Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Uppsatsen har en etnografisk ansats, där litteraturstudier, intervjuer och observationer ger en beskrivande bild av de Bonos arbetssätt Sex tänkande hattar. Det huvudsakliga syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva hur man i praktiken arbetar med de Bonos Sex tänkande hattar i Australien och varför man valt att göra så. Syftet är också att redovisa olika sätt att se på barns tänkande samt åskådliggöra idén med de Bonos modell. Resultatet från intervjuerna visar att alla informanter har en positiv inställning till Sex tänkande hattar. Genom att arbeta med Sex tänkande hattar menar de att eleverna får kunskap om det egna tänkandet, vilket också är de Bonos idé med modellen.

Titel: Nyheters outgrundliga vägar ? En kvalitativ studie om nyhetsnavigeringFörfattare: Johan Kildebo och Catrine BladUppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, JMGTermin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 39Antal ord: 12 774Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur människor navigerar i nyhetsflödet.Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker.Material: Dagböcker förda av nio personer åldersgrupperna 16-30 år, 31-50 år samt över 50 år, under en fyradagarsperiod.Huvudresultat: Vår studie visar att mediekonsumtionen och nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Den äldsta gruppen följde upp flest nyheter, därefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal nyheter var den mellan 16-30 år. Ettannat resultat är att medievanorna hade en stor betydelse både för nyhetskonsumtionen ochför hur respondenterna navigerade i nyhetsflödet.

Folkhälsoarbete är ett systematiskt, målinriktat, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att åstadkomma en god, jämlik hälsa för hela befolkningen genom samhällsinsatser som främjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhälsoarbetet avspeglas inom målområde fysisk aktivitet i Växjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som användes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehållsanalys. Analysen gjordes av Växjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för Växjö kommun (2013) samt intervjuer. Växjö kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor för att främja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att säkerställa goda levnadsvillkor och för att främja folkhälsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, är påverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att synliggöra hur litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till litteracitetshändelser på eget initiativ.

Denna kandidatuppsats unders?ker hur L?nsstyrelsen tolkar penningtv?ttslagen och hur redovisningsbyr?er har brustit i sin hantering mellan 2018 och 2023. Genom en omfattande dokumentanalys av sanktionsbesluten utgivna av L?nsstyrelsen i den valda perioden identifierar vi ett antal ?terkommande brister i byr?ernas implementering av lagen, s?rskilt g?llande verksamhetsanpassning, dokumentation och analys. Studien belyser en tydlig diskrepans mellan L?nsstyrelsens, byr?ernas och branschorganisationernas tolkning och till?mpning av penningtv?ttslagen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Diffusa axonala skador drabbar relativt m°anga personer varje °ar. Dessa skador kan uppst°a vidkollisionsolyckor i idrottsrelaterade aktiviter, vid fall eller som en bieffekt av pisksn¨artsskador.Avdelningen f¨or neurovetenskap p°a Karolinska Institutet och avdelnigen f¨or fordonss¨akerhetp°a Chalmers tekniska h¨ogskola har utvecklat en modell avsedd f¨or gnagare i vilkenf¨oren¨amnda olycksh¨andelser kan simuleras. Detta genom att uts¨atta r°attors huvud f¨orrotationsaccelerationer. Rotationsaccelerationen kan justeras f¨or att p°a s°a s¨att skapa olikagrader av diffusa axonala skador. Resultatet av en axonal skada beror p°a skadans grad; skadorav h¨ogre grad kan resultera i att drabbade f°ar best°aende men medan en l¨agre grad av skadakan p°averka olika biologiska mekanismer i cellerna p°a skadade omr°aden.

Detta är en C-uppsats för Valfritt Informatik Programmet, Högskolan i Halmstad, 2005. I denna uppsats undersöker vi vilka interaktionstekniker som kan vara lämpliga eller inte alls vara lämpliga till en mobil enhet. På denna mobila enhet är det tänkt att e-papperstekniken skall appliceras. Uppsatsen utförs i samarbete med DigiNews, ett projekt för framtida nyhetstidningar. Vi har genomfört en undersökning där vi observerat hur interaktionsteknikerna har fungerat med ett fokus på nyhetsläsning.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur lojala konsumenterna pa? apoteksmarknaden i Katrineholm a?r. Eventuella samband mellan ko?n och lojalitetstyp samt a?ldersgrupp och lojalitetstyp underso?ktes a?ven. Fo?r att uppna? syftet genomfo?rdes en kvantitativ underso?kning med hja?lp av enka?ter, da?r 240 svar samlades in.