Motivation av personal har länge varit en viktig fråga för företag. Men de som har till uppgift att motivera personalen det vill säga cheferna, behöver också vara motiverade. Vi anser att detta är mycket viktigt och något som man idag glömmer bort när man ska genomföra organisationsförändringar av reengineeringkaraktär. Vi har därför i denna uppsats tittat på hur man kan använda Michael Maccoby´s teorier för att motivera ledare, till att driva och genomföra en reengineeringsprocess. Maccoby kategoriserar in ledare i olika kategorier vilka motiveras på olika sätt.

Problem: Det finns mycket kritik kring de teorier som används när man värderar ett företag, men oftast finns det inget bra alternativ till teorierna. Samtidigt är dessa teorier bäst lämpade för noterade företag. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats:I vilken utsträckning är finansanalytiker medvetna om de problem som finns med aktie och företagsvärderingar och hur hanteras det rent praktiskt?Syfte: Att undersöka finansanalytikers perspektiv på företagsvärdering särskilt för onoterade bolag.Metod: Kvalitativa intervjuer med näringsliv, med frågor som formulerats efter tidigare forskning.Slutsats: Inom branschen finns ett medhåll om de flesta problem som har uppmärksammats i denna uppsats, men de har även en rad egen kritik. Många av dem var helt oeniga kring vissa punkter som forskare inom området har uppmärksammat.

SammanfattningDenna uppsats handlar om den sociala bakgrundens betydelse för högskolestudier. Uppsatsen bygger på olika teorier som finns inom klassteorin bland annat av Marx, Weber, Bourdieu. Samt har även annan litteratur och teorier används inför fallstudien. Den socioekonomiska indelningen är viktig att studera för att komma ifrån klassindelningen. Jag har både använt mig av svenska socioekonomisk indelning från SCB och Goldthorpes klasschema.Syftet med uppsatsen är att förstå hur studenter värderar högskolestudier i förhållande till samhällsklass, detta med tyngdpunkten på den sociala bakgrundens betydelse.

Detta är en C-uppsats som behandlar fenomenet ätstörningar ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi behandlar frågor om varför drabbade tror att ätstörningar uppkommer och vilka sociala faktorer som påverkar utbredningen och om/hur ätstörningar påverkar identiteten hos en drabbad. Vi har genom kvalitativa intervjuer försökt besvara frågor om hur medias påverkan och de sociala normerna påverkat de intervjuade volontärerna i vår studie samt hur de ser på ätstörningar som sjukdom och dess förlopp och uppkomst. Detta genom att analysera intervjuerna med hjälp av teorier av Mead, etnometodologiska infallsvinklar och teorier om identitet. De personer vi intervjuat arbetar som volontärer inom en volontärorganisation som hjälper människor som är drabbade av ätstörningar.

Denna kvalitativa och induktiva studie, där jag har samlat ihop och bearbetat stora mängder information, analyserat den och dragit slutsatser, avser att undersöka och analysera begreppet operant betingning, och dess betydelse för barns utveckling, samt hur de uppfattningarna om teorierna kan förstås och tolkas mot bakgrund av begreppet fostran i verksamheternas styrdokument, Lpfö 98. Jag har belyst olika aspekter av operant betingning i förskolor för att öka validiteten för reabilliteten. Olika begrepp i Skinners teori används för att förklara och kommentera fyra utvalda händelser och Bronfenbrenner används som komplement för att försöka förklara miljöns effekt på beteenden.I teorikapitlet beskriver jag fyra tidigare forskningsstudier, som jag kommit i kontakt med i mitt sökande när jag har använt mig av mina nyckelord som har relevans för min studie. Jag har även gjort en beskrivning av Skinners teoretiska resonemang kring operant betingning och Bronfenbrenners utvecklingsekologi samt olika synvinklar på deras teorier..

Idén till uppsatsen uppstod efter att ha läst Jan Carlsson et al: s avhandling och artiklar inom ämnet logistiskt förändringsarbete. Flera forskare problematiserar avsaknaden av teorier inom ämnesområdet samt lyfter fram bristerna i den existerande logistikforskningen som enligt forskarna inte lyckas fånga logistikförändringarnas komplexa natur.Syftet med uppsatsen var att med utgångspunkt från befintlig forskning inom området för logistiskt förändringsarbete och supply chain management, utvärdera och analysera logistiskt förändringsarbete i två företag. Utifrån befintliga teorier sammanställde vi en övergripande syntes med syfte att visa vår tolkning av hur logistiskt förändringsarbete skulle kunna hanteras. Ur denna syntes extraherade vi variabler som ansågs vara av betydelse för den empiriska studien. Undersökningen genomfördes som en fallstudie i två företag med ostrukturerade intervjuer med personer inblandade i förändringsarbetet.Resultaten vi kom fram till var att medvetenheten finns om att ta hänsyn till flera dimensioner i förändringsarbetet men det förarbete företagens utför underbygger inte alltid denna vetskap..

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av diskursanalys granska hur makt, motstånd och identiteter skildras i de seriösa serieböckerna Persepolis av Marjane Satrapi, An Arab in America av Toufic El Rassi samt Maus av Art Spiegelman, som alla på ett eller annat sätt handlar om migration. Jag använder teorier som Michel Foucault och Chandra Talpade Mohanty har lagt fram och också litteratur om diskursanalys. Syftet är även att studera synen på serier som berättandeform. Jag diskuterar målgrupper för serieberättelser och huruvida serier håller på att ta sig in i "finkulturen". Där använder jag bland annat Ernesto Laclau och Chantal Mouffes teorier om diskursers kamp med varandra om makt och hegemoni.

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och problematisera vad kulturen sägs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken är utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 års kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns någon tydlig definition av vad begreppet kultur innebär. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet är svårdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent användning.En viktig utgångspunkt för uppsatsen är att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen är sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhållanden viktiga för undersökningen.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att påtvinga motparten sin egen vilja. Sättet man använt flygstridskrafterna på har debatterats under historiens gång. Inom ämnet luftmakt finns det en rad kända och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bäst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vår svenska doktrin ut gällande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vägleder våra luftoperationer? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som återfinns i den svenska doktrinen.

IT-företaget Conect AB var i behov av en förstärkning av sin marknadskommunikation, som innebar en utveckling av deras webbsida, samt en nyproduktion av produktblad om företagets samtliga tjänster, som ska finnas tillgängliga på webbsidan. Då företagets informationskanaler och målgrupp var förutbestämda, återstod en förbättring av budskapet. Med hjälp av teorier inom informationsteknik med inriktning på användbarhet, användbar webbdesign och användbar grafisk kommunikation skulle företagets budskap förtydligas. Tillämpandet av teorierna skulle på så sätt förbättra kommunikationen med potentiella och befintliga kunder.Uppdraget formulerades som en övergripande frågeställning med två delfrågor:? Hur kan man med informationsteknik förbättra ett företags marknadskommunikation?o Hur kan webbsidan byggas upp för att fungera som en länk mellan företag och kund med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar webbdesign?o Hur kan ett produktblad på ett effektivt sätt förmedla information till kunden med hänsyn till teorier inom användbarhet och användbar grafisk kommunikation?Utvecklingen av produkten genomfördes utifrån teorier som gör den enkel och lättförståelig.

Inom geriatriken där den äldre, ofta multisjuke och kanske krisdrabbade patienten vårdas, kan sjuksköterskan ställas inför etiskt svåra situationer som blir svårlösta då det inte är självklart hur dessa skall hanteras. Detta ställer höga krav på sjuksköterskans förmåga att göra bedömningar för att nå en så bra lösning som möjligt. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av etiskt svåra situationer vid vård av äldre. Författarna valde en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom hemsjukvård och särskilt boende som arbetat minst två år inom denna vårdform. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och strukturerades i två huvudteman: begränsningar i patientens autonomi och etiska svårigheter i patientmötet.

Uppsatsen är till formen en reflekterande vetenskaplig essä som undersöker akutsjuksköterskans yrkespraktik. Den egna erfarenheten gestaltad i form av en berättelse från ett arbetspass på sjukhuset är i fokus och undersökningen tar sitt avstamp i den. Det som belyses är de olika kunskapsformer som akutsjuksköterskan lutar sig mot när hon använder sin "kliniska blick"och hur de samverkar och är beroende av varandra. Kunskapsformerna är hämtade från Aristoteles kunskapsbegrepp och stort utrymme ges till den praktiska kunskapen och den praktiska klokheten, som av Aristoteles benämndes fronesis. Texten undersöker också det för sjuksköterskan centrala begreppet omvårdnad utifrån den egna erfarenheten.

Bakgrund: Av tidigare kvantitativ forskning framkommer att individer vill närvara vid återupplivning av närstående.Enligt etiska riktlinjer från Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet och Svenska rådet för hjärt-lungräddning, är det de närståendes rätt att få närvara vid återupplivningen. Trots detta menar viss sjukvårdspersonal att det inte är lämpligt att närstående närvarar vid återupplivningen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka upplevelser av att närvara under återupplivning av närstående. Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa artiklar som alla rör individers upplevelser av att närvara vid återupplivning av en närstående. Kvalitativ innehållsanalys har genomförts för att analysera artiklarnas resultat.Resultat: De flesta individer ville närvara vid återupplivningsförsök av en närstående, då de kan se vad som händer med deras närstående samt trösta och lugna denne.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.