Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder.Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av och förståelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av två olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvänts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal från dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrån Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration på flera sätt, främst genomspråkundervisning som fyller en särskild funktion då den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Mitt arbete behandlar hur tre lärare uppfattar tysta elever och om konstsamtal kan vara en möjlig metod för tysta elever att komma över svårigheter såsom talängslan. För att få svar på mina frågeställningar har jag intervjuat två lärare som undervisar i bild och en lärare med inriktningen Sv/So. Litteraturstudier, observationer och eget utfört konstsamtal är också en del av examensarbetet. Resultatet visar att tysta elever måste få en kontinuerlig övning att prata inför grupper. Konstsamtal kan vara en möjlig metod och de intervjuade bildlärarna menar att tysta elever har lättare för att prata kring en bild än vid den"vanliga"undervisningen.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Studien undersöker om och i så fall hur elevens fråga i grupp används inom gymnasieskolan. Syftet var också att undersöka om det är så att lärare tror att elever låter bli att ställa frågor av rädsla för att verka dumma. Två metoder användes i undersökningen: observation och intervju. Observationerna gjordes vid sammanlagt fem tillfällen med fem grupper i undervisningssituationer. Djupintervju genomfördes med de tre lärare i vars klasser observationerna gjordes.

Självbild är ett begrepp som inte är tydligt definierat, utan det finnsmånga uppfattningar om vad det innehåller. Vissa menar på att det ärkonstant medan andra menar att det går att förändra den men medlivsomvälvande händelser. Studien var ett experiment där syftet var attse ifall självbilden gick att påverka med små manipulationer. Tvålikvärdiga grupper deltog, den ena gruppen fick se ett positivtfilmklipp och den andra fick se ett negativt. Därefter utfördes ettminnestest på de respektive klippen.

ABSTRACTPurpose/aim: Are there any differences between how ?old? and ?young? groups within social movements in Sweden view (value) and use alternative and mainstream media?Material/method: The answer to the research problem is sought by conducting qualitative research interviews with representatives of four different groups: Alternativ Stad, Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Attac Sverige and Ingen Människa är Illegal. The theoretical framework consists of research on social movements, especially on their relation to media, and on alternative media.Main results: There exist some, but not great, differences between how ?old? and ?young? groups view and use mainstream and alternative media. The differences are relatively small when it comes to views on media and somewhat larger concerning media use.

Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper.

Syftet med vår rapport har varit att undersöka om poliser känner att de kan anmäla sina kollegor för trafikbrott samt beskriva vilka regler som gäller för polis när det gäller undantagsbestämmelserna i trafiken. I bakgrundskapitlet beskrivs de olika tjänstegraderna polisen har att rätta sig efter då de kör bil. I vårt teorikapitel berättar vi om olika normer som finns i olika grupper. Dessa informella regler kan se annorlunda ut beroende av vilken grupp man tillhör. För att få in empiriskt material har vi använt oss av att skicka ut enkäter.

?Det är länge sedan Sverige präglades av en enhetskultur med kyrkan mitt i byn och skolan strax intill. I dagens samhälle är spridningen stor mellan olika traditioner, livsstilar och värderingar?[1].  I detta samhälle, där en mångfald av etniska och kulturella traditioner är vanliga, skall religionskunskapen hjälpa oss att skapa förståelse och acceptans för hur andra människor tänker, handlar och väljer att leva sina liv. Det framgår tydligt i kursplanen för religionskunskap att eleverna förväntas kunna använda kunskapen de får i ämnet även utanför skolan, i sina vardagliga liv.

Våldtäkt är en handling som kränker och förändrar kvinnors och flickors självkänsla. Attributionen av skuld på offret kan bero på en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkät som mätte inställningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frågor om de generella stereotypa attityder om våldtäkt. De svarande gjorde en generellt strängare bedömning av mannens skuld vid kvinnans påverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ från kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till våldtäkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre än männens på samtliga index.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

Att interagera med ett system genom att använda naturligtspråk görs genom att använda ett Natural Language Interface (NLI) som innebär svårigheter för både system och användare. Syftet med denna studie var att undersöka om taligenkänning är en användbar inmatningsmetod för naturligt språk baserat på ISO-definitionen av användbarhet. Detta gjordes genom att utveckla ett spel baserat på det klassiska textbaserade spelet Zork där användaren ger kommandon i naturligt språk som sedan användes för en användbarhetsstudie. Studien utfördes med mellangruppsdesign med två grupper av användare där den ena gruppen använde tangentbordsinmatning och den andra taligenkänning med Web Speech API. Både kvalitativ och kvantitativ data insamlades under testet om användarnas effektivitet, beteende och uppfattning av systemet.

Datorspelens  repetitiva  natur  medför  problem  för  skräckgenren.  Fiender  som  är skrämmande  mister  sin  slagkraft  när  spelarna  träffar  på  dem många gånger och vänjer     sig     vid     dem.     Detta     fenomen     har     mycket     gemensamt     med beteendevetenskapens  teorier  om  fobier.  Människor  lär  sig  att  vara  rädda  för någonting och utvecklar en fobi. Vid upprepade möten med fobiobjektet vänjer sig människor. Det finns dock forskning som visar att en förändring i kontexten under invänjningen kan leda till att denna hindras. Undersökningen syftade till att använda detta  som  en  lösning  på  problemet  med  upprepning.  Två  versioner  av  samma spelnivå  gjordes  och  spelades  av  två  grupper  testpersoner.  Den  ena  versionen ändrade  under  spelets  gång fiendernas beteende. Resultatet tydde på att versionen med  beteendeförändringar  hos  fienderna  upplevdes  som  mer  skrämmande.  Dock fanns  ett  antal  problem  med  undersökningen,  och  resultatet  kan  inte  ses  som tillförlitligt.  En framtida undersökning skulle behöva utökas på många sätt för att öka tillförlitligheten..

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en enkätundersökning mäta individens egen upplevelse av stress- och stresshanteringsförändring efter gruppbehandling beroende på vilken metod som använts, samt om syftet påverkas av att individen själv initierat eller blivit ordinerad behandlingen. De metoder som informanterna deltog i var meditation, avslappning, kroppskännedom samt kognitivt- och psykodynamiskt förhållningssätt. Icke-parametriska tester via SPSS 14, 0 användes. Signifikant förbättring av upplevd stress hos deltagarna i alla grupper noterades, vilket innebär att kurserna fyllt sin funktion. Deltagarna i kognitiva- och psykodynamiska metoderna upplever större förbättring av stresshanteringsförmågan jämfört med deltagarna i meditation, avslappning och kroppkännedomsgrupperna.