Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de två världskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, såsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska ställningstaganden stämde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade på västvärldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen på beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stämde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Genomförandet av MiFID-direktivet år 2005 har påverkat privatrådgivarens arbete i stort. Regeländringarna blev starten för flertalet förändringar i bankbranschen och ett större fokus lades på branschetik samt etik vid rådgivningssituationen. Syftet med studien har varit att försöka fastställa vad som påverkar privatrådgivaren i arbetet med etiska aspekter i en rådgivningssituation. Undersökningens övergripande karaktär var en kvalitativ fallstudie som utgår ifrån aktörssynsättet. Den teoretiska referensramen kom till att bestå av institutionell teori, agentteori samt etisk teori.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket.

Syftet med arbetet är att beskriva på vilket sätt tre Disneyfilmer, från olika tidsperioder, skulle kunna påverka barn mellan fyra och tio år, både religiöst och etiskt. De filmer vi analyserat är Askungen från 1950, Lilla sjöjungfrun från 1989 och Prinsessan och grodan från 2009. Genom att tillämpa den hermeneutiska tolkningsmetoden har vi analyserat och tolkat varje films religiösa och etiska budskap. Resultatet vi kommit fram till är att dessa filmer har budskap som härstammar från kristna etiska värderingar. Det religiösa budskapet blev synligt eftersom de religiösa och etiska budskapen ofta går hand i hand.

I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.

Syfte: Revisorers objektivitet är ett krav samt en av de grundläggande principerna för att revisorer ska kunna upprätthålla god yrkes- och redovisningssed. I samband med de stora redovisningsskandalerna i början på 2000-talet har revisorers objektivitet ifrågasatts. Flertalet studier har gjorts för att se vad det är som påverkar revisorernas objektivitet bland annat har det forskats på hur klientidentifkation, erfarenhet och andra personlighetsfaktorer påverkar revisorernas objektivitet. Vår avsikt med denna studie är att bidra med ökad kunskap om vad som påverkar revisorers objektivitet genom att undersöka flera olika faktorer och dess påverkan på revisorernas objektivitet. Vi kommer att undersöka följande faktorer:Transformativt ledarskapDen etiska kulturenDen moraliska identitetenMetod: Data samlades in genom en enkätundersökning där vi mätte det transformativa ledarskapet, den moraliska identiteten, den etiska kulturen och revisorernas objektivitet.

Syftet med den genomförda studien var att se om elever tar till sig nya kunskaper praktiskt om Förintelsen, jämfört teoretiskt och om det i sin tur lägger grund för etiska och moraliska ställningstaganden. Undersökningen kom därmed att grunda sig på både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, genom enkätundersökningar, observation och reflektionstexter. I undersökningen kom fyra klasser i årskurs nio från två skolor i Norrbotten att medverka. Utav de 75 eleverna som medverkade, var det nio elever från Skola 1 som reste till Polen för att se förintelselägren Auschwitz I och Auschwitz II-Birkenau.I studien framkommer det att resan till Polen kom att bidra till att de nio eleverna kom att skapa sig bredare kunskap, samt djupare etiska och moraliska ställningstaganden. Detta i jämförelse med deras jämnåriga i denna undersökning.

Bakgrund: All sjukvård som bedrivs i Sverige är frivillig, även den psykiatriska vården. Dock kan vården ibland ske med tvångslagar mot patienters vilja. När sjuksköterskan begränsar en patients autonomi i form av tvångsåtgärder kan det bidra till att sjuksköterskan upplever det etiskt jobbigt även om syftet är att göra gott för patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvingande åtgärder mot patienter med psykossjukdom inom psykiatrisk slutenvård, ur ett etiskt perspektiv. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades av författarna.

Bakgrund: Att ta beslut om ej HLR började redan på 50-talet och har visat sig vara ett svårt etiskt beslut. Ofta missförstås begreppet ej HLR och behandlingsbegränsningar av vårdpersonalen, vilket i förlängningen kan leda till olika vård av olika patienter beroende på hur den personal som är i tjänst tolkar begreppet. Sjuksköterskor ställs ofta inför etiska dilemman vid beslut kring behandling i livets slutskede, dels gentemot läkare och undersköterskor men även gentemot patient och anhöriga. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av behandlingsbegränsningsbeslut gällande ej HLR. Metod: Semistrukturerad intervjustudie av åtta sjuksköterskor på en akutvårdsklinik, analys med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanställa befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal ställs inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hänsyn till etiska aspekter på HLR. En litteraturstudie genomfördes där tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod när det gällde ambulanspersonalens beslut om att påbörja HLR eller inte, på patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller äldre terminalt sjuka patienter. Ibland kränkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att påbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan från patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sådana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Inom intensivvård finns de största möjligheterna till att rädda och upprätthålla liv. Dock räcker inte alltid dessa teknologiska möjligheter till utan det måste beslutas om att avstå eller avbryta livsuppehållande vård. Detta svåra beslut angående en annan männi-skas liv kan leda till etiska och moraliska svårigheter då man måste ta hänsyn till flera olika aspekter så som medicinska riktlinjer, etiska riktlinjer, lagar och yrkeskoder samt patientens vilja och välbefinnande. Syftet med studien är att belysa intensivvårdssjuk-sköterskans perspektiv och upplevelser i samband med avstående eller avbrytande av livsuppehållande vård och övergång till palliativ vård. Metoden som används är en litte-raturstudie som bygger på nio stycken artiklar, som bearbetades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

A1254De senaste åren har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmänhetens och mediernas intresse. Banco är en av de fondförvaltare som blivituppmärksammade i medierna för att aktivt påverka företag som de har aktieinnehav i attförändra sina arbetssätt för att stämma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte är att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrån soft regulations . Dessa är en typ av regleringar som skiljersig från traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet är Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgångspunkterna. Det empiriska materialet består av sekundärdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter återger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.