Sökresultat:
3674 Uppsatser om Etik och förskolans uppdrag - Sida 6 av 245
Etik i förskolan : LÀrarstuderandes upplevelser av krÀnkningar och förebyggande arbete
Uppsatsens utgÄngspunkt ligger i att ta reda pÄ vad det finns för krÀnkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen krÀnkning, diskriminering och mobbning förklaras Àven. I förskolan Àr en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de krÀnkningar som kan förekomma i förskolans vÀrld. Genom att intervjua ett antal lÀrarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fÄtt fram ett resultat som visar bÄde hur krÀnkningar uppstÄr och hur man som pedagog, genom att vara uppmÀrksam pÄ det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..
VÀrdegrunden i skolans vardag Etiken i kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism
Examensarbetet behandlar frÄgan om vÀrdegrunden i skolans vardag, vad vÀrdegrunden bygger pÄ och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna pÄverkan och lÀroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det pÄ en kvalitativ intervjustudie av 10 lÀrare i grundskolan. Intervjustudiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar av vad vÀrdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..
Etik och samtal i skolan
I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan pÄverkas av bl.a. mÄngkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick pÄ historiska perspektiv och fortsÀtter med mÄngkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frÄgor intervjuade jag tio lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. En byskola med fÄ invandrarelever och en förortskola med övervÀgande invandrarelever.
Sanningen ligger i tolkarens öga : den katolska kyrkan respektive den protestantiska inriktningens syn pÄ abort
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra hur den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ser ut rörande stÀllningstagandet till abort. Vidare Àr syftet att se vad dessa etiska stÀllningstaganden fÄr för konsekvenser i respektive samhÀlle.FrÄgestÀllningarna jag avser undersöka Àr:Hur ser den protestantiska inriktningen respektive den katolska kyrkans etik ut rörande abort?Hur lyder deras respektive stÀllningstaganden?Vad skiljer dem Ät?Vilka likheter finns?Vad fÄr detta för konsekvenser i respektive samhÀlle idag?.
Sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer
För att en god och sÀker vÄrd ska kunna ges Àr det viktigt att sjuksköterskor handlar pÄ ett etiskt och moraliskt riktigt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vÄrdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan pÄ sjuksköterskans sÀtt att agera.
Ester och makten
BerÀttandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, dÀr etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. BerÀttande Àr etik, bÄde som gestaltande handling, gestaltad handling och i lÀsningen Ätergestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berÀttelsen om Ester ses som en moralisk sÄdan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stÀmmer. Man skulle kunna sammanfatta berÀttelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmÀn lag?.
Etik, moral och myndighetsutövande
MilitÀr och polis har vid en hastig överblick en gemensam nÀmnare, nÀmligen legal vÄldsanvÀndning som en vÀg att lösa sina respektive uppgifter. Vad stÀller detta för krav i frÄga om etik och moral pÄ respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats Àr att identifiera vilka likheter och skillnader i krav pÄ etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en officer för att sedan beskriva vilka krav som stÀlls pÄ en polis. DÀrefter sker en jÀmförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats. Uppsatsen visar att likheter förekommer i frÄga om krav pÄ att behÄlla sin etik i perioder dÄ den inte sÀtts pÄ prov och efter lÄnga tider av passivitet i verksamheten.
"Doing well by doing good" : Etiska fonder ochfondbolagens informationsansvar gentemot kunden
MÀnniskor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa. Detta har lett till att man pÄ senare Är alltmer har börjat investera i etiska fonder och dÀrför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet Àr att skapa en förstÄelse avseende vad etiska fonder Àr och att undersöka hur analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger pÄ en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, dÀr intervjuer med fondförvaltare, analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit vÀsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahÄller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att faststÀlla dessa etiska kriterier. Eftersom etik Àr subjektivt och etiska fonder inte har nÄgon absolut definition fÄr fondbolagen ett större informationsansvar, dÀr de mÄste informera om fonden pÄ ett tydligt sÀtt.
Hur uppfattas etik och moral i reality-tv? : En studie ur deltagar- och tittarperspektiv
Reality-tv Àr ett fenomen som överskrider grÀnser och Àr pÄ sÄ vis utmÀrkande i sitt slag. GrÀnsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svÄrare att tyda. Det brukar benÀmnas ?faktion? eller ?infotainment?, som innebÀr underhÄllning, sensationalism och ?human interest? prioriteras. En av de reality-program som uppmÀrksammats Àr Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet dÄ sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benÀmns som ?infotainment? sÄ borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt.
Den ofrivilliga tystnaden. En kvalitativ studie om tal?ngslan och hur f?rskolebarn i tal?ngslan kan inkluderas och st?djas i att utveckla sin kommunikation
Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra.
Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av
s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm?
grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av
tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv?
kommunikationsrelaterade tillst?nd.
Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare,
specialpedagoger och psykologer.
Pedagogers förhÄllningssÀtt till etik och tystnadsplikt i förskolan
Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor.
Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..
Kristen eller kommunal skola?: en jÀmförande studie av
undervisningen i religion och etik i en konfessionell
kristen friskola och en kommunal skola
Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.
Etik vid anvÀndarinvolvering : Att se individen bakom anvÀndaren
Idag kopplas ofta etik inom anvÀndarmedverkan till behovet av anvÀndare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det Àr svÄrt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av anvÀndare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaomrÄden relaterade till bemötande och samarbete med anvÀndare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid anvÀndarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar Àven till att ge praktiker stöd vid upptÀckt och hantering av etiska utmaningar.
"Vi ska bygga med lÄnga klossar sÄ att tornet blir Ànda upp till taket" : En studie av verktyg och uttrycksformer nÀr barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer
Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.
LÀrarens uppdrag : SO-lÀrares uppfattningar om sitt arbete i skolan
Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.