Sök:

Sökresultat:

1925 Uppsatser om Etiska principer - Sida 7 av 129

Etiska problem kring så kallat onödiga ambulanstransporter

I och med ökade krav för sjuksköterskor i ambulans de senaste åren är det av stor vikt att ambulanssjuksköterskorna hela tiden håller sig uppdaterade med den senaste kunskapen inom medcin, omvårdnad, etik med mera. Ambulanssjuksköterskans arbetsuppgifter har utvecklats och blivit fler och de har även fått ta ett större ansvar. Syftet med studien var att belysa hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar etiska problem då de bedömt att patienten inte har behov av ambulanssjukvård samt deras uppfattningar om hur de etiska problemen kan undvikas. Metoden var kvalitativ intervju med tre ambulanssjuksköterskor. Resultatet visade att etik diskuterades även om många inte använde begreppet etik.

ESG-betyg på den svenska fondmarknaden : En jämförande studie av etiska och traditionella Sverigefonder

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

Etisk affärskultur i små och stora revisionsfirmor : En studie om skillnader i den etiska affärskulturen och dess påverkan på revisorers objektivitet

Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer.Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av.

Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Hur etiska är etiska fonder? - en studie av fem svenska fondförvaltare

Bakgrund och problem: Det finns i dagsläget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det råder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen är. Under senare år har samhället kännetecknats av en växande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik är emellertid såväl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp i palliativ vård - En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, Etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård.

Kvinnomisshandlare och Kristianstadsbrännaren -En företagsetisk studie på Sydsvenska Dagbladet-

Syftet med arbetet är att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet där elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet är löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tänkande vid moraliska ställningstagande..

Reciprok egoism, skeptisk empirism och modern fysikalism : Titelförslag på några principer och diskurs kring dessas korrelation

Denna essä är en ontologisk och epistemologisk undersökning av bland annat etiska och medvetandefilosofiska implikationer av en konsekvent fysikalistisk hållning. I detta kontrasteras mot en transcendentalistisk hållning, som den av T. M. Scanlon, den skeptiska empirismen av David Hume, reciprokt baserade moraliska system (e.g. J. L.

Logistikprincipers användning vid militär planering : en studie av Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991 utifrån fem principer för logistik

Att använda erfarenheter, i form av principer, vid militär planering är inget nytt fenomen. SedanNapoleontiden har det vuxit fram riktlinjer för militär planering och genomförande i form avKrigföringens grundprinciper och principer för att skapa en framgångsrik logistik. Exempel påprinciper och hur de ska tolkas finns i de flesta av världens försvarsmakters doktriner.Syftet med uppsatsen är att ge exempel på hur principer för logistik kan användas för att reflekteraöver de logistiska utmaningar, som en befälhavare eller stabsofficer ställs inför vid en militärplanering.Som empiri, för att värdera principerna mot, har Falklandkriget 1982 och Gulfkriget 1991, med ettbrittiskt/amerikansk perspektiv använts. De är båda konventionella krig med ett tydligt militärtslutmål, men har väldigt olika förutsättningar för logistiken i både en tid-, rum- ochstyrkejämförelse.Uppsatsen använder abduktion som metod. Fem principer för logistik bildar hypoteser förframgång som ställs mot empirin, i form av de två krigen.

Lärares yrkesetiska principer : Fenomenografisk studie kring sex gymnasielärares uppfattningar om principernas syfte, applicerbarhet och diskursaktualitet

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesEtiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns..

Är etik ett måste? - ? En studie för att undersöka vad är etik för ICA Sverige

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:Hervé Corvellec, Filippa SäweTitel: Är etik ett måste? ? En studie för att undersöka vad etik innebär för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hållbarhetsarbete är en viktig aspekt att ta hänsyn till, fast arbetet är kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idéerna bakom hållbarhetstänkande på ett särskilt demonstrativt och entusiastiskt sätt. Företag som inte agerar på detta sätt, inte har hållbarhetstänkande som affärsidé, har däremot en annan ambitionsnivå med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke på etiska aspekter? Vad är ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tänkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sätt att agera inom sitt inköp.

Styrning av leverantörer i etiska frågor

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.

Den oreflekterade handlingen : en studie om hur etiska kulturer uppstår och vidmakthålls bland

Vi har valt att studera en grupp socialarbetares etiska ställningstaganden i deras yrkespraktik. Syftet med studien var att skapa fördjupad förståelse av hur en etisk kultur uppstår och vidmakthålls i en arbetsgrupp. För att uppnå detta syfte skulle vår frågeställning ge svar på hur en arbetsgrupp beskriver vilka svårigheter som kan uppstå under deras yrkesutövning och vad som kan leda till att etiska kulturer uppstår och vidmakthålls. Vårt metodval var kvalitativt. För att inhämta empirisk data använde vi oss av teknikerna förstudie och intervjugide.

När etik möter verklighet: en studie i etik inom eventproduktion

I dagens samhälle är reklam ofta förekommande. Dagens samhälle kallas ibland för ett ?upplevelsesamhälle?. Marknadsförare i upplevelsesamhället använder sig av nya metoder för att nå ut med sina budskap. En av dessa är eventmarknadsföring.

Etiska fonder - ett etiskt dilemma?

Idag föreligger ett stort intresse för att placera i etiska fonder, men det råder delade meningar om vad en etisk fond innebär. Det finns ingen universell applicerbar kod utan det är upp till fondbolagen själva att definiera vad som är etiskt för dem. Det är således svårt att fastställa något entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte då begreppet etik är såväl subjektivt och relativt samt varierar över tiden. Allt oftare uppdagas hur företag världen över kopplas till svåra missförhållanden eller är inblandade i oetiska verksamheter. Flera av dessa företag ägs indirekt av oss konsumenter genom våra pensionsmedel och privat sparande i fonder.

<- Föregående sida 7 Nästa sida ->