Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd och hur uppfattningen av moralisk stress pĂ„verkades av sjuksköterskans Ă„lder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer nĂ€r de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rĂ€tt handling. Effekter av detta kan leda till dĂ„lig sjĂ€lvkĂ€nsla, depression eller att arbetsplatsen lĂ€mnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vĂ„rdande som till exempel ineffektiv vĂ„rd nĂ€r lĂ€karen gav inkompetent vĂ„rd. Även vid meningslöst livsuppehĂ„llande vĂ„rd upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod Ă€ven moralisk stress.

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjÀlp och detta Àmne vÀcker stor debatt vÀrlden över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader lÀnderna emellan. Syfte.

Spelmotor Àr benÀmningen pÄ den komponent som hanterar en del av mekaniken i ett datorspel. Förutom funktioner för grafik, fysik etc. finns ocksÄ funktioner för rörelser, interaktion med vÀrlden etc. I detta examensarbete gÄr vi in pÄ hur en spelmotor för morgondagens mobiltelefon kan se ut, samt vad dagens mobiltelefoners hÄrdvara och mjukvara saknar för att dagens PC-spel ska kunna portas till dem. Stödet för att spela avancerade spel pÄ mobiltelefoner vÀxer stÀndigt och inom nÄgra Är bör hÄrdvaran vara ungefÀr densamma som pÄ PC.

Bakgrund och problem: Efter de omtalade revisionsskandalerna i början av 2000-talet riktades ökade krav pÄ revisorerna, vilket innebar att revisionsregelverken stramades Ät. Som ett led i för att sÀkerstÀlla den interna kvalitetskontrollen inom revisionsföretagen har en ny internationell standard tillkommit, nÀmligen ISQC 1. Vad gÀller byrÄstorlekens pÄverkan pÄ revisionskvaliteten föreligger det tidigare utredda aspekter kring detta samband. Dessutom har medvetenheten kring de etiska principerna inom revisionsföretaget kommit att bli allt viktigare. Det har genom Ären visat sig vara svÄrt att kunna faststÀlla en universell definition kring begreppet revisionskvalitet, som Àr att betrakta som mÄngfacetterat.

Detta arbete Àmnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktÀr. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare sÄ han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör lÀggas mest tid pÄ under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom Àmnet kroppssprÄk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktÀr animerades med ett kroppssprÄk som tyder pÄ ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvÀrderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning dÀr det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den efterstrÀvande sinnestÀmningen effektivast.

Den traditionella miljöredovisningens tid Àr förbi och hÄllbarhetsredovisning Àr nÄgot som blir allt vanligare i samhÀllet. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar anvÀndas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen Àr en stor del av hÄllbarhetsredovisningen och olika ramverk föresprÄkar vad den bör innehÄlla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hÄllbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), redovisar intressentanalyserna i sina hÄllbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ granskningar, med hjÀlp av vÄr analysmodell, av samtliga företags hÄllbarhetsredovisning för att kunna faststÀlla hur företagen redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vÄr granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vÄr granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer nÀr det gÀller vad intressentanalysen innehÄller. Trots detta visar vÄr studie att företagen redovisar GRI:s riktlinjer pÄ olika sÀtt. Företagen redovisar riktlinjerna i allt frÄn matriser till löpande text i hÄllbarhetsredovisningarna.

Idag tar det 5-10 Är att fÄ diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet pÄ endometrios Àr svÄra menstruationssmÀrtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonÄren. TonÄringar som har problem med svÄra menstruationssmÀrtor söker sig oftast till ungdomsmottagningen dÀr de trÀffar en barnmorska. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonÄringars svÄra menstruationssmÀrtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes dÀr sex barnmorskor intervjuades.

Barnens bÀsta ska enligt Konventionen om barnets rÀttigheter alltid sÀttas i frÀmsta rummet.Syftet med denna rapport Àr att reda ut pÄ vilket sÀtt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat tvÄ poliser samt tagit del av litteratur och övriga kÀllor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att bÄde Rikspolisstyrelsen och poliserna vi intervjuat anser att ÀmnetÀr viktigt och ska efterföljas men att det Ànnu inte finns tydligt uppstÀllda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. VÄr egen slutsats av rapporten Àr bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgÀngliga för poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rÀttigheter pÄ bÀsta sÀtt ska kunnatillgodoses..

Gislaveds kommun stÄr likt mÄnga andra kommuner inför en utmaning dÄ stora pensionsavgÄngar vÀntas. För att stÄ sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften mÄste kommunen framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta Àr att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina förestÀllningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och Äsikter har legat till grund för denna studie. Syftet Àr att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori fÄr vi en ökad förstÄelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrÄgar.Resultatet av vÄr studie har visat att Gislaveds kommun i dag mÄste arbeta mer med frÄgor kring ledarskap.

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r den tredje vanligaste sjukdomen i vĂ€stvĂ€rlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vĂ„rdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades pĂ„ fyra sjĂ€lvbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vĂ„rdats för Anorexia Nervosa.

Under 2010 diagnostiserades 55342 personer i Sverige med cancer. Cancersjukdom behandlas med kirurgi, strÄlbehandling, cytostatika, immunterapi, hormonbehandling och mÄlsökande behandlingar. För att sÀkerstÀlla att nya behandlingsmetoder Àr bÀttre Àn nuvarande metoder provas de i kliniska studier. Forskning pÄ mÀnniskor Àr omgÀrdat av flera etiska principer, riktlinjer och lagar. I kliniska studier anses inklusionen av deltagare vara en av de mest krÀvande delarna.

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  Àr att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Introduktion: För att tandvÄrden skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvÄrd som ett stöd. Dessa grundas pÄ tidigare forskning och bygger pÄ evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utstrÀckning tandhygienister kÀnde till och tillÀmpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvÄrd avseende preventions- och behandlingsÄtgÀrder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.FrÄgestÀllningar:Var har tandhygienisterna funnit information gÀllande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva ÄtgÀrder enligt NR anser tandhygienisterna Àr de bÀst lÀmpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av ÄtgÀrder efter jÀmfört med före implementeringen?Metod: TrettioÄtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förÀndringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtrÄd i kombination med fluorpreparat vid tillstÄndet ?Initial kronkaries? jÀmfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan ÄtgÀrd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , vÀrdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förÀndringsagenter anvÀnde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit Àn tidigare.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier nÀr minderÄriga barn och unga ska fÄ komma till tals i svenska nyhetsmedier, och pÄ vilket sÀtt myndighetsgrÀnsen ingÄr som en parameter nÀr mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas pÄ detta omrÄde. FrÄgorna diskuteras ur ett barnrÀttighetsperspektiv, och utgÄr frÄn barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fÀllande av anmÀlda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begÄs i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer Àr betydligt fÀrre, och dÄ framför allt nÀr barn fÄr personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgÄr att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner frÄn vÄrdnadshavare. Försiktighetsprinciper och mÄlgruppstÀnkande dominerar över mÄngfaldsprinciper.