel II - does it matter?
Kapitaltäckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbättra det tidigare regelverket för både interna och externa aktörer och att fokusera på att säkerställa bankernas risker på ett bättre anpassat sätt efter deras verksamhet. Utvärdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus på vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. Då de Europeiska länderna som ingår i G10 nu har följt regelverket drygt två år anser vi att det är möjligt att utvärdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spår i bankernas nyckeltal som mäter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II påverkat bankernas lönsamhet och finansiella ställning? Studies syfte är att med en kvantitativ metod sätta upp hypoteser för att undersöka om vi finner något samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden när Basel II implementerades. Studien utgår från en deduktiv ansats där två möjliga hypoteser var: 1) Att medelvärdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II år 2007.
Ett stödjande nätforum? : En analys av ungas inlägg på BRIS disskusionsforum
Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.
Analys av ytbehov för kassettuppställning vid SCAs terminal i Tunadal, Sundsvall
SCA är Europas största skogsindustrikoncern. Fem bruk är lokaliserade i norra Sverige medan marknaderna för dessa bruks produkter är i Skandinavien samt övriga Europa. För att kunna konkurrera med de europeiska bruken är det mycket viktigt med en effektiv och pålitlig distribution. Då orderstorlekarna blivit mindre, lastning av arkat papper sker på pall samt att krav på regularitet och kortare ledtider ökat ansågs det gamla distributionssystemet vara förlegat. Ett helt nytt distributionssystem utarbetades i samarbete med MoDo.
Tysk jätte med goda förutsättningar? : En marknadsanalys av nyetablerade Media Markt
Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr står hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fått en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lågpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affärsidén ?det bredaste sortimentet till de lägsta priserna?. Media Markts främsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stämma Media Markt för falsk marknadsföring.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie kartlägga och analysera Media Markts förutsättningar att lyckas på den svenska marknaden genom att besvara följande frågor:· Varför valde Media Markt att gå in på den svenska hemelektronikmarknaden?· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?· Vilka förutsättningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, främst Elgiganten?Uppsatsen avgränsas till att behandla Media Markt och även Elgiganten i Kungens Kurva.Information har samlats in dels genom artiklar från Internet och tidningar men även genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin.