Sökresultat:
1049 Uppsatser om Etiska överväganden - Sida 58 av 70
Liseberg vs. Gröna Lund.
Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.
Ett offentligt Employer brand.
Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.
LIDANDE : litteraturstudie för att belysa och försöka förstÄ lidande ur ett vÄrdvetenskapligt perspektiv.
I denna kvalitativa litteraturstudie har syftet varit att belysa och försöka förstÄ lidande ur ett vÄrdvetenskapligt perspektiv. Lidande finns dÀr liv och mÀnniskor finns och Àr i sin djupaste mening ett ?döende?. Lidandet lÄter sig sÀllan definieras, det Àr svÄrt att beskriva med ord. Den som lider har ett behov av förstÄelse och stöd ifrÄn sin omgivning.
Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Interkulturella skillnader- En studie som handlar om hur företagsledare pÄ svenska företag i Indien hanterar skillnader mellan svensk och indisk kultur
Sjuksköterskornas vardag innehÄller mycket glÀdje och arbetstillfredsstÀllelse men upplevelsen av otrygghet, stress och svÄra avvÀgningar gör att de behöver stöd och bekrÀftelse för att klara av det arbete som stÀller allt högra krav. Ett omrÄde dÀr sjuksköterskorna kommer att verka alltmer framöver Àr inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden dÀr ensamarbete och stor arbetsbelastning med svÄra etiska dilemman prÀglar arbetet. Genom att erbjuda handledning kan gemenskap, trygghet och vÀxt skapas. I handledningstillfÀllet fÄr sjuksköterskan möjlighet till reflektion, sÀtta ord pÄ sina tankar och kÀnslor, bli stÀrkta i sin yrkesroll, utveckla sin sjÀlvkÀnsla, vÄga vara nÀra och bjuda in till en gemenskap med vÄrdtagaren sÄvÀl med kollegan.Caritasmotivet blir tydligt i handledningen och det uppstÄr en parallellprocess mellan handledare och den handledde och i mötet mellan vÄrdare och vÄrdtagare. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva sjuksköterskornas upplevelse av handledning i grupp och metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.
I sanningens ögonblick : berÀttelser om hur frontlinepersonal levererar service
 Titel: I sanningens ögonblick: berÀttelser om hur frontlinepersonal levererar service. Bakgrund: Service definieras som nÄgot som levereras men resulterar inte i Àgande av nÄgot. Service levereras av frontlinepersonal till turister. Frontlinepersonalen har betydelse för hur servicen levereras. Jag har inte funnit nÄgon detaljerad inventering vad serviceleveranser innehÄller. DÀremot finns det teorier som berÀttar hur företagsledningar ska leda personalen som levererar service.
Sjuksköterskans upplevelse av att bemöta patienter och anhöriga med sÀnkt tillit för hÀlso- och sjukvÄrden.
Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebÀr att man ibland möter patienter och anhöriga som av olika anledningar har sÀnkt tillit till hÀlso- och sjukvÄrden. Sjuksköterskan har lagar, riktlinjer och etiska koder att följa i sitt dagliga arbete med huvudsakligt mÄl att ge en god omvÄrdnad av hög kvalitet till patienter och anhöriga, vilket kan bli problematiskt i de fall patienter och anhöriga inte har tillit till hÀlso- och sjukvÄrden. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter och anhöriga med sÀnkt tillit för hÀlso- och sjukvÄrden. Metod: Empirisk intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.
Resultat: Sjuksköterskan upplevde kÀnslor av maktlöshet och frustration i mötet med patienter och anhöriga med sÀnkt tillit för hÀlso- och sjukvÄrden, vilket kunde leda till att de skapade strategier för att distansera sig frÄn detta, vilket anknöts till grad av arbetserfarenhet.
En studie om dokumentationsarbetet i förskolan : En studie om dokumentationsarbetet i förskolan med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter
Syftet med den hÀr studien Àr att studera den levande dokumentationen som förekommer pÄ förskolor, med fokus pÄ barns mÀnskliga rÀttigheter och möjligheter till inflytande i dokumentationsarbetet i verksamheten. Med levande dokumentation menas att dokumentationsarbetet bör vara kontinuerligt, samt nÄgonting som stÀndigt Àr framÄtstrÀvande i verksamheten. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vart riktas dokumentationsmedlet? PÄ vilket sÀtt Àr barnen delaktiga i dokumentationen pÄ förskolan? Vilka etiska hÀnsynstaganden tas frÄn förskollÀrare utifrÄn barns bÀsta i dokumentationsarbetet? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar intervjuas fem stycken förskollÀrare vid separata tillfÀllen, med utgÄngspunkt att fÄ inblick i deras tankar och funderingar kring dokumentation. UtgÄngspunkten Àr Àven att fÄ veta hur deras instÀllning Àr till dokumentation som verktyg i verksamheter, samt deras erfarenheter kring fenomenet.
FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Corporate Social Responsibility : En studie om svenska konsumenters attityder och köpbeteende
I dagens samhÀlle kan en tendens urskiljas att ökade krav stÀlls pÄ företag gÀllande miljö, etik och sociala frÄgor. DÀrmed har begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) vuxit fram och mÄnga branscher arbetar idag aktivt med socialt ansvarstagande. Studiens syfte var att undersöka CSR ur bÄde ett konsumentperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Tyngdpunkten lÄg pÄ konsumentperspektivet och problemformuleringen formulerades dÀrför till: Hur pÄverkas svenska konsumenters kunskap, attityder och köpbeteenden av att svenska klÀdföretag bedriver ett CSR arbete? Fokus ligger pÄ de etiska aspekterna av CSR och hur konsumenterna pÄverkas av dessa nÀr de handlar klÀder.
KÀrlek i undervisningen : En analys av hur kÀrlek framstÀlls i nÄgra lÀromedel inom Àmnet svenska
Den hÀr uppsatsen handlar om chefer och vad som motiverat dem till att bli chefer. VÄra utgÄngspunkter i denna uppsats har varit begreppen motivation och karriÀr. Vi har utfört en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat Ätta personer i olika typer av chefspositioner. Studien Àr i sin helhet gjord bland chefer pÄ ett och samma företag inom nÀringslivet.Uppsatsen inleds med att vi klargör för begreppen karriÀr och motivation samt presenterar studiens syfte och frÄgestÀllning för att pÄ sÄ vis skapa större förstÄelse för kÀrnan i vÄr uppsats.I teoriavsnittet tar vi upp och beskriver skilda teorier som vi i vÄrt arbete anvÀnt oss av. Vi har valt teorier som behandlar individuella skillnader, motivation och mÀnskliga behov samt yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka individens karriÀr.Under metodavsnittet beskriver vi vilka övervÀganden och val vi gjort under arbetets gÄng.
When I die, I want to be recycled - a study of the view of the funeral industry on the handling of metals in cremation
Kremering Àr idag det vanligaste jordfÀstningssÀttet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsÀtts i urna. FrÄgan om hur de metaller som finns i kroppen men inte fÄr plats i urnan hanteras har hittills inte vÀckt sÄ stor uppmÀrksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om Ätskilliga ton metall som varje Är grÀvs ner pÄ kyrkogÄrdar runt om i landet. Denna metall pÄverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats pÄ kyrkogÄrdarna i framtiden, och att grÀva ner metaller imarken Àr inte ett miljöoptimerat sÀtt att hantera dessa. Det finns dock andra saker Àn bara miljön att ta hÀnsyn till i denna frÄga.
Barns uppfattningar om döden
BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.
Om jag fÄr vÀlja mitt eget stöd : Ungdomars upplevelser av skolans stöd i lÀsning och skrivning
Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever skolans stöd i lÀsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 Är har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lÀrarna ska lyssna och beakta deras Äsikter gÀllande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och nÀr detta ska ges. Eleverna upplever skilda svÄrigheter i lÀsning och skrivning, vilket Àven kan resultera i problem gÀllande de teoretiska Àmnena.
Sociala medier : En studie kring hur företag kan anvÀnda sociala medier för kunskaps- och informationsspridning
Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att anvÀnda sig av tekniker inom sociala medier. BÄde för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade omrÄden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vÄr litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gÀllande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte Àr att undersöka vilka tekniker som företagen anvÀnder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gÀllande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.