Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag används positionering och valkriterier.

 Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i. .

Omfattande förändringar har präglat äldreomsorgen i kommunerna under 1900-talet. Det samhällsekonomiska läget inom äldreomsorgen i kommunerna har krävt nedskärningar, prioriteringar samt effektiviseringar. Den modell som fått störst genomslag är beställar- och utförar modellen. Myndighetsutövning utövas av biståndshandläggare där arbetsuppgifterna utgörs av bedömning, utredning, beslut och beställning, medan utföraren, vanligtvis enhetschef, är den som står för arbetsledning av personal som utför vård.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur biståndshandläggarna ser på sitt arbete och sin roll som handläggare. De frågeställningar som är utgångspunkt för den här studien är bland andra: ?Hur ser biståndshandläggare på sin yrkesroll??, ?Upplever biståndshandläggare rollkonflikter i sin yrkesroll??, ?Om det förekommer rollkonflikter, hur hanterar de dessa konflikter?? och ?Vad anser biståndshandläggarna sina huvudsakliga arbetsuppgifter bestå av??.

Nationella socialförsäkringssystem är inte anpassade för internationella situationer. Problem beträffande socialförsäkringstillhörighet kan därför uppstå när en person arbetar i flera länder samtidigt. EU har skapat ett samordningssystem för att nationella regler ska passa ihop i internationella situationer. Samordningssystemet uppdaterades nyligen genom införandet av förordning nr 883/2004 samt tillhörande tillämpningsförordning som ersatte förordning nr 1408/71 och dess tillämpningsförordning.Samordningssystemet innehåller lagvalsregler som pekar ut vilket stats lagstiftning som är tillämplig på en person i en gränsöverskridande situation. Endast ett lands lagstiftning kan tillämpas på en viss situation.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmässiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, även sådan som inte går att validera. Allt lärande förändrar därför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap är starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lärande medför förändringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bär med sig mellan olika sammanhang och situationer. Omvälvande livshändelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur förskolor arbetar med hållbar utveckling i förskolan. Studien har utförts med strävansmålen inom området naturvetenskap och lärande från förskolans läroplan (Lpfö 98, rev. 2010) som bakgrund. Genom intervjuer med pedagoger har vi studerat hur olika förskolor arbetar med hållbar utveckling. Genom observationer med barn, där vi har varit deltagande genom att utföra två olika experiment, har vi tagit del av barnens kunskaper och tankar kring återvinning och återanvändning.

Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för att försörja sig utan också för att utvecklas som människa och känna sig värdefull inför sig själv och andra. Ofta har man en bild över hur man vill att arbetslivet (och även det övriga livet) ska se ut och utifrån teorier påverkas denna bild av andra då vi vill leva upp till både egna och andras förväntningar.Uppsatsens innehåll och problemformulering handlar om känslor och upplevelser av att leva upp till egna och andras förväntningar kring arbetet. Syftet med undersökningen var att få en förståelse för och visa nyanser utifrån problemformuleringen för en utvald grupp. Syftet var också att undersöka vilka dessa förväntningar är och hur de uppstår samt hur det känns att leva upp eller inte till dem.Undersökningen är baserad på intervjuer och enkäter med åtta personer. Undersökningsgruppen är alla högskoleutbildade, storstadsbor i 30-årsåldern med arbete.Resultatet av undersökningen visar att gruppen känner av flera mer eller mindre tydliga förväntningar från omgivningen och sig själva.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3.

I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010.