Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som även garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ämne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste årens uppmärksammade bonusskandaler, där företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrågan av ett investeringsalternativ där man undviker sådana ersättningsprogram. Vi tror att många anser att optionsprogrammen är oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hänsynstagande. Syfte & Bidrag: Vår ambition är att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmänna etiska placeringsreglerna även tar hänsyn till ytterligare en oetisk variabel, nämligen optionsprogram. Vi kommer även att analysera och sammanställa svårigheterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar ställning till specifika frågor.

Sjuksköterskan ställs inför etiska konflikter i mötet med en patient vid hjärtstopp i den prehospitala miljön. Hjärtstopp orsakas av otillräcklig cirkulation på grund av asystoli eller kammarflimmer. Tidig hjärt- och lungräddning (HLR) med god kvalitet och effektiva bröstkompressioner är livsavgörande. Sjuksköterskan ska följa en etisk kod och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för att så god vård som möjligt ska ges till patienten. I den prehospitala miljön uppkommer etiska konflikter oftare än i andra vårdsituationer på grund av flera olika faktorer.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

Many professions, such as doctors and psychologists, have a long history of work practice which have resulted that these professions have created their own ethical guidelines. The IT profession, which can be viewed as a relative young and somewhat immature profession, have yet to accommodate any clear guidelines regarding ethics. It?s therefore imperative to create discussions regarding ethical actions to raise the ethical awareness and also create ethical guidelines. The development of the IT profession is moving forward at a quick pace and it?s important to understand that this rapid advancement is not only changing the profession but also changing the society and the environment.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

Syftet med arbetet är att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet där elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet är löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tänkande vid moraliska ställningstagande..

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

Uppsatsens syfte är att jämföra risk och avkastning från en etisk fond med risk och avkastning från åtta slumpmässigt valda fonder och SIX RX-index för att utreda om etiska investeringar är jämförbara med andra investeringar. Skälet till att en egen etisk fond sätts samman är att vi ser problem med innehållet i etablerade etiska fonder.Genom att ställa upp finansiella och etiska kriterier har vi valt ut 34 bolag som ingår i vår egenkonstruerade etiska fond. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att jämföra fondernas utveckling genom att studera fondernas avkastning, risk och sharpe-kvot under perioden 2002 - 2004.Inledningsvis placeras uppsatsen i ett teoriskt ramverk och den effektiva marknadens relevans för arbetet förklaras. Därefter följer en allmän diskussion om små placerares val och möjligheter i fråga om sparande. Utvärdering av fonder beskrivs därefter ingående och tre olika metoder att mäta en fonds prestation diskuteras.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

SammanfattningRubrikFrom Sea, Sand, Sun and Sex to Death, Disaster och Deprivation-etiska överväganden vid utformningen av marknadskommunikation för dark tourism företagProblemTurism är en marknad under kontant utveckling vilket leder till att nya nischer utvecklas inom branschen för att tillfredställa kunders ökade krav. En av dessa underkategorier är dark tourism. Denna företeelse grundar sig i ett intresse att besöka platser som varit med om katastrofer. Att kommersialisera och exploatera död är ett kontroversiellt område och av många anser att denna sorts turism är oetisk. Det gäller för företag som arbetar med dark tourism att utforma marknadskommunikation som inte uppfattas som felaktig i kunders ögon.

Allt fler privata och institutionella investerare väljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag världen över erbjuder sina kunder att investera i fonder som går i enighet med sina egna moraliska värderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förändrats något de senaste decennierna. Idag råder det inget tvivel om att åsikter går isär om vilka bolag som bör få ingå i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna främst använder sig av två metoder när de avgör vilka bolag som skall ingå i de etiska fonderna.

Tidigare forskning visar att resultatmanipulering i form av big bath fo?rekommer vid omstruktureringar av fo?retagens ledning. Det inneba?r att ledningen pa?verkar resultatet negativt genom att realisera stora enga?ngskostnader. I och med info?randet av redovisningsstandarderna IFRS 3 och IAS 36 ga?llande nedskrivningspro?vning av goodwill kan va?rderingens flexibilitet anva?ndas i egenintresse som ett verktyg fo?r big bath.