Sökresultat:
1168 Uppsatser om Etnografisk undersökning - Sida 37 av 78
Pedagogers arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd : En studie utifrÄn specialpedagogiska perspektiv
Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.
Att kÀnna sig svensk : En studie i svenskhet ur vuxna invandrares perspektiv
Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.
Var Àr vi nÄgonstans? : En observationsstudie kring omsorgspersonalens anva?ndande av klargo?rande kommunikation i det dagliga arbetet fo?r personer med demens
Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.
RelationsbrÄk eller samhÀllsproblem - En kritisk diskursanalys av hur nyhetsmedia skildrar mÀns vÄld mot kvinnor.
Studiens syfte har varit att undersöka hur mÀns vÄld mot kvinnor skildras i media och hur det bidrar till att producera eller reproducera diskurser om vÄldet. Jag har dessutom diskuterat vilka konsekvenser framstÀllningen kan fÄ med hjÀlp av rÄdande forskning och teori. Studien som har en kvalitativ forskningsansats bestÄr av 153 nyhetsartiklar publicerade pÄ Aftonbladet och Expressens hemsida under 2012. Artiklarna har bearbetats med hjÀlp av etnografisk innehÄllsanalys och delats in i kategorier. Kategorierna har sedan anvÀnds för att presentera mitt resultat.
Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu
Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.
Vad lÀr sig vÄra unga handbollstalanger? : En studie om situerat lÀrande i tvÄ svenska ungdomshandbollslag.
Talangutveckling handlar om att skapa framtidens idrottsstjÀrnor. Bakgrunden till den hÀr studien Àr antagandet att ungdomarna lÀr sig sÄ mycket mer Àn bara fÀrdigheter inom en viss idrott genom en talangutveckling. Att lÀrandet Àven bestÄr av sociala möten, personlig utveckling och ett engagemang för sin nÀstas vÀlbefinnande. Den hÀr studien Àr en studie om situerat lÀrande inom tvÄ svenska ungdomshandbollslag med syfte att fÄ reda pÄ vilket lÀrande som kommer till uttryck i deras praktikgemenskaper. Med frÄgestÀllningar om hur engagemang, drivenhet, deltagande och identitet kommer till uttryck Àr det lÀrandet runt omkring handbollsfÀrdigheterna som kommer synas och belysas.
V?lbefinnande efter skoldagen. Fritidshemmets arbete f?r barns psykiska h?lsa.
Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.
I M?TE MED STIGMATISERING: Sjuksk?terskors och sjuksk?terskestudenters attityder till patienter med HIV/AIDS
BAKGRUND: Ungef?r 40 miljoner m?nniskor lever med HIV idag. Personer som drabbats av
HIV kr?ver livsl?ng behandling f?r att viruset inte ska utvecklas till AIDS. Stigmatisering och
diskriminering mot HIV-positiva personer ?r frekvent ute i samh?llet, men ?ven inom
sjukv?rden.
Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
Det kompetenta och beroende barnet : en undersökning om omsorg, lÀrande och kön
Uppsatsen undersöker hur samtal om omsorg och lÀrande fördelas under förskolans hÀmtningssituation. Syftet Àr att analysera hur det kan förstÄs konstruera barn och barndom. LÀrande och omsorg ses som separerade begrepp för att synliggöra omsorg i en övrigt dominant diskurs om lÀrande. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktivistisk och delvis kopplad till barndomsforskning. För att uppnÄ syftet har hÀmtningar observerats pÄ tvÄ kommunala förskolor under fyra eftermiddagar i Stockholm under mars-april 2013.
OSYNLIG SM?RTA, OSYNLIG ORO. En integrativ litteratur?versikt om endometrios p?verkan p? psykisk h?lsa
Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder.
Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n
symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning.
Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en
personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva
med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.
Den individuella kompassen kontra vÀrdegrundsdokument eller ?Passioner och sÄnt? : En sociologisk studie av ungdomsledares syn pÄ vÀrdegrundsarbete inom en idéburen organisation.
Uppsatsen syftar till att belysa och granska vÀrdegrundsarbete inom en ideell organisation. Ett grundlÀggande antagande i studien Àr att medarbetare inom ideell sektor besitter starka vÀrderingar, vilket i sin tur sÀtter vÀrdegrundsarbetet i frÄga. Webers handlingsteoretiska perspektiv utgör studiens teoretiska ramverk och anvÀnds i syfte att ringa in motiv som kan förklara ledarnas förhÄllningssÀtt gentemot vÀrdegrunden.Studien Àr en etnografisk fallstudie av Fryshuset och dess vÀrdegrundsarbete. Empiri grundar sig i observation av intern ledarutbildning, intervjuer samt dokumentsanalys. Fryshusledare som tidigare deltagit pÄ den specifika ledarutbildningen intervjuades i syfte att skapa en inblick i vem personen bakom Fryshusledaren Àr.
Pa?verkan av avloppsla?ckage fra?n Stockholms kommun pa? Brunnsviken : En litteraturstudie
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
VÄrdhunden Alfred : En fallstudie av ?Projekt vÄrdhund?, ett projekt riktat mot demensboenden i Ludvika kommun
DÄ vÄrdhundar Àr en relativt ny företeelse i Sverige har vi genom en mikro-etnografisk fallstudie studerat Ludvika kommuns Projekt vÄrdhund och haft som syftet att undersöka vad en vÄrdhund kan ha för arbetsuppgifter och vilka eventuella effekter dessa arbetsuppgifter kan ha för brukarna. FrÄgestÀllningarna som studien hade var: Vad kan syftet med en vÄrdhund vara? Vilken evidens anvÀnder sig projektet av i praktiken? Hur ser interaktionen mellan vÄrdhundsteamet och brukarna ut? Studien utfördes genom intervjuer med teamet och observationer. En vÄrdhund kan anvÀndas i rehabiliterande syfte, fungera som bÄde en social och motiverande faktor och öka det psykiska vÀlbefinnandet. Evidensen som projektet förlitar sig pÄ Àr oxytocinets verkan och effekter som har en dokumenterad effekt nÀr det gÀller att minska oro, aggressivitet och öka det psykiska vÀlbefinnandet.
Medier och den logocentriska traditionen i skolans matematikundervisning
Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie:
? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4?
? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna?
? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition?
Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling.
Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.