Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion? Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper.

Texten är utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jämställdhet och etnisk mångfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebär en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmässigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter från Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats är att den saknar ett interagerande maktperspektiv där kön och etnicitet samverkar.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden är att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..

Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.