Sök:

Sökresultat:

2123 Uppsatser om Europas grönaste stad - Sida 8 av 142

SOCIAL PLANERING?- en studie av det uttryckta sambandet mellan fysisk utformning och sociala problem i miljonprogramsomrÄden

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Promenader i Stockholms stad : skillnader inom bistÄndsbedömningar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns skillnader inom bistÄndsbedömningen i Stockholm stad nÀr det gÀller promenader. De centrala begreppen som anvÀnds Àr promenader, ansvar, helhetssyn, och behov. I bakgrunden beskrivs bistÄndsbedömningens historia, hur myndighetsutövningen gÄr tillvÀga teoretiskt och ute pÄ fÀltet. Det Àr bistÄndbedömning av promenader som denna uppsats kommer att fokusera sig pÄ. Metod delen bestÄr av en vinjettstudie som har skickats via e- mail och brev till sjutton stadsdelar inom Stockholm stad.

Kalmar Tullhamn i förÀndring - ett planförslag för platsen dÀr stad möter vatten pÄ kulturhistorisk grund.

Trots den centrala lokaliseringen och det vackra lÀget vid vattnet upplevs Tullhamnen som en av Kalmar centrums baksidor. Tullhamnen kÀnnetecknas idag av stora asfaltytor som upplÄts för bilparkering och trafikstrÄk. All vattenkontakt i omrÄdet avsÀtts idag för bilens ÀndamÄl - för parkering och vÀgar. Uppsatsen undersöker hur Tullhamnens möjligheter kan tas tillvara och utvecklas utifrÄn sina planeringsförutsÀttningar. Arbetet kretsar kring tre identitetsbÀrande grundförutsÀttningar; * Den centrumnÀra lokaliseringen. * Den nÀrvarande kulturhistorien genom riksintresset för kulturmiljö som omfattar hela centrala Kalmar.

VrÀkningsförebyggande arbete ? en kvalitativ studie om organisation och makt inom det vrÀkningsförebyggande arbetet i BorÄs Stad

VĂ„rt syfte med studien Ă€r att belysa det i BorĂ„s Stad vrĂ€kningsförebyggande arbetets organisation och funktion. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar utifrĂ„n syftet har varit:Är det vrĂ€kningsförebyggande arbetet gynnsamt, för vem och varför? Hur ser maktförhĂ„llandena ut nĂ€r det gĂ€ller vrĂ€kningsförebyggande arbete? Hur kan arbetet utvecklas och pĂ„ sikt skapa en förĂ€ndring?Vi har genomfört en kvalitativ studie och anvĂ€nt oss av den kvalitativa metodens semistrukturerade intervju. Vi har valt att belysa vĂ„r empiri med hjĂ€lp av teoretiska begrepp sĂ„ som makt, intressentanalys men Ă€ven organisationsteoretiska begrepp sĂ„ som ledning och mĂ„lsĂ€ttning. De slutsatser vi kommit fram till utifrĂ„n empirin Ă€r att det i det vrĂ€kningsförebyggande arbetet finns flera intressenter vilka pĂ„ olika sĂ€tt gynnas av arbetet.

Slopandet av revisionsplikten : Redovisningskonsulternas syn pÄ det föreslagna undantaget

Regeringens förslag om en slopad revisionsplikt i smÄ aktiebolag har skapat en stor debatt de senaste Ären. Debatterna har sin grund i EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv som tillÄter lÀnderna att undanta de smÄ och medelstora företagen frÄn revisionsplikten. MÄnga av Europas lÀnder har valt att utnyttja regeln och idag Àr det endast Malta och Sverige som har den kvar.Revisorernas Äsikter Àr de som syns tydligast i debatterna medan redovisningskonsulternas försvinner i mÀngden. Syftet med den hÀr rapporten Àr dÀrför att föra fram redovisningskonsulternas Äsikter nÀr det gÀller revisionsplikten i de smÄ aktiebolagen. För att fÄ svar pÄ syftet har vi intervjuat fem redovisningskonsulter och dÀrefter jÀmfört detta med olika teorier samt annan forskning som gjorts pÄ omrÄdet..

Helsingborg - en delad stad. PÄverkar hyressÀttningen bostadssegregationen?

Helsingborg ? A divided city. Affect the level of rent the segregation of living?.


SOCIAL PLANERING?- en studie av det uttryckta sambandet mellan fysisk utformning och sociala problem i miljonprogramsomrÄden

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Individuell lönesÀttning - med himlen som tak

I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom hur verktyget anvÀnds av informanterna..

Sydöstra Östersjöregionens utveckling : INTERREG-projekt och dess effekter pĂ„ Blekinges robusthet

Östersjöregionen Ă€r en av Europas snabbast vĂ€xande regioner och Blekinge har ett strategiskt lĂ€ge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hĂ€nsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgĂ„ngspunkt frĂ„n identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förvĂ€ntas fĂ„ pĂ„ Blekinge. Resultaten frĂ„n analysen jĂ€mförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnĂ„ ett robustare Blekinge..

Den ?HÀlsosamma? Marknadsföringen : En verktygslÄda för gymbranschen

Idag finns det mer eller mindre en oro för mÀnniskors folkhÀlsa. En del i problematiken Àr att fetma har ökat markant den senaste tiden. Det Àr en anledning till att intresset har ökat för lÄngsiktiga lösningar som leder till en hÀlsosam livsstil och blivit en hÀlsotrend. En effekt av hÀlsotrenden Àr att konkurrensen har hÄrdnat för aktörerna i gymbranschen eftersom fler konkurrenter har dykt upp pÄ marknaden.För gymföretag i en mindre stad blir situationen svÄr att tackla eftersom de har ett mindre kundunderlag. Av den anledningen fokuserar den hÀr studien pÄ hur gymbranschen i Skövde (som Àr en mindre stad) kan anvÀnda sig av marknadsföringsstrategier.

Ekologisk dagvattenhantering (ED) i Stockholms Stad : en studie om kommunens arbete mot en miljövÀnligare dagvattenhantering

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Befogenheter i offentlig & privat Àldreomsorg: fallstudier av befogenhetsskillnader hos arbetsledare mellan fyra servicehus i Stockholms stad

NÀstan en femtedel av den svenska befolkningen Àr 65 Är eller Àldre. Debatter kring privatisering av offentlig vÄrd har aktualiserat frÄgan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. FÄ undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det Àr de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns nÄgra skillnader i befogenheter mellan arbetsledare pÄ servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus pÄ de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

FrÀmlingar i stockholmsskildringen : En komparativ studie av frÀmlingskapsmotivet och förhÄllandet mellan dikotomierna stad/land och nytt land/hemland i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan och Theodor Kallifatides UtlÀnningar

MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.

TrÀngselskatt - Medfinansiering av VÀstsvenska paketet

Göteborg Àr en stad som vÀxer. Det behövs ÄtgÀrder för att göra stadens transportsystem mer effektivt nÀr invÄnarantalet ökar, en bakgrund till att infrastrukturprojektet VÀstsvenska paketet har utvecklats. Vid Ärsskiftet 2013 introducerades ett system för trÀngselskatt, som en del av VÀstsvenska paketet, i Göteborgs stad. Infrastruktur i form av vÀgar och spÄrvÀgar har traditionellt varit statligt finansierade, nÄgot som frÄngÄtts alltmer under senare tid. I och med lagÀndringar har det blivit bÄde möjligt och vanligare med kommunal och regional medfinansiering.I denna uppsats analyserar vi de möjliga effekter trÀngselskatt kommer att ha för Göteborg.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->