Vi vill med denna uppsats ta reda pÄ hur unga kvinnor tror att de jÀlva pÄverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater pÄverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? UtsÀtts de i huvudsak för en omedveten pÄverkan eller anvÀnder de sig kritiskt av informationen de fÄr genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns nÄgot motstÄnd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motstÄndet i sÄ fall ut?Uppsatsens empiri bestÄr av observationer och intervjuer, bÄde individuella och i fokusgruppsform.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur nÄgra lÀrare i grundskolan tolkar sitt uppdrag att undervisa om energi. I bakgrunden beskrivs nÄgra faktorer som kan styra lÀrarnas tÀnkande om energiundervisningen och tvÄ olika synsÀtt, som lÀrare kan ha pÄ hur energiundervisning bedrivs. De bÄda synsÀtten kallar jag naturvetenskapligt och samhÀllsvetenskapligt synsÀtt. Undersökningen bestÄr av en enkÀtdel och en intervjudel och dessa styrs av mina tvÄ forskningsfrÄgor: 1. Vilka syften har nÄgra lÀrare med sin energiundervisning? 2.

Examensarbetet har genomförts pĂ„ smidesföretaget Bharat Forge Kilsta AB under cirka tvĂ„ mĂ„naders tid med mĂ„let att CE-mĂ€rka tre omĂ€rkta lyftdon som vĂ€ntat pĂ„ att sĂ€ttas i arbete. Projektet startade med en nulĂ€gesbeskrivning dĂ€r information frĂ„n företaget och litteratur samlades. Bl.a. erhölls information om krav, material och tidigare arbete. Även handledarna pĂ„ Örebro Universitet bidrog med mycket kunskap.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

DÄlig kommunikation, uteblivet samarbete, dÄliga alternativa lösningar till resenÀrerna vid trafikstörningar gör att resenÀrerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tÄgtrafiken tappar resenÀrer. Varje trafikhuvudman Àr ansvarig för resenÀrerna. Formen pÄ trafikavtal mellan trafikhuvudmÀnnen och jÀrnvÀgsföretag skapar en struktur pÄ ansvarsfördelningen av olika komponenter.Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkÀtundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsÀttningen) SmÄland AB dÀr jag jobbar som trafikledare. Jönköpings lÀnstrafik (JLT i fortsÀttningen) förhÄller sig till DSB SmÄland med ett trafikavtal.

I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Phyllis Memorial Childrens Home and Academy Àr belÀget utanför Nakuru i vÀstra Kenya. Barnhemmet grundades Är 2000 av Jacinta Njoroge och under tolv Är har en kraftig expansion och utveckling skett. Det som började som ett privat finansierat initiativ Àr numera en vÀletablerad verksamhet som finansieras av ett organiserat bistÄnd. Ansvariga i organisationen har efterfrÄgat en plan för framtida utveckling av platsen med fokus pÄ helhetsperspektiv och lÄngsiktighet. Detta examensarbete har för avsikt att fungera som diskussionsunderlag för den fortsatta planeringen och utvecklingen av platsen Phyllis Memorial Childrens Home and Academy. Vilka riktlinjer och principer bör styra den framtida utvecklingen och hur kan dessa ges en fysisk gestaltning? Förslaget innefattar bland annat idéer till sanitetslösning med kombinerad tvÀttplats, plan för plantering av fler trÀd och förslag pÄ hur man kan skapa fler platser för social aktivitet.

Sandvik Àr vÀrldsledande inom tillverkning av skÀrverktyg och finns etablerat i 130 lÀnder vÀrlden över. De tre största marknaderna Àr Asien, Europa och Nordamerika. Inom Sandvik koncernen finns dotterbolaget AB Sandvik Coromant som Àr organiserat under affÀrsenheten Sandvik Tooling. Examensarbetet utfördes pÄ AB Sandvik Coromant i Gimo dÀr tillverkning av hÄrdmetallskÀr sker. Produktionen av hÄrdmetallskÀren styrs av kundordrar genom att ordrarna prioriteras efter leveransvecka.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att belysa hur bosnienserbiska public servicejournalister upplever den journalistiska yrkesrollen, den redaktionella vardagen och den samhÀlleliga kontexten som de befinner sig i. Journalister pÄ Radijo Televizija Republike Srpske, RTRS, har stÄtt i centrum för undersökningen som Àr av kvalitativt slag. TvÄ datainsamlingsmetoder anvÀndes ? samtalsintervjuundersökning och frÄgeundersökning. BÄda genomfördes pÄ redaktionen i Banja Luka.

ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka förÀldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur förÀldrarna pÄ Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlÀgga vilken typ av information förÀldrarna efterfrÄgar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förvÀntningar pÄ och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan stÀllas i kontrast till lÀrarnas Äsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgÄr att varje medborgare Àr tillförsÀkrad yttrandefrihet gentemot det allmÀnna. Yttrandefrihet innebÀr en rÀtt att i tal, skrift, bild eller pÄ annat sÀtt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, Äsikter och kÀnslor, vilket Àr en grundpelare för ett demokratiskt samhÀlle och fri Äsiktsbildning. RÀttigheten Àr emellertid relativ, vilket innebÀr att den mÄste vÀgas mot andra rÀttfÀrdigade intressen och kan endast begrÀnsas om det tillÄts i grundlag.

Den hÀr uppsatsen handlar om kompetensutvecklingens betydelse och utformning för de socionomer som Àr anstÀllda i kommunalt socialt arbete, belyst bÄde ur organisations- och professionsperspektiv. Jag har formulerat en rad frÄgestÀllningar utifrÄn de tre huvudomrÄdena kompetensutveckling, medarbetarsamtal och samarbete om kompetensutvecklingsfrÄgor. I uppsatsen har jag undersökt hur socionomernas kunskapskÀllor ser ut och vilka kompetensutvecklingsmöjligheter som finns och efterfrÄgas. Jag har Àven tagit reda pÄ hur viktig kompetensutvecklingen Àr för socionomerna och vad det Àr som styr kompetensutvecklingen samt vilka kompetensutvecklingsstrategier som tillÀmpas. Har socionomerna regelbundna medarbetarsamtal och hur Àr kvaliteten pÄ dessa? Resulterar samtalen i en individuell utvecklingsplan dÀr hÀnsyn tas till eventuella kompetensutvecklingsbehov? Jag har ocksÄ undersökt hur samarbetet ser ut mellan arbetsplatserna och universitet/högskolor/FoU och om arbetsplatsen har ett organiserat samarbete med andra utbildare samt om det finns ett samarbete med andra arbetsplatser nÀr det gÀller kompetensutvecklingsfrÄgor.