?Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. [?]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett Etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

I takt med globalisering och samhällstrender har det blivit allt viktigare för företagen att ta ett bredare ansvar för sitt agerande. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar ekonomiskt, legalt, etiskt samt filantropiskt ansvar och innebär för företagen ett arbete som bygger på lagar, egna initiativ och intressenters förväntningar. Att vara bra på något är också att vara bra på att förmedla det, att kunna kommunicera sitt CSR-arbete. Ämnen som transparens, strategi och förmåga att skicka rätt information genom rätt medium till rätt mottagare är vitala. Rapportens avsikt är att beskriva och skapa förståelse för hur ett detaljhandelsföretag kommunicerar sitt CSR-arbete på ett fördelaktigt sätt.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina årsredovisningar. Vår referensram bygger på teorier kring CSR och på intressentteorin. Dessa används för att dels förklara företagens relation till samhället men också för att förklara innebörden av vad vår definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vår empiriska sektion återfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Den viktigaste slutsatsen kring ocker är att SMS-låneverksamheten sannolikt inte är attlikställa med ocker, som tillämpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primäraanledningen till det är den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva räntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som måste göras.Den allmänna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lån ska likställas medocker är missriktad.

AbstractFor an audit organization, it is important to work toward maintaininga high error climate to handle errors in an efficient and propermanner. This means that it is important for accountants to worktowards high quality of work, reduce and manage errors that mayoccur in their daily work. Therefore, auditors must know how tohandle errors in order to improve efficiency, which can be affected byhow leadership is exercised in the workplace. The error climatemeans being able to act in a manner which will ensure a good jobtowards customers but also within the internal operations.The ethical leadership may thus have an impact on how auditorshandle the error environment both internally and externally. It is veryimportant for customers to have confidence in the business but also tomaintain the order and the general rules of society for accountingfirms.My study aims to show the thinkable relationship between ethicalleadership and the error climate.

En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar.

Under senare år har intresset för etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom näringslivet, både inom företag och i olika yrkesgrupper. Våra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s etikregler, hur de är skrivna samt vilken syn revisorer har på dem. Vi vill också undersöka vilka faktorer utöver FAR:s etikregler som påverkar det etiska beteendet hos revisorer samt på vilket sätt revisionsbyråerna arbetar för att främja etiskt beteende bland sina anställda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyråer i Luleå.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Denna uppsats utgår från tre texter av Torbjörn Tännsjö och tittar på huruvida kollektiv kan sägas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns något sådant som kollektiva handlingar..

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur människor faktiskt verkar tänka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent måste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkäter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

Bakgrund och problem: Banker är en viktig institution i vårt samhälle, och i den senaste finanskrisen var bankerna en viktig aktör. Detta i och med de subprime-lån som var en av orsakerna till krisen utbrott, vars redovisning inte innehöll tillräckligt med information om riskerna. Som ett gensvar på den pågående krisen valde IASB att göra förändringar i IFRS 7, som behandlar upplysningar av finansiella instrument. Krisen vittnar om att bankers agerande kan medföra stora konsekvenser för samhället. De som är anställda inom bank har därför ett stort samhällsansvar, eftersom redovisningen av risker, trots ändringen i IRFS 7, lämnar utrymme för subjektiva bedömningar av vilken information som skall tillföras den.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bära ansvaret för känslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gå över från en part till en annan när informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns också en kort presentation av de Eg-rättsliga regler som finns på området samt en presentation av några tekniska metoder för att åstadkomma säkerhet för information som skickas med e-post..