Ett tjänstevarumärke är uppbyggt av flera olika komponenter och det är inte bara tjänsten i sig som räknas till varumärket. Det är hur kunderna uppfattar vad företaget säger att de erbjuder, hur andra människor ser på varumärket, samt hur väl företaget tar sig an sitt tjänsteutförande som bidrar till kundernas syn och uppfattning om ett tjänstevarumärke. Det gör att ett tjänstevarumärke är mer komplext än ett produktvarumärke. Kunders upplevelser i samband med en tjänst påverkas av vilken syn de har på tjänstevarumärket, samtidigt som värdet i tjänstevarumärkets påverkas av kundens uppfattning gällande sin egen upplevelse. Trots att forskning visar på att ett tjänstevarumärkes komplexa natur gör att det finns mer risker relaterat till att repositionera tjänstevarumärken, finns det inga tidigare studier som specifikt har inriktat sig emot repositionering av tjänstevarumärken.

Bakgrund: Den palliativa vården riktar sig till människor som befinner sig i livets slutskede och syftar till att tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala samt existentiella behov. Inom denna vårdkontext är värdighet ett centralt begrepp som anses bidra till en god omvårdnad. Värdighet är en rättighet för patienten och kan kränkas eller främjas beroende på sjuksköterskans handlingar och beteende.                                                                                              Syfte: Syftet är att beskriva vilka vårdhandlingar som kan tillämpas för att främja patientens värdighet i den palliativa vården utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.                                                                                                                                                    Metod: Kvalitativ litteraturstudie som baserats på åtta vårdvetenskapliga artiklar.

Den allmänna synen på prestationsbaserad monetär belöning är att den leder till mer motiverade individer, som därmed anstränger sig mer och presterar bättre. Det är dock viktigt att förstå vad som gör en belöning effektiv. De flesta studier av belöningssystem har dock fokuserats på högre ledare inom organisationer såsom VD:n och divisionschefer. Denna fokusering på ledningen kan vara felriktad, eftersom en lyckad verksamhet även påverkas av aktiviteter i andra delar av organisationen. Det här gjorde att vi fann det intressant att undersöka anställdas uppfattning av vilken betydelse belöningssystemet har för deras motivation, ansträngning och prestation.

Uppsatsen 'Förtätning' inom stadsplanering bygger på en empirisk artikelstudie och behandlar hur begreppet 'förtätning' togs upp i dagstidningarna: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborg-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning, under perioden 1 januari 2007 till 20 april 2008. Fokus har legat på vad skribenterna kan ha menat när de använt begreppet inom stadsplanering, vilka argument som togs upp för respektive emot 'förtätning' samt vilken uppfattning tidningsläsarna kan ha fått om 'förtätning'. Stöd och inspiration hämtades från diskursanalys. När begreppet 'förtätning' användes inom stadsplaneringssammanhang gav studien att skribenterna generellt syftade på någon typ av nybyggnation inom befintlig bebyggelse. En mångfald av varianter av 'förtätning' förekom beroende på i vilket sammanhang, i vilken kontext, begreppet förekom. De argument som framfördes är exempel på kontext som kan ha påverkat betydelsen av begreppet 'förtätning'. Mängden argument varierade mycket mellan de fem tidningarna, också den relativa fördelningen mellan antal argument för respektive emot 'förtätning' var olika mellan tidningarna.

Studien syftar till att få en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer påverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier på en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ämnesområde. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i åldrarna 8-10 deltog i studien.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam målsättning då det gäller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i ämnet är eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsättningar som krävs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. Skolämnet hem- och konsumentkunskap bygger på fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med ämnet hem- och konsumentkunskap är att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsområden nämligen social gemenskap, mat och måltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument är tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Detta arbete belyser hur elever som går andra året på den kommunala gymnasieskolans lärlingsförsök på Omvårdnads samt Barn och fritidsprogrammet uppfattar sitt lärande. Lärlingsutbildningen har en lång historia och var fram till år 1846 den enda möjligheten att få en utbildning inom ett hantverksyrke. Det politiska intresset för lärlingsutbildning har varit och är fortfarande mycket stort i Sverige. En ny gymnasiereform som träder i kraft 2011 kommer att permanenta lärlingsprogram. Med anledning av detta pågår sedan 2008 försök med lärlingsprogram i vissa av skolverket utvalda kommuner.

Aim: To describe perceptions about written and verbal information regarding diet and physical activity in women with breast cancer and to study possible differences between ages and perception. Method: A cross-sectional study was conducted and consisted of 57 women with breast cancer stages I-III who started adjuvant chemotherapy within a year (2007-2008). A questionnaire, regarding their perceptions about the written and verbal information they had received about diet and physical activity, was responded to three months following treatment completion. Between 67-93 % of the participants responded to the questions. The answers was analyzed with descriptive statistics and Mann Whitney U-test.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken används i undervisningen i årskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna när det gäller att använda sig av lek i undervisningen. Vi har också undersökt vilka problem som i så fall kan uppstå. Vi har gjort en kvalitativ studie som är byggd på intervjuer och observationer. Studien har genomförts på en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i årskurs ett samt rektorn.

Försvarsmaktens omställning från ett nationellt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar har för flygvapnets stridsflygdivisioner, likt som för många andra förband, inneburit stora förändringar i hur verksamheten genomförs. Ett tidigare relativt jämnt flöde av verksamhet och resurser har nu bytts ut mot årsvisa cykler med variationer i resurstilldelning divisionerna emellan. Syftet med detta arbete är att först undersöka hur dessa cykler påverkar piloternas uppfattning av sin arbetssituation. Därefter diskutera hur denna uppfattning påverkar flygvapnets krigföringsförmåga. En undersökning har genomförts på flygvapnets fyra stridsflygdivisioner.

Denna studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en längre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser på sina utvecklingsmöjligheter i relation till anställningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram består av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hårdare klimat gör att individer måste ta ett allt större ansvar över sin anställningsbarhet och karriär. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omväxling och personlig utveckling för att de ska upprätthålla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anställda på Trafikverket i åldrarna 34-39 år.

Könsroller är något som barn i tidigt ålder lär sig av föräldrar och samhället. Kulturella processer påverkar de samhällen vi lever i. Syftet med studien var att undersöka hur flickor och pojkar berättar och tänker om leken, sin egen och det andra könets samt studera om det finns kulturella skillnader mellan flickors och pojkars lek. Sexton barn, 8 flickor och 8 pojkar, i åldern fem till sex år intervjuades. Fyra flickor samt fyra pojkar kom från en svensk kultur.

There is a growing interest for ethical consumption, in general as well as in the clothing industry. The consumption of ethical clothes is a complex phenomenon though, where aspects such as quality, style, function, price, time assets, accessibility and ethical attitudes affect the decision making. Researches that have been executed show the diversities in development between different countries. There are fairly strong indications that the ethical clothing market is more advanced in the United Kingdom than in Sweden and therefore these two countries are objects of this research. The aim with this thesis is to describe and explain what have affected the development of the ethical clothing market in the United Kingdom compared to Sweden. For that reason a qualitative approach has mainly been used, where deep interviews with people within the ethical clothing industry have contributed to most of the empirical part. As a complement secondary data such as statistics of the two countries have been used in order to investigate our area. One useful tool, among others, to investigate the macro environment is the SLEPT model.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt..

Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun..