Sök:

Sökresultat:

892 Uppsatser om Etik och myndighetsutövning - Sida 7 av 60

Etik i skolan: etiska vÀrderingars betydelse i undervisningen

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.

Det nya Sverige. Studie av Public Relations inom politiken

Politiken i Sverige har de senaste Ären blivit allt mer medialiserad, vilket innebÀr att medierna har en stor makt att pÄverka politiken indirekt eftersom det Àr via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska omrÄdet har Public Relations (PR) fÄtt ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och sÄ vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgÄr inte alltid för mottagaren att det Àr en PR-byrÄ som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byrÄerna har ett stort nÀtverk har de sÄledes mÄnga kontakter, vilket ger dem en viss makt nÀr det gÀller olika sakfrÄgor eftersom de anvÀnder sig i hög grad av lobbning för att Ästadkomma opinionsbildning och annan pÄverkan.

Det Àr vÀl en likvÀrdig utbildning? : en komparativ granskning av lÀromedel för religionskunskap 1

I denna studie har jag undersökt om olika lÀroböcker för religionskunskap 1, som Àr avsedda för antingen studieförberedande program eller yrkesförberedande program ger alla elever samma möjligheter att nÄ upp till lÀroplanens kunskapskrav inom omrÄdet för etik och moral. Undersökningen genomfördes Àven för att lyfta fram anledningar till att författare ger ut olika typer av lÀroböcker för en gymnasiegemensam kurs dÀr Àmnesplan och kunskapsmÄl Àr samma. Studien presenterar tidigare forskning inom Àmnet genom att titta pÄ den senaste lÀroplanen Gy 11, syfte och kunskapsmÄl i Àmnesplanen för religionskunskap 1, tidigare forskning inom lÀromedel samt etik och moral inom religionskunskap. Studien bygger pÄ en kvalitativ komparativ innehÄllsanalys av fem utvalda lÀromedel samt en kompletterande kvantitativ studie. Resultatet visar att lÀroböckerna i stort innehÄller tillrÀckligt med information för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen.

CSR & Etik: En tillÀmpning av normativ etik pÄ CSR i praktiken

The neo-classical conception of the market place does not provide a framework to account for ethical or moral action. As a result, the neo-classical model is unable to explain the impact of ethical and moral issues on business sustainability present in the modern economy. To address this limitation, this thesis investigates whether theories of ethics can help explain the motivations and actions of stakeholders within the field of Corporate Social Responsibility (CSR). In addition, the thesis explores whether theories of ethics are presented differently within aspects of the stakeholder model. Semi - structured interviews were conducted with various stakeholders within the CSR sector, including a NGO, a commercial firm and a CSR consultancy firm.

Religion ? ett Àmne under förÀndring?

Utbildningsdepartementet la Är 2000 fram ett förslag om ett nytt kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I detta Àmne ska religion, samhÀlle och delvis historia ingÄ. Skulle detta förslag gÄ igenom sÄ skulle det pÄverka bÄde elever och lÀrare. Hur skulle det pÄverka Àmnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förstÄelse och respekt för andra mÀnniskor.

Religionskunskap i förÀndring

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsÀmnets utveckling. Vi ville Àven reflektera över hur Àmnet skulle kunna se ut i framtiden. VÄr undersökning visar att lÀrarnas didaktiska arbetssÀtt i allra högsta grad har pÄverkats av de förÀndringar som skett inom Àmnet. Den frÀmsta förÀndringen Àr enligt vÄra respondenter, och Àven bekrÀftat av vÄr lÀromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lÀmnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

HögstadielÀrare och hÄllbar utveckling

Jag har genomfört en enkÀtstudie om högstadielÀrares kunskaper i hÄllbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar pÄ tre högstadieskolor. Det var 21 lÀrare som svarade pÄ enkÀterna. Dessutom "medgav" 13 lÀrare att de inte hade kunskap om hÄllbar utveckling. NÀstan alla lÀrarna var emot att ha hÄllbar utveckling som eget Àmne med egen kursplan eftersom hÄllbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i frÄga om vad som Àr rÀtt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering dÀr respekten för naturen finns med. LÀrarnas metoder för att fÄ in hÄllbar utveckling i de olika Àmnena var mÄnga och vissa briljanta.

Samvetets pris: Ger oetiska investeringar överavkastning i de nordiska lÀnderna?

Etik i finansiell ekonomi Àr ett vÀxande forskningsÀmne och investerare Àr mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar Àn tidigare. HÀr uppstÄr problem nÀr traditionell förstÄelse för hur aktier prissÀtts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har rÀknat med. FörstÄelsen för hur etiska övervÀganden pÄverkar kapitalmarknaden Àr i dagslÀget bristande, i synnerhet nÀr det kommer till oetiska aktier. I den hÀr uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier pÄ den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga.

Oberoende Revision : -Etik och Integritet

Rubrik: Oberoende Revision ? Etik och integritetProblem:Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?Syfte:Att skapa förstÄelse för stora revisionsbyrÄers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssÀkringssystem för att upprÀtthÄlla sitt oberoende.Studiens utgÄngspunkter:Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.Metod:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella omrÄden. Intervjuerna har skett bÄde i form av personliga möten med respondenterna.Vi har valt att inte jÀmföra byrÄerna mot varandra utan se pÄ de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssÀkringssystem.Slutsatser:VÄra huvudsakliga slutsatser Àr att de undersökta byrÄerna har varit duktiga att ta vara pÄ de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssÀkringssystem..


Ungdom och etik i tiden: att genom gruppstÀrkande övningar vÀgleda ungdomar till insikt gÀllande etiskt förhÄllningssÀtt

Syftet med vÄrt arbete var att genom gruppstÀrkande övningar som metod vÀgleda ungdomar till insikt gÀllande etiskt förhÄllningssÀtt. Vi har genomfört vÄrt utvecklingsarbete i en gymnasieklass, för att genom gruppstÀrkande övningar som metod vÀgleda ungdomar till insikt gÀllande etiskt förhÄllningssÀtt, genom att medvetandegöra deras mÀnniskosyn. Vi trÀffade klassen vid 9 tillfÀllen under en 5 veckors period, dÄ vi mestadels arbetade med gruppstÀrkande övningar, observationer samt diskussioner. Resultatet vi erhöll tydde pÄ att eleverna Àndrat sina vÀrderingar om mÀnniskan Ät det positiva hÄllet. Denna utveckling anser vi tyder pÄ att eleverna i större omfattning börjat reflektera över sina etiska vÀrderingar gÀllande mÀnniskan.

Emotioner och moral : Kan moral förklaras genom de kÀnslor vi kÀnner?

Trots att mÀnniskor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland sÄ verkar vi inte kommit nÀrmare konsensus i en enda frÄga. Förklaringen till detta kan vara att moral Àr subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsÀtt Àr CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den sÀger att vissa kÀnslor Àr kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi anvÀnder moralen som ett sÀtt att förklara dessa kÀnslor. Enligt teorin sÄ finns det tre stycken moraliska ?system?.

Trygghet i förskoleklass : hur pedagoger skapar en trygg grupp i början av höstterminen

Studien Ă€r en applicering av Foucaults Övervakning och straff pĂ„ science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus lĂ„g pĂ„ hur makten drabbar huvudkaraktĂ€rerna; syftet var att notera hur de gör motstĂ„nd mot maktutövningen och att ta fasta pĂ„ alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bĂ€ttre, mer jĂ€mlik vĂ€rld. Att anvĂ€nda Foucaults idĂ©er pĂ„ liknande sĂ€tt Ă€r vanligt. Analysen bestĂ„r av sex sekvenser som utspelar sig pĂ„ planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att Ă„terupprĂ€tta hĂ€rskarens makt, bĂ„de avsaknaden och upprĂ€ttandet av framstegsmyt och en etik som föresprĂ„kar jĂ€mlikhet utmĂ€rkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som Ă€r sammantvinnad med vetandet kĂ€nnetecknade byrĂ„kratin Orgoreyn.

Spela med ?riktning? : En sja?lvstudie i att o?va improvisation

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

Ord mot handling: att genom samtal vÀcka reflekterande tankar
hos elever rörande deras beteende mot andra

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vÄr slutpraktik pÄ tvÄ olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vÄrt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde vÀcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. VÄr metod gick ut pÄ att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda omrÄden rörande etik och moral. För att se om vi uppnÄtt det syfte vi efterstrÀvat har vi anvÀnt oss av loggböcker, enkÀt och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förÀndringar i klassens beteende.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->