För mĂ„nga skolor Ă€r daglig motion ett omdiskuterat Ă€mne. Som verksam pedagog Ă€r det viktigt att nĂ„ ut med idrottsĂ€mnets innebörd till alla elever och framför allt till de som bĂ€st behöver aktivera sig. Jag har skrivit ett arbete som handlar om barns motion- och föreningsaktiviteter i tvĂ„ diametralt olika stadsdelar i Malmö. Jag har studerat litteratur och gjort en enkĂ€tundersökning för att fĂ„ ett svar pĂ„ min problemformulering. Undersökningen har Ă€gt rum pĂ„ tre skolor i Malmö, dĂ€r jag har gjort enkĂ€tundersökningar, det vill sĂ€ga den kvantitativa metoden bland elever i Ă„rskurs fem och sex pĂ„ skolorna Nydalaskolan, ÄngslĂ€ttskolan och Sundsbroskolan.

Identitetsskapande Àr nÄgot som stÀndigt sker, det Àr alltsÄ inget bestÄende utan individer formas stÀndigt.  Andra mÀnniskors Äsikter och handlingar, ens sociala bakgrund, trosuppfattning, etisk hÀrkomst Àr bara ett fÄtal av sÄdant som har en roll i individers identitetsskapande. Skolan, som Àr en offentlig plats dÀr elever med olika intressen och bakgrunder möts, Àr enligt min uppfattning en plats dÀr identitetsskapandet sker som mest. Forskning har visat att ungdomstiden Àr den tid i en individs liv som handlar om att finna sig sjÀlv, sin identitet. Det Àr just under denna period som vÀnner fÄr en stor roll i individens liv och eftersom skolan Àr den plats dÀr de spenderar mycket tid pÄ anser jag att personalen i skolan Àven har en viktig roll.    Denna uppsats inriktar sig pÄ en specifik grupp, som bestÄr av fem elever i 18-Ärs Älder som har en kurdisk hÀrkomst, det Àr alltsÄ inget som gÀller generellt för alla elever med kurdisk hÀrkomst utan baseras enbart pÄ dessa informanter. Syftet med denna uppsats Àr att se hur dessa informanter, som lever mellan tvÄ vÀrldar - den svenska och den kurdiska, skapar sin identitet i skolans tillvaro.

The purpose of our master?s thesis is to study the diversity discourse, used in Sweden, particularly the so-called ethnic diversity at the work place discourse.Our aims are to map and analyze the conceptualization of difference used in the diversity rhetoric. We intend to pursue our aim by studying the rhetoric of diversity, used for diversity promotion in the private and public sectors. Also, we will investigate into what conceptualizations of difference are used in the organizations in the name of ?diversity?.

Bakgrund:Att vara HIV positiv kan innebÀra att leva i ett samhÀlle dÀr stigmatisering och fördomar prÀglar bemötandet av de smittade individerna. Sjukdomen har utvecklats frÄn att vara en högt dödlig infektion till att bli en hanterbar kronisk sjukdom med rÀtt medicinering. God vÄrd Àr en mÀnsklig rÀttighet som skall ges till alla oavsett kön, Älder, fysisk kapacitet, etnicitet och religion. VÄrden skall prÀglas av ett öppet förhÄllningssÀtt dÀr individens autonomi och integritet respekteras.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter med HIV uttrycker tillfredsstÀllelsen med vÄrden och hur sjuksköterskan uttrycker attityder i vÄrden av patienter med HIV.Metod:Detta examensarbete var en litteraturöversikt dÀr författarna har samlat vetenskapliga artiklar kring det aktuella kunskapsomrÄdet, analyserat detta och sammanstÀllt resultat för att möta syftet till litteraturöversikten. Databaserna Cinahl och Pubmed anvÀndes och totalt 14 vetenskapliga artiklar valdes ut pÄ studier utförda i Sverige, USA, Kanada och NederlÀnderna.

Syftet med den aktuella pilotundersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för mÀns syn pÄ offerskap genom att studera hur mÀn framstÀller sig sjÀlva som offer för vÄld och om detta kan förklaras utifrÄn brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur framstÀller sig mÀn som blivit utsatta för misshandel som offer i rÀtten? För att besvara frÄgestÀllningen valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod som bygger pÄ observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebÀr att jag vid rÀttegÄngarna intog en dold forskarroll; detta för att inte pÄverka deltagarna med min nÀrvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar dÀr brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.

AbstractTitle: A fair representation? A comparative study of the morning program guests and the context in which they are involved. Author: Hanna Brandt Parkvall & Adam So?derblom Tutor: Anne-Marie Morhed Purpose: This study aimed to investigate and compare the guests and the context in which they are involved, in the morning programs Gomorron Sverige on SVT1 and Nyhetsmorgon on TV4. The thesis is based on three questions that examine how representative the invited guests are in proportion to the country?s population, the subjects that occupy the most space and the types of guests that discuss these topics in the programs.

Problem: I dagens teknologiskt och kulturellt globaliserade vÀrld skapas nya tendenser och riktningar för vÄr kultur. Möjligheten för sprÄk- och kulturmöten av olika slag ökar och med dessa följer blandandet av kulturer med alla dess implikationer, innefattande sprÄket, som grundlÀggande sammanhÄllningsfaktor. SprÄk- och kulturmöten kan resultera i en företeelse som spanglish, vilken Àr en blandning mellan spanskan och engelskan.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att försöka förstÄ hur spanglish kan ses i relation till sociala, kulturella och globala processer, samt vilka funktioner fenomenet har. Med hjÀlp av uppsatsens fyra genomgÄende teman (sprÄk, globalisering, diaspora och förestÀllda gemenskaper) vill jag ta reda pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur kan man förstÄ spanglish som sprÄkligt fenomen?2.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en vÀg mot en skola för alla och i sÄ fall, pÄ vilket sÀtt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, dÀr tolkningen bör fÄ mÀnniskor att tÀnka till och tÀnka om, men Àven teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har anvÀnts. Sociala representationer Àr gemensamma förestÀllningar om vÀrlden som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebÀr att ha ett helhetsperspektiv pÄ olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer Àr utsatta för och queerteori handlar om att ifrÄgasÀtta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som anvÀnds Àr normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla.

Problem/bakgrund:"MÄngfald" Àr ett begrepp som fick fart pÄ 1990-talet och anvÀndes först med tanke pÄ den "ras"/etniska mÄngfalden. "JÀmstÀlldhet" mellan könen har en lÀngre historia bakom sig och Àr fortfarande mer studerat som begrepp. MÄnga företag och organisationer har tagit sig an dessa frÄgor som viktiga att arbeta med och har skapat handlingsplaner och policys. "MÄngfald" innefattar numera ofta en bredare beskrivning dÄ kategorier som sexuell lÀggning, funktionshinder, religion och Àven kön m m Àr inkluderat. Begrepp som dessa uppfattas ofta som ganska sjÀlvklara och med positiv respons, dÀrför Àr det intressant att studera hur en arbetsplats verkligen förhÄller sig kring dessa frÄgor.Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att studera hur begreppen "mÄngfald" och "jÀmstÀlldhet" konstrueras, upplevs och anvÀnds pÄ en förvaltning inom Region SkÄne.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksamma lÀrares uppfattningar om deras kunskaper utifrÄn tvÄ olika generationers lÀrarutbildningar.FrÄgestÀllningnarna i studien var; Vilken bakgrund har respondenterna? Hur beskriver de examinerade lÀrarna relevansen i de olika momenten i lÀrarutbildningen vid GIH? Vilka Àr de examinerade lÀrarnas upplevda skillnader och likheter utifrÄn utbildningarna de gÄtt? Vilka utvecklingsmöjligheter upplever de examinerade lÀrarna att det finns för lÀrarutbildningen vid GIH?Metod: Den metod jag anvÀnt mig av i studien Àr kvalitativ intervju. Jag har intervjuat Ätta yrkesverksamma lÀrare som examinerades frÄn GIH Ären 2001-2002 och 2005-2006. Urvalet var ett flerstegsurval som grundade sig i ett antal kriterier samt ett slumpmÀssigt urval. Intervjuerna spelades in pÄ diktafon och har sedan transkriberats.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mÄngfald sÀtts inom litteraturen i motsatsförhÄllande till varandra dÀr det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mÄngfald kÀnnetecknar olikheter hos mÀnniskor genom exempelvis kön, Älder och etnicitet. Vi ansÄg det dÀrmed vara spÀnnande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mÄngfald förhÄller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de Àven arbetar med mÄngfald. DÀrför ansÄg vi skulle vara ett lÀmpligt företag för oss att undersöka för att besvara vÄr stÀllda problematik. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hÀmmar eller frÀmjar mÄngfalden i ett företag.

I den hÀr uppsatsen undersöks vilken betydelse lÀrares kön och Älder har för gymnasieelevers betyg. Uppsatsen behandlar följande tvÄ frÄgestÀllningar:  ? Har lÀrares kön betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?   ? Har lÀrares Älder betydelse för vilka betyg gymnasieelever fÄr?    För att besvara dessa frÄgor insamlades betygskataloger frÄn kommunala gymnasieskolor i Stockholms kommun. En betygskatalog Àr en lista över eleverna i en viss undervisningsgrupp dÀr det framgÄr vilket betyg eleverna har fÄtt pÄ kursen och vilken lÀrare som har satt betyget. Resultaten visade att lÀrarnas kön inte hade nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för elevernas betyg. I den analys som kontrollerade för elevers kön och etnicitet samt vilken skola och vilket gym-nasieprogram eleven gÄr pÄ fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan vilka betyg kvinnliga och manliga lÀrare satte.

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Denna uppsats har i syfte att undersöka och framföra svenska affÀrsmÀns upplevelser av den bosniska affÀrskulturen. Det vi ville ta reda pÄ var hur svenskar upplevde affÀrskulturen i landet men Àven undersöka hur svenskar som Àr födda i Bosnien och Hercegovina (B&H) upplevde affÀrskulturen. VÄr första huvudfrÄga Àr;Hur upplever svenska affÀrsmÀn den bosniska affÀrskulturen? VÄr andra huvudfrÄga Àr; Hur upplever svenska affÀrsmÀn som Àr födda i B&H den bosniska affÀrskulturen? Vidare har vi valt att undersöka om eventuella affÀrskulturella skillnader pÄverkar företagets transaktionskostnader. För att pÄ bÀsta sÀtt besvara dessa frÄgor har vi valt en abduktiv ansats och vidare haft en flerfallstudie som forskningsstrategi.