Bakgrund: Eutanasi kan beskrivas som att en mÀnniskas liv avslutas pÄ dennes begÀran. I de flesta delar av vÀrlden Àr eutanasi olagligt. FÄ studier har genomförts i syfte att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors attityder till eutanasi. Syftet var att belysa bakomliggande faktorer avseende sjuksköterskors attityder till eutanasi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt frÄn nio vetenskapliga studier, med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering pÄ nÀtet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer anvÀnds dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn pÄ namnpublicering. Journalisterna har en vÀldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, bÄda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frÄgorna till de etiska riktlinjerna och allmÀnintresset. De har Àven en lÀttsam instÀllning till fÀllningar i PO och stÀmningar, dÀr bÄda sÀger att det Àr nÄgot de rÀknar med. Ingen av dem vill se lagÀndringar och menar att systemet vi har idag Àr fullt tillrÀckligt.

Ortopedingenjören har rÀtt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förÀndring av yrkets förutsÀttningar och hur de ser pÄ den egna yrkesprofessionen saknas det i dagslÀget kunskap om.Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill sÀga ortopedingenjörers syn pÄ sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att stÀlla ovanstÄende begrepp i relation till före och efter legitimering.Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehÄllsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhÀlle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete Àr att se hur skolorna tolkar och omsÀtter styrdokumentens riktlinjer angÄende rasism och nazism. Jag vill ocksÄ undersöka hur nazisterna gÄr till vÀga nÀr de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har jag kommit fram till att det krÀvs betydligt mer engagemang och kunskap hos lÀrare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Livsmedelverkets riktlinjer för Bra mat i skolan Àr det enda styrdokument som finns förskolmÄltider. DÀr beskrivs hur pedagogisk mÄltid med fördel ska ingÄ i pedagogernasuppdrag. Studier har dock visat att pedagoger kÀnner sig osÀkra i sin roll under mÄltiden,vilket kan bero pÄ pedagogernas brist pÄ utbildning och kunskap om mat och nutrition. FrÄganÀr hur lÀrare kan förvÀntas att agera som förebilder vid mÄltiden nÀr det inte finns nÄgraofficiella riktlinjer som stöd, eller nÀr det inte finns professionell kunskap om mat ochnutrition?Syftet var att kartlÀgga pedagogernas syn pÄ sin roll under den pedagogiska mÄltiden ochvilken instÀllning de har till denna.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

Detta examensarbete Àr en undersökning i hur riktlinjer anpassade för Serious Games-genren kan anvÀndas i utvecklingen av trÀningsmoment till ett simpelt kooperativt plattformspusselspel. Undersökningen baserades pÄ en analysmodell vid namn RETAIN (Relevance, Embedding, Transfer, Adaptation, Immersion, Naturalization) vilken utvecklats specifikt för att analysera och hjÀlpa till vid utvecklingen av inlÀrningsspel. Denna modell har anvÀnts för att analysera plattformspusselspelet Braid, varefter analysen har anvÀnts som riktlinjer under utvecklingen av ett eget verk. RETAIN-modellen har Àven anvÀnts för att analysera det egna verket.Efter undersökningen har jag kommit fram till att RETAIN-modellen i sitt originalutförande ej lÀmpar sig för utveckling av trÀningsmoment i underhÄllningsspel dÄ kraven pÄ spel i Serious Games-genren och underhÄllningsspel Àr alltför olika..

Bakgrund och problem: PÄ senare Är har CSR-frÄgor, och i synnerhet miljöfrÄgor, blivitmer frekvent förekommande i massmedia. I takt med att CSR-medvetandet har vÀxt harföretagens olika intressenter börjat stÀlla allt högre krav pÄ företagen att de skall redovisahur de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor. En organisation som arbetat med att skapa riktlinjerför hur företag kan redovisa hur de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor Àr Global ReportingInitiative (GRI). Under 2007 beslutade den Svenska regeringen, som första landet ivÀrlden, att samtliga statliga företag frÄn och med 2008 skall presentera enhÄllbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Syftet med denna uppsats Àr att granska etturval av de statliga företagen och undersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fÄtt pÄmiljödelen i företagens hÄllbarhetsredovisningar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska ett urval av de statliga företagen ochundersöka vilket genomslag GRI:s riktlinjer har fÄtt pÄ miljödelen i företagenshÄllbarhetsredovisningar.AvgrÀnsningar: I denna uppsats kommer endast Ärsredovisningar ochhÄllbarhetsredovisningar frÄn fem statliga företag under Ären 2007 och 2009 attundersökas.Metod: I denna uppsats har texter frÄn hÄllbarhetsredovisningar och Ärsredovisningarsamlats in och analyserats manuellt.Slutsatser: Samtliga av oss undersökta företag har innehÄllsmÀssigt utökat sinmiljöredovisning sedan reglerna infördes.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Alla kommer dagligen i kontakt med prestanda. Vare sig det Àr att köra bil eller att starta sin TV i hemmet sÄ finns det prestanda i dessa av en viss mÀngd vilket resulterar i hur snabbt bilen accelererar och hur mycket den orkar med, eller hur snabbt TV:n startar och byter kanal. Detta Àr tvÄ olika scenarion dÀr de flesta troligtvis bryr sig mer om bilscenariot. Detta kan dock förÀndras helt plötsligt nÀr det tar tio sekunder att byta kanal pÄ sin TV. Man kan dÄ sÀga att prestanda inte prioriterats och att kunden dÄ blir lidande.UtifrÄn dessa scenarion kan man se hur viktigt prestanda kan vara, Àven i vardagliga situationer som vi inte ens reflekterar över.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows ? qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

IT-marknaden förÀndras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gÀller för en verksamhet, den Àr dynamisk och förÀndras hela tiden. En IT-strategi kan hjÀlpa till att hantera dessa förÀndringar samt underlÀtta och förbÀttra arbetet med IT.Studiens syfte Àr att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gÄ till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara pÄ studiens problemstÀllning genomfördes dÀrmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet bestÄr av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gÄ till.