Syfte: Att undersöka i vilken utstrÀckning sjuksköterskor pÄ en akutmottagning följde riktlinjer om vÄldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors instÀllning till att rutinmÀssigt frÄga om vÄld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptÀcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvÄrd samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: TvÀrsnittsstudie i form av enkÀtundersökning. Ett bekvÀmlighetsurval gjordes och enkÀter lÀmnades ut till sjuksköterskor (n=110) pÄ akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: FÄ sjuksköterskor frÄgade om vÄld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om vÄld.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr det att verka i samband med larm vilket innebÀr signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som krÀver omedelbara vÄrdÄtgÀder. Larmsituationer innebÀr att anestesisjuksköterskan lÀmnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och fÀrdigheten Àr ofullstÀndiga, vilket kan hota patientsÀkerheten samt medföra vÄrdskada och vÄrdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlÀgga vilka kompetenskrav som vÄrdenhetschefer stÀller pÄ anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara pÄ studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Den palliativa vÄrden ska vila pÄ etiska utgÄngspunkter och en helhetssyn av patienten samt utgÄ frÄn patientens behov. Centralt för den palliativa sjuksköterskan Àr att vara relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. God omvÄrdnad i livets palliativa slutskede och vilka nutritionsÄtgÀrder som ska vidtas nÀr inte lÀngre föda via munnen Àr möjligt, Àr svÄra beslut att ta för att ge patienten en fridfull död. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att ge, avsluta eller avstÄ enteral eller parenteral nutrition till patienter i palliativt slutskede. Metod: En litteraturöversikt genomfördes dÀr totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs (2006) modell.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Det övergripande syftet med detta arbete var att skapa en övergripande sammanstÀllning rörande Àmnena flödesproblem och silodesign och specifikt ta fram riktlinjer för hur massflöde ska uppnÄs i silos för hantering av olika biobrÀnslen. Dessutom syftade arbetet till att ta upp tvÄ autentiska exempel med flödesproblem och hur dessa kunde designas om för massflöde. För att ta fram riktlinjer har arbetet utgÄtt frÄn vÀrden framtagna av Wu, Schott & Lojdewijks (2011). Dessa har sedan bearbetats i programvaran Silo Stress Tool skapad av Dietmar Schulze (2013) för att utvinna grÀnsvÀrden för massflöde beroende av egenskaperna internfriktion, vÀggfriktion och vinkel pÄ silons ficka. Resultatet visar grÀnsvÀrden för massflöde för bÄde cirkulÀra och rektangulÀra silos.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Bakgrund: Genom lÀkemedelsreformen överfördes kostnadsansvaret för lÀkemedel frÄn staten till landstingen med syfte att dÀmpa de skenande lÀkemedelskostnaderna. I dagslÀget Àr det patientavgifterna och förskrivningen av lÀkemedel som landstingen kan pÄverka. Om förskrivningen ska Àndras för att minska kostnaderna Àr det lÀkarna som mÄste pÄverkas till att Àndra sitt förskrivningsmönster. I studier av hur lÀkare möter krav pÄ ekonomistyrning har tre starka institutioner ? etiska regler, hög grad av autonomi samt ett kunskapsövertag gentemot andra grupper ? identifierats.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

I och med ombyggnationer i Stockholmsförorten HÀsselby strand planeras det nu för en restaurering, tillgÀnglighetsanpassning och utveckling av den befintliga vegetationen i parken StrÄket. Tidigast hösten 2008 kommer restaureringen att pÄbörjas. Parken stod fÀrdig vid mitten av 60-talet men uppfördes enligt stockholmsstilens ideal, vilket var rÄdande för parker som anlades under 40- och 50-talet. VÀxtmaterialet frÄn den hÀr tiden behöver i hög grad ses över idag med avseende pÄ bland annat funktion och kondition, vilket ocksÄ den aktuella parken Àr i behov av. Syftet med arbetet Àr att ge förslag pÄ riktlinjer till hur parken ska utvecklas och dÄ med avseende pÄ de mÄl som ocksÄ föreslÄs. För att kunna förstÄ parkens uppbyggnad och hur stockholmsstilen Äterspeglas i parken redovisas inledningsvis historik och kulturvÀrden. För att klargöra om parkens ingÄende element, funktioner med mera finns en inventering- och analysdel. .