Bakgrund: HÄrskyddet Àr ett viktigt element för att kunna upprÀtthÄlla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmÀrksammas tillrÀcklig noga och inga undersökningar gÀllande hÄrskyddet som barriÀrskydd, har författaren inte kunna fÄ fram. Syftet: Syftet med denna studie Àr att undersöka operationspersonalens motiv till val av hÄrskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frÄgeformulÀr och deduktiva analysmetoder anvÀndes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har pÄverkat deltagarna vid val av hÄrskydd, Àr komforten och nÀrheten till operationssÄret.

Denna magisteruppsats har som syfte att studera förÀndringsprocesser och motstÄnd. Problemet bestÄr i att hitta nya sÀtt att hantera motstÄnd mot förÀndring. DÄ förÀndringar Àr en naturlig del i en organisations livscykel och motstÄnd Àr ett vanligt fenomen i en förÀndring, Àr det viktigt att veta hur det uppkomna motstÄndet kan hanteras. MotstÄnd orsakar mÄnga förÀndringsprocessers fall och medför Àven extra kostnader om det inte hanteras pÄ ett för organisationen gynnsamt sÀtt. Studien har ett tydligt teorifokus dÀr vi tar upp teorier som behandlar förÀndring och motstÄnd.

En virtuell organisation (VO) Àr resultatet av den snabba och mÄlmedvetna utvecklingen, dÀr exempelvis tvÄ företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och pÄ sÄ sÀtt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet bestÄr av en grupp mÀnniskor med spetskompetens. Detta arbetssÀtt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgÄng till samma information, oavsett var arbetsplatsen Àr geografiskt lokaliserad.Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansÄg vara viktiga, dÄ virtuella lag skapas inom en VO.

Att den rika vÀstvÀrlden mÄste behÀrska sin konsumtion Àr ett synsÀtt som har fÄtt stort genomslag. Miljöproblemen vÀxer och arbetare utnyttjas runt om i vÀrlden. NÀr frÄgor om hÄllbarhet uppmÀrksammas alltmer, fÄr Àven etisk konsumtion ökad uppmÀrksamhet. Samtidigt som efterfrÄgan av etiska produkter ökar och företags ansvarstagande aktiviteter ökar har en viss problematik med kommunikation mellan företag och konsumenter uppmÀrksammats. Samtidigt som konsumenter efterfrÄgar mer information att grunda sina etiska val pÄ sÄ dömer de lÀtt ut företags etiska agerande som skenheligt.Ett nytt sÀtt att informera om ansvarstagande aktiviteter ser vi hos Dole Organic.

FrÄgan om en tillgÀnglig hemsida har fÄtt en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man fÄ en tillgÀnglig hemsida. En rapport frÄn FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgÀnglighetsproblem och kommunen bestÀmde sig för att förbÀttra tillgÀngligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgÀnglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport Àr att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i VÀgledningen 24-timmarswebben och dÀrigenom se hur tillgÀnglig Osby kommuns hemsida Àr.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till omrÄden med tÀtortsnÀra hÀsthÄllning i VÀstra KÀrrstorp samt i Norrskog i Svedala kommun. Vi har valt att fokusera pÄ problematiken kring vilka faktorer som pÄverkar vid utbyggnaden av tÀtortsnÀra hÀsthÄllning. Vad hÀnder nÀr tÀtorterna byggs ut och genom dessa nÀrmar sig befintliga hÀstgÄrdar, eller om nya hÀstgÄrdar vill etablera sig nÀra befintlig bebyggelse? Funktioner sÄsom bostÀder, verksamheter och rekreationsomrÄden mÄste samsas och samtidigt mÄste hÀnsyn tas till allergier och andra störningar. Vi har Àven studerat hur hÀstnÀringen pÄverkar samhÀllet, bÄde genom de problem som uppstÄr, till exempel buller och allergier, samt de ekonomiska möjligheter som uppstÄr genom ridsporten och alla binÀringar kring denna.

I det dagliga mötet med elever stÀlls lÀrare inför utmaningar som krÀver att lÀraren besitter en förmÄga att ta stÀllning, bÄde etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma dÄ lÀraren tvingas göra avvÀgningar mellan olika etiska och moraliska hÀnsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsÀtter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik.

Detta examensarbete behandlar lÀrares sÀtt att se pÄ och undervisa i etik, samt lÀrares pÄverkan pÄ barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lÀrarna i min undersökning ser som sin frÀmsta uppgift att stödja barnens utveckling, sÄ att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller vÀrderingsövningar. Informanterna anser att deras pÄverkan pÄ barnens utveckling Àr vÀldigt stor, nÄgot som styrks av litteraturgenomgÄngen..

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvÀrdering av i vilken grad högskolan iHalmstad lyckas med att uppfylla de mÄl och riktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen isamhÀllskunskap pÄ gymnasienivÄ. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod avfem individer som alla genomfört samhÀllslÀrarutbildningen pÄ högskolan i Halmstad.Intervjuteman var Àmneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan ochpraktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner attsamhÀllskunskapslÀrarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mÄl ochriktlinjer som lagts fast för lÀrarexamen med avseende pÄ dess undervisning kring dendemokratiska skolan och dess bestÄndsdelar som till exempel vÀrdergrundsfrÄgor och allamÀnniskors vÀrde samt ifrÄga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. MÄlenoch riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gÀllerÀmneskunskaper och dess tillÀmpning i skolorna, allmÀn och Àmnesdidaktik, betygsÀttningoch bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande ochhantering av krÀnkningar och diskriminering..

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hÀlso- och sjukvÄrden och Àr idag en av de vanligaste vÄrdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner Àr den enskilt viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan pÄverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vÄrda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide anvÀndes som stöd vid intervjuerna.

Globalisering och hÄllbar utveckling Àr nya företeelser och företag har behövt adoptera nya operativa riktlinjer för att inkorporera dessa begrepp. Sedan globaliseringen av kapitalismen efter Sovjet Unionens fall har avreglering skett i snabb takt och företag har behövt Àndra pÄ sina verksamheter för att bevara konkurrenskraftiga. Konsekvenserna frÄn avregleringarna pÄverkar dock miljontals arbetstagare, sÀrskilt i utvecklingslÀnder, och kunderna i till exempelvis vÀstvÀrlden har omedvetna om problemen. Allteftersom kunderna fÄr reda leverantörskedjornas negativa inverkan pÄ samhÀllen i stort, samtidigt som kunder allt mer vill identifiera sig med sina produkter, ökar efterfrÄgan för socialt, miljömÀssigt och etiskt hÄllbara produkter. Eftersom företag numera ser deras ansvarstagande som ett medel för riskhantering för att undvika att skada deras varumÀrkens rykte, har ansvarsfull tillverkning blivit en viktig faktor för att sÀkerstÀlla lÄngsiktig vinst.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp Àr den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebÀr bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gÀllande preoperativa riktlinjer och allmÀnna omvÄrdnadsÄtgÀrder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer pÄ sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitetssÀkring och sammanstÀlldes med stöd av innehÄllsanalys.