Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.

Etik och kommunikation av etiska frågor har blivit en allt viktigare fråga i affärsvärlden under de senaste åren. Det kallas ofta Corporate Social Responsibility (CSR) eller företags samhällsansvar. Anställda har ofta kallats för företagets viktigaste resurs. Att kommunicera CSR och engagera medarbetarna i en sådan satsning kan ha en mängd olika fördelar, däribland minskad frånvaro och personalomsättning, ökat engagemang för jobbet, ökad hjälpsamhet bland personalen och skapande av nya kontakter (Bhattacharya et al., 2008; 2009). Denna uppsats ska därför undersöka hur större svenska företag gör för att förmedla sina CSR-satsningar och engagera de anställda i dessa.Två fallstudier, med ABB och Posten, har utgjort den empiriska grunden, och har gjorts genom intervjuer med hållbarhetsansvariga som kompletterats med uppgifter från företagens webbplatser.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är en demenssjukdom kallas också de anhörigas sjukdom. Ansvaret för en närstående med Alzheimers sjukdom som behöver mycket hjälp och stöd, påverkar de anhörigas livsvärld i många avseenden. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att vara anhörig till en närstående med Alzheimers sjukdom.                                                                                Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där fem självbiografier analyserades med manifest innehållsanalys. Studien hade kvalitativ design med induktiv ansats.                                                                                    Resultat: Sjukdomen gör att livet förändras och att de anhöriga ställs inför olika etiska dilemman, de upplever hur det är att få och inte få hjälp samt hur relationerna påverkas. Under sjukdomens gång finns det stunder av lycka och nya insikter mognar fram.                                                                            Slutsats: Resultatet visar att anhöriga inte bara upplever lidande utan även välbefinnande under den närståendes sjukdomsförlopp.

Sverige har sedan 1988 fastställt döden genom hjärnrelaterade dödskriterier, vilket gör det möjligt att ta tillvara organ för transplantation. Den enskilda individen har självbestämmanderätt när det gäller att donera sina organ och kan under sin levnadstid registrera sitt ställningstagande. Många etiska konflikter råder runt donationsfrågan - vad är rätt och vad är fel? Vilket beslut skall man som anhörig fatta när man oväntat hamnat i en traumatisk situation där en närstående avlidit och visar sig kunna vara en potentiell donator? Studiens syfte var att kartlägga faktorer som påverkar anhörigas beslut för eller emot organdonation, vid närståendes död. Metoden som har använts är litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar ingår.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med visshet om en nära förestående död. Med detta menas att personer i litteraturstudien visste att de led av en terminal sjukdom, vilket innebar att de levde med progressiv obotlig sjukdom som skulle leda till funktionsnedsättning och död. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutliga kategorier: Att fråga sig varför och inte vilja lämna allt: att vara osäker, sårbar, rädd och frukta det okända: att befinna sig bortom all hjälp: och att njuta av livet och se döden som god. I resultatet framkom att kontroll över döden var viktigt. Önskan om kontroll kan öka betydelsen av sjuksköterskors reflektion beträffande inställningen till önskan om dödshjälp, eftersom denna önskan kan ge upphov till etiska konflikter.

Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen.

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Syftet med uppsatsen var att undersöka attityder och förhållningssätt hos en grupp lärarstude-rande till hur Internet används för undervisning och som verktyg i det framtida arbetslivet. Resultatet visar att inställningen inte är en odelat positiv till detta vilket går att tolka på olika sätt. Datorvanan hos de blivande lärarna varierar kraftigt från nybörjarnivå till mycket van användare. Källkritik är något som tas upp av samtliga blivande lärare som viktigt att tänka på, liksom etiska frågor. Essensen av undersökningen visar på en osäkerhet hos blivande lära-re inför hur innehållet på Internet kan användas i undervisningen.

Tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Var tionde person har alltså särskilda behov i sitt resande och är därmed beroende av att hela destinationens miljö är tillgänglig. Tillgänglighet är någonting som Stockholm Stad arbetar med då de har som mål att år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Stockholm är en destination och en destination består av många olika aktörer, både kommersiella och icke kommersiella. Studien syftar därför dels till att undersöka om, och i så fall hur, en god tillgänglighet i Stockholm skulle påverka de enskilda turistiska aktörerna på destinationen.

Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande.

Uppsatsen undersöker, med utgångspunkt i den svenska pressens självreglering, de syften och strävanden som legat till grund för den svenska pressens etiska riktlinjer. Genom en diskursanalytisk metod och med stöd av Hannah Arendts teorier om makt, den sociala sfären och samhällsintresset analyseras tidningstexter och diskussioner på Publicistklubben under åren 1930-1940 och 1950 -1970. Uppsatsen argumenterar för att den privata sfären har bestämts i förhållande till den samhällsnytta som en publicering innebär, och i de fall då en sådan funnits har händelsen befunnits vara offentlig, och i de fall då en publicering inte tjänat samhällsintresset har händelsen befunnits vara av privat karaktär. Detta har lett till att pressens funktion blivit den av en normerande instans för samhällsmedlemmarna, samtidigt som normen själv etablerar en makt i pressen genom att värdera vilka som kan eller inte kan få uppträda i offentligheten. Denna värdering sker utifrån den roll som pressen har tilldelats i samhället, vilket på förhand bestämmer en åsikt eller handling som legitim eller inte i förhållande till det syfte som pressen har..

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.